Class 2 Swedish

Once you have translated a line of English text, replace the English text with the new translation.
Please do not change the time codes.

Class 2

0:00:01.439,0:00:04.780
»NEIL SMITH: Det jag minns från den tiden
är hur textcentrerad

0:00:04.780,0:00:06.120
diskussionen var.

0:00:06.120,0:00:08.599
Den känsla jag fått genom att diskutera
med studenter här

0:00:08.599,0:00:13.509
är att även om det fortfarande hör till
din grundläggande läsning av boken,

0:00:14.869,0:00:15.900
har ditt sätt

0:00:15.900,0:00:18.960
att lära ut den verkligen utvecklats

0:00:18.960,0:00:20.770
och förändrats på olika sätt.

0:00:20.770,0:00:25.230
På sätt och vis är formatet mycket större;
undervisningen hålls inte längre kring ett seminariebord

0:00:25.230,0:00:30.240
som en läsecirkel, utan gruppen är mycket större.
Du har ju fortfarande en liknande samling olika

0:00:30.240,0:00:35.360
akademiker, studenter, fakultetspersonal,
aktivister och så vidare som deltar.

0:00:35.360,0:00:39.230
Men mitt intryck är att ditt sätt
att förhålla dig till boken

0:00:39.230,0:00:45.560
också har förändrats lite. Så jag undrar
om du kunde försöka

0:00:45.560,0:00:49.950
säga något om det. »DAVID HARVEY: En del av
det fantastiska med att göra det här hela tiden –

0:00:49.950,0:00:51.790
om man tänker på det

0:00:51.790,0:00:57.470
låter det ju otroligt tråkigt att undervisa om
samma bok i nästan fyrtio år.

0:00:57.470,0:01:01.150
De flesta skulle nog bli tokiga
av att undervisa samma kurs

0:01:01.150,0:01:02.670
i fyrtio år.

0:01:02.670,0:01:04.220
Men

0:01:04.220,0:01:07.740
varje gång jag går genom boken
hittar jag nya infallsvinklar.

0:01:07.740,0:01:12.329
Ibland är den nya infallsvinkeln något jag inte sett
i texten tidigare men som nu framstår

0:01:12.329,0:01:15.439
som något väldigt betydande.

0:01:15.439,0:01:19.090
Det andra som händer
är att omständigheterna förändras,

0:01:19.090,0:01:21.170
folks intressen förändras,

0:01:21.170,0:01:24.250
deltagarnas intellektuella bakgrund förändras

0:01:24.250,0:01:26.130
så att redan det

0:01:26.130,0:01:29.190
att läsa texten

0:01:29.190,0:01:30.830
mot bakgrund av

0:01:30.830,0:01:36.570
de föränderliga historiska och geografiska
omständigheterna faktiskt i sig är

0:01:36.570,0:01:40.930
en väldigt intressant övning. Jag har
alltid funnit det väldigt spännande.

0:01:40.930,0:01:44.060
Men det andra som händer är att

0:01:44.060,0:01:47.750
det finns mycket som jag ser i boken nu
och som jag inte såg tidigare – delvis

0:01:47.750,0:01:51.420
för att jag gått igenom den med så många
olika människors som sett på den ur olika vinklar

0:01:51.420,0:01:55.170
att jag börjar se den ur deras synvinklar och
så ser jag sådant som jag inte sett tidigare.

0:01:55.170,0:02:00.400
Men också delvis för att jag tror att
mina egna intellektuella intressen har vuxit och förändrats

0:02:00.400,0:02:01.580
så att

0:02:01.580,0:02:03.310
på sätt och vis

0:02:03.310,0:02:07.830
ändras mitt sätt att förstå Kapitalet
och lära ut Kapitalet, och det beror väldigt mycket på

0:02:07.830,0:02:14.830
de omständigheter som
jag skriver om i dag.

0:02:14.830,0:02:19.830
[Musik]

0:02:29.029,0:02:32.299
Jag är nyfiken på hur många av er

0:02:32.299,0:02:35.529
som faktiskt läste de här två kapitlen.

0:02:35.529,0:02:42.529
Wow. Hur många läste dem inte?

0:02:42.659,0:02:49.059
Gör inte om det.

0:02:49.059,0:02:52.729
En av de saker jag antydde senast var att

0:02:52.729,0:02:56.399
det kan vara bra att, när man

0:02:56.399,0:03:00.799
läser något visst avsnitt,

0:03:00.799,0:03:06.099
fundera på vilken den huvudsakliga idén är.
På det sättet kan man hitta fram genom

0:03:06.099,0:03:08.729
vad som utspelar sig.

0:03:08.729,0:03:12.299
Och senast gick vi igenom

0:03:12.299,0:03:14.099
första avsnittet

0:03:14.099,0:03:16.919
i första kapitlet

0:03:16.919,0:03:20.550
och jag föreslog att man kunde
bryta ned det till en mycket enkel

0:03:20.550,0:03:22.179
struktur

0:03:22.179,0:03:24.359
som ser ut så här.

0:03:24.359,0:03:30.299
Marx börjar med varan

0:03:30.299,0:03:33.329
som grunden

0:03:33.329,0:03:37.680
för sin undersökning av
det kapitalistiska produktionssättet

0:03:37.680,0:03:39.219
och kastar genast fram

0:03:39.219,0:03:43.099
en den har en dubbel karaktär: den har bruksvärde

0:03:43.099,0:03:50.099
och den har bytesvärde.

0:03:52.199,0:03:57.609
Bytesvärdets mysterium var att den
otroliga heterogenitet som bruksvärdena

0:03:57.609,0:04:03.289
uppvisade, på sätt eller annat görs

0:04:03.289,0:04:05.669
förenliga, jämförbara.

0:04:05.669,0:04:07.289
Och därför

0:04:07.289,0:04:11.219
framhåller Marx att det måste
finnas någonting bakom

0:04:11.219,0:04:16.559
bytesvärdet som förklarar jämförbarheten.

0:04:16.559,0:04:22.109
Och det som ligger bakom den
är begreppet om värde.

0:04:22.109,0:04:25.119
Och det definierar han som

0:04:25.119,0:04:32.119
samhälleligt nödvändig arbetstid.

0:04:39.430,0:04:44.199
För att vara samhälleligt nödvändigt

0:04:44.199,0:04:48.430
måste arbetet som läggs ned i något
vara ett bruksvärde för någon.

0:04:48.430,0:04:50.389
Så Marx kopplar tillbaks till

0:04:50.389,0:04:54.129
bruksvärde och så börjar man se värde som ett

0:04:54.129,0:05:01.849
sammangående av bruksvärde och bytesvärde
i begreppet om samhälleligt nödvändig arbetstid.

0:05:01.849,0:05:06.180
Om ni funderar på
strukturen i de följande

0:05:06.180,0:05:08.389
två avsnitten,

0:05:08.389,0:05:10.729
är den något i stil med det här:

0:05:10.729,0:05:13.030
Han fokuserar på

0:05:13.030,0:05:15.430
arbetstid.

0:05:15.430,0:05:17.300
Han har redan

0:05:17.300,0:05:21.020
karakteriserat skillnaden mellan

0:05:21.020,0:05:25.079
den otroliga variationen i
faktisk arbetstid

0:05:25.079,0:05:27.919
och vad han kallar abstrakt arbete.

0:05:27.919,0:05:32.199
Så han tar sig an ett begrepp som bara

0:05:32.199,0:05:34.069
lades fram i första avsnittet

0:05:34.069,0:05:38.270
och benar ut det och säger:
nåväl, samhälleligt nödvändig arbetstid

0:05:38.270,0:05:40.629
uppvisar två aspekter – 

0:05:40.629,0:05:45.000
konkret arbete

0:05:45.000,0:05:50.150
och abstrakt arbete,

0:05:50.150,0:05:54.429
och så talar han om
skillnaden mellan de två.

0:05:54.429,0:05:58.939
Men i slutändan finns enbart en arbetsprocess;
det är inte som om en arbetsprocess utför det

0:05:58.939,0:06:01.280
konkreta och en annan det abstrakta arbetet.

0:06:01.280,0:06:04.720
Nej, det finns en arbetsprocess
och den har en dubbelkaraktär.

0:06:04.720,0:06:08.150
Den är både konkret och abstrakt.

0:06:08.150,0:06:10.609
Frågan är hur man upptäcker

0:06:10.609,0:06:16.679
vad det abstrakta värdet är i
de varor som man producerat.

0:06:16.679,0:06:21.689
Svaret på den frågan kan endast
finnas i den stund då

0:06:21.689,0:06:28.689
abstrakt och konkret arbete
flödar samman vid tidpunkten för utbytet.

0:06:34.889,0:06:41.889
Nu ska vi alltså se på utbytet och hur
utbytet genererar ett sätt att

0:06:42.120,0:06:43.780
uttrycka värde,

0:06:43.780,0:06:48.039
representera värde, för vi vet att
värdet är ett socialt förhållande

0:06:48.039,0:06:51.899
och därför är icke-materiellt.

0:06:51.899,0:06:56.719
Så det vi fick ut av utbytet,
det som uppstår ur utbytet,

0:06:56.719,0:07:00.129
är igen en dubbelhet.

0:07:00.129,0:07:17.889
Relativa och ekvivalenta värdeformer.

0:07:17.889,0:07:23.449
Dessa relativa och ekvivalenta former av
värde smälter till slut samman i slutet av

0:07:23.449,0:07:28.339
det här långa, och i mitt tycke något svulstiga,
tredje avsnittet

0:07:28.339,0:07:31.629
i idén att
det finns

0:07:31.629,0:07:36.699
ett sätt på vilket
värde uttrycks.

0:07:36.699,0:07:38.769
Och det uttrycks

0:07:38.769,0:07:48.299
i formen av en penningvara.

0:07:48.299,0:07:53.099
Det här ska vi ta vidare in i nästa
avsnitt. Penningvaran döljer något –

0:07:53.099,0:07:55.619
den döljer de sociala förhållandena.

0:07:55.619,0:07:57.870
Följande avsnitt handlar alltså om

0:07:57.870,0:08:00.209
hur det finns

0:08:00.209,0:08:03.220
sociala relationer mellan ting,
och materiella

0:08:03.220,0:08:06.490
relationer mellan människor.

0:08:06.490,0:08:08.919
Nu kan man se ett visst mönster

0:08:08.919,0:08:12.099
växa fram i argumentets karaktär.

0:08:12.099,0:08:15.669
Någonting vecklar ut sig.

0:08:15.669,0:08:19.569
Argumentationen sträcker ut sig.

0:08:19.569,0:08:22.900
Om man ser på argumentets logiska struktur

0:08:22.900,0:08:29.900
i Kapitalet så ser man faktiskt
att det hela tiden utvidgar sig så här.

0:08:29.969,0:08:33.800
Den klassiska förståelsen av
den hegelianska logiken är givetvis

0:08:33.800,0:08:36.110
tes–antites–syntes.

0:08:36.110,0:08:39.010
Men här har vi inte att göra med
syntetiska poänger.

0:08:39.010,0:08:41.759
De internaliserar en spänning,

0:08:41.759,0:08:43.320
en motsägelse,

0:08:43.320,0:08:45.090
som måste

0:08:45.090,0:08:48.200
noggrannare bredas ut och granskas.

0:08:48.200,0:08:51.070
I det här avsnittet, första avsnittet,

0:08:51.070,0:08:56.690
hittar vi argumentet att det finns en skillnad
mellan abstrakt och konkret arbete, men

0:08:56.690,0:08:58.970
utvidgar vi argumentet.

0:08:58.970,0:09:01.960
Ur det uppstår en
förståelse av hur

0:09:01.960,0:09:05.510
bytesprocesser producerar
en representation av värde

0:09:05.510,0:09:07.140
i penningvaran,

0:09:07.140,0:09:08.990
penningformen;

0:09:08.990,0:09:15.360
den allmänna ekvivalenten,
som han kallar den.

0:09:15.360,0:09:19.850
Ni ser hur den här processen

0:09:19.850,0:09:24.480
av representation vecklar ut sig
i Kapitalet.

0:09:24.480,0:09:26.870
Men vid varje punkt

0:09:26.870,0:09:30.680
kommer han förstås att göra
en mängd andra observationer.

0:09:30.680,0:09:33.760
Det här är så att säga argumentets

0:09:33.760,0:09:39.050
skelettstruktur.
Men argumentet byggs upp genom att

0:09:39.050,0:09:41.820
extra element läggs till.

0:09:41.820,0:09:44.400
När de här extra elementen läggs till

0:09:44.400,0:09:48.510
ser vi en gradvis

0:09:48.510,0:09:53.240
utvidgning, inte bara i termer av
en lineär utvidgning,

0:09:53.240,0:09:55.340
utan börjar med

0:09:55.340,0:10:00.220
ett mycket begränsat begrepp om varan och
går till ett allt vidare och mer omfattande begrepp

0:10:00.220,0:10:05.110
genom att han arbetar sig igenom
de här olika elementen.

0:10:05.110,0:10:10.220
Så låt oss se väldigt konkret på

0:10:10.220,0:10:14.020
det här andra avsnittet.

0:10:14.020,0:10:19.370
Han börjar på sidan 132 (sv. s. 36)
[alla hänvisningar till sv. övers. 6. uppl., 2013]

0:10:19.370,0:10:24.210
med det väldigt anspråkslösa påståendet
att "Denna tvillingnatur

0:10:24.210,0:10:31.160
hos det i varorna nedlagda arbetet har först
av mig blivit kritiskt påvisad. Denna punkt är själva

0:10:31.160,0:10:38.020
kärnpunkten, då det gäller att förstå den politiska
ekonomin, och skall därför närmare belysas här."

0:10:38.020,0:10:40.010
Det här är ett artigt sätt att säga:

0:10:40.010,0:10:44.960
i den mån som klassisk politisk ekonomi
inte gjort den här åtskillnaden

0:10:44.960,0:10:48.280
har de greppat hela sin politiska ekonomi fel,

0:10:48.280,0:10:56.500
och jag kommer att förstå den rätt
därför att den här åtskillnaden är grundläggande.

0:10:56.500,0:11:00.090
Den första delen begrundar konkret arbete

0:11:00.090,0:11:04.470
och ungefär på samma sätt som han
begrundar bruksvärdenas brokighet,

0:11:04.470,0:11:09.070
begrundar han den oändliga variationen av

0:11:09.070,0:11:11.630
konkreta arbetsprocesser som

0:11:11.630,0:11:15.390
producerar olika ting –
skjortor och skor och äpplen och päron

0:11:15.390,0:11:16.890
och allting annat –

0:11:16.890,0:11:18.879
olika färdigheter som krävs

0:11:18.879,0:11:23.450
olika tekniker som används,
olika råmaterial som förutsätts,

0:11:23.450,0:11:28.670
och därför är arbetsprocessen
i sig heterogen.

0:11:28.670,0:11:31.660
Det är inte bara det att man
producerar olikartade produkter

0:11:31.660,0:11:36.570
utan man står också inför
en uppsjö av heterogena arbetsprocesser;

0:11:36.570,0:11:38.650
spånad och vävning,

0:11:38.650,0:11:44.210
skomakande och brödbakande och
allt vad det är, som kräver olika färdigheter

0:11:44.210,0:11:47.760
vars mångfald är alldeles fantastisk.

0:11:47.760,0:11:51.110
Så han begrundar denna olikartade beskaffenhet.

0:11:51.110,0:11:52.990
På vägen gör han dock

0:11:52.990,0:11:57.030
en rörelse för att utvidga argumentet.

0:11:57.030,0:12:01.160
Denna rörelse är, skulle jag säga, enastående viktig,

0:12:01.160,0:12:04.950
och görs på slutet av s. 133
(sv. s. 38, första stycket),

0:12:04.950,0:12:10.520
när han säger:

0:12:10.520,0:12:15.770
"Arbetet är alltså såsom upphov till bruksvärden,
som nyttigt arbete,

0:12:15.770,0:12:19.510
ett av alla samhällsformer oberoende

0:12:19.510,0:12:24.170
existensvillkor för människan."

0:12:24.170,0:12:25.059
Det här är något man inte

0:12:25.059,0:12:29.499
finner Marx ofta säga i Kapitalet eftersom han
endast är intresserad av hur saker fungerar under

0:12:29.499,0:12:31.420
kapitalism. Men här säger han

0:12:31.420,0:12:37.190
att bruksvärden måste produceras oavsett
vilken sorts samhälle man lever i.

0:12:37.190,0:12:41.610
Han talar om "den eviga naturnödvändigheten

0:12:41.610,0:12:48.240
att sörja för ämnesomsättningen mellan naturen
och människan, alltså den mänskliga tillvaron."

0:12:48.240,0:12:50.680
Det vi gör här

0:12:50.680,0:12:53.780
är att introducera

0:12:53.780,0:12:58.780
hela idén om en metabolisk relation till naturen

0:12:58.780,0:13:03.630
som något som måste integreras
i argumentet

0:13:03.630,0:13:07.490
och integreras i analysen.

0:13:07.490,0:13:13.340
Det är inget han uppmärksammar
så mycket i Kapitalet men

0:13:13.340,0:13:16.770
poängen med att han lägger fram
det här påståendet här är att säga:

0:13:16.770,0:13:19.220
det finns inget sätt att undersöka

0:13:19.220,0:13:22.179
hela den här processen utan
att faktiskt begrunda

0:13:22.179,0:13:25.230
den metaboliska relationen till naturen.

0:13:25.230,0:13:29.060
Och han fortgår till att förklara lite:
"alla varukroppar utgör föreningar

0:13:29.060,0:13:33.070
av två element, råmaterial och

0:13:33.070,0:13:34.910
arbete.

0:13:34.910,0:13:38.430
Subtraherar man totalsumman av alla olika,
nyttiga arbeten, som är bundna i dem,

0:13:38.430,0:13:44.280
så återstår alltid ett materiellt substrat,

0:13:44.280,0:13:49.550
som finns där av naturen
utan människans åtgörande.

0:13:49.550,0:13:52.620
Människan kan i sin produktion
inte förfara annorlunda

0:13:52.620,0:13:54.880
än naturen själv(…)"

0:13:54.880,0:13:59.250
Man måste alltså förfara
i enlighet med naturlagarna.

0:13:59.250,0:14:03.260
Man kan "(…) blott förändra
naturens former. Och än mer.

0:14:03.260,0:14:08.450
I arbetet med själva omformningen
understödes hon oavbrutet av naturkrafter.

0:14:08.450,0:14:13.980
Arbete är alltså inte den enda källan
till (…) bruksvärdena, till den materiella rikedomen.

0:14:13.980,0:14:18.140
Som William Petty säger:
Arbetet är dess fader

0:14:18.140,0:14:20.820
och jorden dess moder."

0:14:20.820,0:14:24.530
Den här könade metaforen är en
väldigt vanlig bild

0:14:24.530,0:14:29.190
från 1800-talet och framåt,
så Marx upprepar helt enkelt

0:14:29.190,0:14:35.790
något som använts
från och med upplysningen.

0:14:35.790,0:14:37.730
Men lägg märke till något här:

0:14:37.730,0:14:43.690
materiell rikedom är inte
detsamma som värde.

0:14:43.690,0:14:45.240
Materiell rikedom

0:14:45.240,0:14:50.280
utgörs av den totala mängden
bruksvärden man har tillgång till.

0:14:50.280,0:14:53.970
Värdet av dessa bruksvärden

0:14:53.970,0:14:56.510
kan variera på alla möjliga sätt.

0:14:56.510,0:14:59.580
Man kan ha en massa bruksvärden

0:14:59.580,0:15:03.430
men väldigt lite värde därför att
arbetsinsatsen är väldigt liten,

0:15:03.430,0:15:04.710
eller så kan man ha

0:15:04.710,0:15:09.360
väldigt lite bruksvärde men med en väldig arbetsinsats,
så förhållandet mellan rikedom

0:15:09.360,0:15:13.510
och värde är inte alls jämlöpande.

0:15:13.510,0:15:15.580
Marx begrepp om rikedom handlar alltså

0:15:15.580,0:15:19.910
om den materiella hopsättningen

0:15:19.910,0:15:26.620
av de bruksvärden vi har tillgång till.

0:15:26.620,0:15:32.930
Sedan gör han några kommentarer.

0:15:32.930,0:15:39.620
Den här olikartade beskaffenheten hos arbete
innefattar en knivig fråga.

0:15:39.620,0:15:44.180
Olika färdigheter,
olikartad förmåga till produktivitet

0:15:44.180,0:15:47.900
hos olika arbetare –

0:15:47.900,0:15:53.720
det är något vi måste begrunda,
vilket han gör på de följande sidorna.

0:15:53.720,0:16:00.360
Han säger att för att
faktiskt föra sin analys framåt

0:16:00.360,0:16:08.070
är det han måste göra
att skapa en enkel värdestandard.

0:16:08.070,0:16:12.690
Den här standarden kommer att kallas,
som han säger på s. 135 (sv. s. 39),

0:16:12.690,0:16:16.410
"det enkla genomsnittsarbetet".

0:16:16.410,0:16:18.750
Enkelt genomsnittsarbete
Now simple average labor,

0:16:18.750,0:16:23.010
är ingen konstant, som han poängterar:
"(det) självt växlar karaktär i olika länder

0:16:23.010,0:16:24.820
och under olika kulturepoker

0:16:24.820,0:16:28.350
men är dock i varje existerande
samhälle något givet."

0:16:28.350,0:16:31.410
Det här är en gest som Marx ofta gör.

0:16:31.410,0:16:35.370
För analysens skull kommer jag att anta det
som något givet, även om jag vet att det varierar

0:16:35.370,0:16:36.970
hit och dit.

0:16:36.970,0:16:40.540
Men för analysens skulle kommer jag att
anta att det finns någonting

0:16:40.540,0:16:42.970
som kallas enkelt genomsnittsarbete

0:16:42.970,0:16:48.670
och det är det värdeabstraktionen handlar om.

0:16:48.670,0:16:53.530
Vidare tar jag frågan om färdigheter

0:16:53.530,0:16:57.260
och komplext arbete
och säger helt enkelt:

0:16:57.260,0:17:03.390
"Komplext arbete betecknar endast potentierat
arbete eller snarare multiplicerat enkelt arbete,

0:17:03.390,0:17:07.829
sålunda att ett mindre kvantum komplicerat
arbete är lika med ett större kvantum

0:17:07.829,0:17:10.440
enkelt arbete."

0:17:10.440,0:17:16.630
Han tillägger att "Att denna reduktion
beständigt försiggår, visar erfarenheten."

0:17:16.630,0:17:20.330
Han säger inte vilken erfarenhet det är
som visar detta.

0:17:20.330,0:17:26.760
Detta är i själva verket ett rätt
problematiskt argument och är känt som

0:17:26.760,0:17:34.090
problemet med reduktionen av arbete
i mycket av den marxistiska teoribildningen.

0:17:34.090,0:17:38.309
Det orsakar vissa svårigheter för hur
somliga har använt Marx

0:17:38.309,0:17:40.750
värdeteori. Jag vill peka på

0:17:40.750,0:17:44.090
att det här stycket döljer

0:17:44.090,0:17:46.370
någonting som är en smula problematiskt

0:17:46.370,0:17:49.610
och ger upphov till en del kontrovers

0:17:49.610,0:17:54.289
inom marxistisk forskning.

0:17:54.289,0:17:57.850
Därför kommer jag att

0:17:57.850,0:17:59.630
ställa frågan

0:17:59.630,0:18:03.370
som vi i mitt tycke måste fråga
om det här. Vilken erfarenhet är det

0:18:03.370,0:18:05.530
som visar att den här reduktionen

0:18:05.530,0:18:11.100
görs? Och hur görs reduktionen?

0:18:11.100,0:18:15.309
Vi kommer att stöta på
en del exempel där vi hittar

0:18:15.309,0:18:20.040
argumentet framlagt.

0:18:20.040,0:18:24.400
I slutet av stycket säger han:
"För enkelhetens skull gäller för oss i det följande

0:18:24.400,0:18:29.930
varje art av arbetskraft
direkt som enkelt arbetskraft,

0:18:29.930,0:18:32.490
varigenom vi besparar oss

0:18:32.490,0:18:37.810
besväret att reducera."

0:18:37.810,0:18:40.100
Som jag redan påpekat är det här

0:18:40.100,0:18:44.480
en strategi som Marx använder sig av ibland.
Han råkar på en komplicerande faktor

0:18:44.480,0:18:49.490
och säger: ok, jag ser komplikationen
och kommer att förenkla bort den,

0:18:49.490,0:18:52.930
och för argumentets skull
fortsätta som om

0:18:52.930,0:18:56.450
det här faktumet om enkelt
genomsnittsarbete vore adekvat

0:18:56.450,0:19:03.450
för mitt argument.

0:19:03.910,0:19:09.400
På s. 136–137
(sv. s. 39–40)

0:19:09.400,0:19:12.900
börjar han tala mer om

0:19:12.900,0:19:15.280
arbetets abstrakta egenskaper.

0:19:15.280,0:19:19.380
Han går från
att undersöka det konkreta

0:19:19.380,0:19:22.830
där han ser både på relationen till
naturen och på problemet med färdigheter,

0:19:22.830,0:19:25.820
och till att se mer konkret,

0:19:25.820,0:19:31.010
så att säga, på argumentets
abstrakta aspekter.

0:19:31.010,0:19:37.350
På den abstrakta sidan har vi förstås
att göra med ett kvantitativt förhållande.

0:19:37.350,0:19:42.710
Han har en del att säga
om arbetets tidsmässiga varaktighet,

0:19:42.710,0:19:46.730
hur arbetets tidsmässiga varaktighet fungerar.

0:19:46.730,0:19:51.520
Det första han lägger märke till,
uppe på s. 137 (sv. s. 40)

0:19:51.520,0:19:57.360
är att, helt i slutet av s. 136 (sv. s. 40)
"(…) den ökande mängden av materiell

0:19:57.360,0:20:05.640
rikedom (kan) motsvaras av en samtidig
minskning av dess värdestorlek."

0:20:07.210,0:20:11.250
Värde beror av mänsklig produktivitet.

0:20:11.250,0:20:15.549
Väldigt produktiva människor kan
producera en stor mängd materiell rikedom

0:20:15.549,0:20:17.410
mycket snabbt.

0:20:17.410,0:20:20.590
De kan arbeta färre timmar
så att den mängd

0:20:20.590,0:20:24.090
värde de faktiskt skapar kan vara mycket liten
medan den materiella rikedom de genererar kan

0:20:24.090,0:20:25.760
vara enorm.

0:20:25.760,0:20:30.860
För att upprepa, kommer han att betona
distinktionen mellan materiell rikedom

0:20:30.860,0:20:34.200
och värde.

0:20:34.200,0:20:39.780
Han fortsätter med att påpeka att
även om förändringar i produktiviteten

0:20:39.780,0:20:45.070
påverkar den materiella rikedomen,
har de inte nödvändigtvis någon effekt alls

0:20:45.070,0:20:47.780
på värdeskapandet.

0:20:47.780,0:20:51.080
Vi kommer att se exempel på
när så är fallet men

0:20:51.080,0:20:55.140
oavsett detta är en förändring
i produktiviteten

0:20:55.140,0:21:04.000
inte i sig direkt kopplad
till några värdeförändringar.

0:21:04.000,0:21:08.540
Det här leder, på slutet av s. 137
(sv. s. 41), till en definition:

0:21:08.540,0:21:13.929
"Allt arbete är (…) förbrukning av mänsklig
arbetskraft i fysiologisk mening,

0:21:13.929,0:21:18.140
och i denna sin egenskap av samma
mänskliga eller abstrakt mänskliga arbete

0:21:18.140,0:21:20.210
bildar det varuvärdet.

0:21:20.210,0:21:23.990
Allt arbete är å andra sidan förbrukning
av mänsklig arbetskraft i en speciell,

0:21:23.990,0:21:25.570
planmässig form,

0:21:25.570,0:21:32.570
och i denna sin egenskap av konkret,
nyttigt arbete producerar det bruksvärden."

0:21:33.860,0:21:39.740
Det här betyder helt enkelt att
om det tar si eller så många timmar

0:21:39.740,0:21:43.660
enkelt arbete att producera en jacka,

0:21:43.660,0:21:45.110
och om man producerar tio jackor,

0:21:45.110,0:21:47.280
så blir värdet tio.

0:21:47.280,0:21:52.290
Producerar man femton jackor blir det femton.

0:21:52.290,0:21:53.629
»STUDENT: Men värdet per jacka förblir detsamma.
»HARVEY: Värdet per jacka förblir detsamma.

0:21:53.629,0:21:57.419
Han fortsätter sedan med att prata om
det som händer när värdet per jacka sjunker

0:21:57.419,0:22:04.419
som är orsaken till att förändringar
i produktiviteten aktualiseras.

0:22:05.310,0:22:08.800
Tredje avsnittet: värdeformen

0:22:08.800,0:22:11.630
eller bytesvärdet.

0:22:11.630,0:22:17.900
Här ser vi igen

0:22:17.900,0:22:21.220
ett inledande argument

0:22:21.220,0:22:28.220
som specificerar problemets karaktär.

0:22:29.240,0:22:36.240
Han börjar med diskussionen
om varors objektivitet

0:22:36.920,0:22:41.669
och det faktum att även om
de har objektiva egenskaper,

0:22:41.669,0:22:45.500
trots detta faktum, som han säger
på mitten av s. 138 (sv. s. 42),

0:22:45.500,0:22:47.259
"(…) ingår inte en atom naturstoff

0:22:47.259,0:22:52.090
i deras värdetillvaro."

0:22:52.090,0:22:56.940
Det här sker "i diametral motsats till
varukropparnas påtagligt robusta

0:22:56.940,0:23:02.100
verklighet."

0:23:02.100,0:23:06.990
Han fortsätter: "Må vi dock komma ihåg,
att varorna existerar som värden, endast

0:23:06.990,0:23:11.330
i den mån de är uttryck för samma

0:23:11.330,0:23:14.840
sociala enhet, det mänskliga arbetet,

0:23:14.840,0:23:22.340
och att deras värdetillvaro alltså
är en rent social företeelse.

0:23:22.340,0:23:25.370
Då blir det också självklart", säger han,

0:23:25.370,0:23:32.370
"att deras värdeexistens endast kan framträda
i det sociala förhållandet mellan olika varor."

0:23:33.690,0:23:36.430
Det här låter lite märkligt,

0:23:36.430,0:23:40.070
i att Marx säger

0:23:40.070,0:23:43.500
att en varas värde är immateriellt.

0:23:43.500,0:23:48.950
Inte en atom naturstoff ingår
i dess värdetillvaro.

0:23:48.950,0:23:51.370
Marx grundläggande begrepp – värde –

0:23:51.370,0:23:53.670
är immateriellt

0:23:53.670,0:23:58.320
men objektivt.

0:23:58.320,0:24:02.570
Det här går inte riktigt ihop med bilden
av Marx, eller hur, som någon som är

0:24:02.570,0:24:06.440
en sjavig materialist som förutsätter att allt
måste vara fixerat och materiellt, annars

0:24:06.440,0:24:07.169
är det ingenting.

0:24:07.169,0:24:09.870
Och här har vi hans grundläggande
begrepp om värde

0:24:09.870,0:24:12.240
som något immateriellt men objektivt.

0:24:12.240,0:24:16.890
Det är immateriellt för att det är
ett socialt förhållande.

0:24:16.890,0:24:20.350
Kan man se sociala relationer?

0:24:20.350,0:24:27.350
Kan man ha jotas eller atomer
eller molekyler av sociala relationer?

0:24:27.880,0:24:29.750
Man kan inte spåra dem
på det sättet,

0:24:29.750,0:24:35.660
och ändå vet vi att sociala relationer är objektiva.

0:24:35.660,0:24:39.240
Det finns en social relation mellan er och mig

0:24:39.240,0:24:42.480
och man skulle kunna se på vad som händer
i rummet och säga: ok, det finns en social relation

0:24:42.480,0:24:44.880
mellan lärare och de som lärs.

0:24:44.880,0:24:48.950
Man kan prata om den och den har objektiva
konsekvenser för era vitsord och andra sådana

0:24:48.950,0:24:51.080
saker men

0:24:51.080,0:24:55.220
man kan inte mäta den i form av atomer eller
rörelser och man kan inte hitta några molekyler

0:24:55.220,0:24:56.950
av den som svävar runt i luften,

0:24:56.950,0:25:00.320
från min hjärna och in i er
hjärna eller varifrån det nu kan vara.

0:25:00.320,0:25:01.809
Det är inte så det fungerar.

0:25:01.809,0:25:04.950
Den är immateriell men objektiv.

0:25:04.950,0:25:10.500
Så Marx säger att värde är immateriellt och obektivt
på det sättet, det är en social relation som

0:25:10.500,0:25:16.130
objektifieras i varan.

0:25:16.130,0:25:18.400
Den här objektifieringsprocessen

0:25:18.400,0:25:21.570
är naturligtvis också
en objektifiering av en process

0:25:21.570,0:25:23.360
i ett ting

0:25:23.360,0:25:27.630
därför att processen är
samhälleligt nödvändig arbetstid.

0:25:27.630,0:25:31.750
Så processen finns
objektifierad i tinget.

0:25:31.750,0:25:35.400
Hur den objektifieras i tinget

0:25:35.400,0:25:39.990
är en betydande fråga.

0:25:39.990,0:25:43.960
Vidare: hur varan uttrycker

0:25:43.960,0:25:47.970
den här värderelationen objektivt,
som ett ting.

0:25:47.970,0:25:49.970
Marx svar på den frågan är:

0:25:49.970,0:25:52.350
man kan inte gå till en vara,

0:25:52.350,0:25:55.060
det här bordet,

0:25:55.060,0:25:59.940
och dissekera det och få fram den kemiska
sammansättning eller något sådant, man kan inte

0:25:59.940,0:26:04.110
hitta dess värde inuti bordet självt.

0:26:04.110,0:26:08.559
Man finner bara bordets värde när man
ställer det i en bytesrelation till

0:26:08.559,0:26:11.299
någonting annat.

0:26:11.299,0:26:15.030
Senare kommer han faktiskt
att använda begreppet tyngdkraft

0:26:15.030,0:26:17.870
som ett liknande exempel.

0:26:17.870,0:26:23.140
Det är väldigt svårt, rentav omöjligt
att ta en sten och

0:26:23.140,0:26:27.160
dissekera den och hitta tyngdkraften inuti den.

0:26:27.160,0:26:30.830
Man hittar bara tyngdkraften när man sätter
stenen i relation till en annan sten, det

0:26:30.830,0:26:34.590
handlar bara om en relation mellan kroppar.

0:26:34.590,0:26:39.840
Så den är immateriell men objektiv.

0:26:39.840,0:26:43.900
Det här är alltså Marx grundläggande
begrepp och det är mycket viktigt att ni

0:26:43.900,0:26:48.330
uppmärksammar det redan från början.

0:26:48.330,0:26:51.640
Så när någon säger: Marx är ju bara en
av de där tråkiga materialisterna som inte

0:26:51.640,0:26:54.180
har någon… jaså, hur då?

0:26:54.180,0:26:57.530
Hans grundläggande begrepp
är immateriellt men objektivt

0:26:57.530,0:26:59.910
och vad det här handlar om.

0:26:59.910,0:27:02.049
Immaterialiteten är förstås

0:27:02.049,0:27:06.110
samhälleligt nödvändig arbetstid.

0:27:06.110,0:27:09.830
För att reda ut vad samhälleligt
nödvändig arbetstid är måste man ha

0:27:09.830,0:27:13.220
en form för framträdandet.

0:27:13.220,0:27:18.360
På s. 139 (sv. s. 42) gör han
igen det modesta anspråket:

0:27:18.360,0:27:23.890
"Här gäller det nu att prestera något,
som den borgerliga ekonomin inte ens har försökt,

0:27:23.890,0:27:27.500
nämligen att påvisa denna penningforms uppkomst.
Alltså att följa utvecklingen

0:27:27.500,0:27:31.160
av det i varornas värdeförhållanden
befintliga värdeuttrycket,

0:27:31.160,0:27:33.830
från dess enklaste, oansenligaste gestalt

0:27:33.830,0:27:36.120
ända till den storartade penningformen.

0:27:36.120,0:27:43.120
Samtidigt därmed försvinner
penningens gåta."

0:27:44.340,0:27:48.590
Vad som sedan följer är, i mitt tycke,

0:27:48.590,0:27:53.210
en mycket långtråkig tolkning
av hur detta fungerar.

0:27:53.210,0:27:58.130
Vi kan bara gå igenom
argumentets allmänna form för att

0:27:58.130,0:28:02.049
begrunda några väldigt viktiga,
om än igen

0:28:02.049,0:28:06.400
synbarligen sidospår, såsom relationen
till naturen vilken nu faktiskt kommer att

0:28:06.400,0:28:07.920
integreras i argumentet.

0:28:07.920,0:28:09.850
Argumentet lyder som följer:

0:28:09.850,0:28:12.580
Jag har en vara

0:28:12.580,0:28:16.470
vars abstrakta värde jag inte känner till.

0:28:16.470,0:28:21.080
Jag vill desperat få veta det och
få ett mått på det abstrakta värdet

0:28:21.080,0:28:22.460
i min vara.

0:28:22.460,0:28:25.020
Du har en vara.

0:28:25.020,0:28:26.919
Så jag säger: okej,

0:28:26.919,0:28:29.320
jag kommer att mäta värdet,

0:28:29.320,0:28:33.580
det abstrakta värdet av min vara visavi
din vara. Du har ekvivalentformen

0:28:33.580,0:28:37.539
och jag har den relativa formen.

0:28:37.539,0:28:40.110
Om vi bedrev byteshandel

0:28:40.110,0:28:44.190
skulle du ha den relativa formen,
relativ till min ekvivalent.

0:28:44.190,0:28:48.570
Det finns lika många ekvivalenter som det
finns varor, och också lika många relativer

0:28:48.570,0:28:52.470
som det finns varor.

0:28:52.470,0:28:54.109
Det här är alltså den enkla versionen

0:28:54.109,0:28:55.130
som säger ungefär:

0:28:55.130,0:28:57.660
Jag kommer bara att upptäcka

0:28:57.660,0:29:01.300
hur mycket det här bordet är värt när
det byts mot någonting annat,

0:29:01.300,0:29:05.440
och därför är det din arbetsinsats
som kommer att utgöra måttet

0:29:05.440,0:29:08.270
på det abstrakta värdet i min.

0:29:08.270,0:29:12.780
Sedan utvidgar han argumentet och säger:
Det som händer när, till exempel,

0:29:12.780,0:29:16.100
jag har skor och du inte vill ha skor,
men jag å andra sidan

0:29:16.100,0:29:21.720
vill ha din tröja. Så jag byter mina skor
mot tröjan och du tar skorna du bytt till dig

0:29:21.720,0:29:25.400
och handlar dem vidare,
med andra ord kan man föreställa sig

0:29:25.400,0:29:28.340
någonting i den stilen som bara fortsätter
och fortsätter och fortsätter… på det sättet.

0:29:28.340,0:29:31.200
Eller så kan man också föreställa sig
någon som sitter med

0:29:31.200,0:29:34.230
tonfiskburkar och är
den enda som har tonfisk.

0:29:34.230,0:29:38.130
Och alla vill ha tonfisk så plötsligt
blir tonfiskburkar

0:29:38.130,0:29:41.060
en betydande vara och därför

0:29:41.060,0:29:44.080
byts många olika varor mot
samma sak.

0:29:44.080,0:29:46.470
Marx går igenom de här olika

0:29:46.470,0:29:47.820
formerna

0:29:47.820,0:29:51.730
och till slut börjar vi
se en utkristallisering

0:29:51.730,0:29:55.380
av idén att det finns en vara,

0:29:55.380,0:29:59.040
eller en speciell uppsättning varor
som faktiskt börjar utgöra

0:29:59.040,0:30:01.390
ställföreträdare

0:30:01.390,0:30:04.850
för ekvivalenten.

0:30:04.850,0:30:08.610
Ur detta ser vi hur den allmänna
ekvivalenten växer fram.

0:30:08.610,0:30:12.330
En vara blir

0:30:12.330,0:30:16.230
den centrala ekvivalenten för all byteshandel,

0:30:16.230,0:30:17.840
och den varan

0:30:17.840,0:30:20.820
kallar vi penningvara
varav den mest uppenbara

0:30:20.820,0:30:23.950
att betrakta är guld.

0:30:23.950,0:30:28.350
Så en vara utkristalliserar sig.

0:30:28.350,0:30:31.670
Flera anmärkningar måste göras kring detta
och Marx kommer att göra den här

0:30:31.670,0:30:34.130
poängen flera gånger.

0:30:34.130,0:30:38.390
För att det här ska hända

0:30:38.390,0:30:40.720
måste byteshandel bli någon allmänt,

0:30:40.720,0:30:46.590
den måste bli vad han talar om som
normal social interaktion.

0:30:46.590,0:30:49.490
Det kan inte röra sig om
enbart sporadiska utbyten

0:30:49.490,0:30:53.420
utan byteshandeln måste bli allmän
och den måste bli systematisk.

0:30:53.420,0:30:56.150
Om den inte sker allmänt
eller systematiskt

0:30:56.150,0:30:58.320
är det osannolikt att

0:30:58.320,0:31:03.580
guld uppträder som den allmänna ekvivalenten.

0:31:03.580,0:31:05.830
Men det vi ser honom göra här

0:31:05.830,0:31:08.210
är väldigt annorlunda än argumentet

0:31:08.210,0:31:11.940
som den klassiska politiska ekonomin lägger fram.
Han säger att penningformen

0:31:11.940,0:31:15.990
växer fram ur bytesrelationen.

0:31:15.990,0:31:18.700
Den läggs inte på utifrån.

0:31:18.700,0:31:23.110
Det är inte så att någon hade en bra idé
och sade: men så låtom oss skapa pengar!

0:31:23.110,0:31:24.200
Inget i den stilen,

0:31:24.200,0:31:28.080
utan enligt Marx växer de fram ur

0:31:28.080,0:31:31.430
simpla bytestransaktioner som gradvis utvidgas

0:31:31.430,0:31:34.190
så att de blir allmängiltiga

0:31:34.190,0:31:37.390
för hela samhället.

0:31:37.390,0:31:39.700
En intressant frågeställning aktualiserar sig här:

0:31:39.700,0:31:45.510
Är det här ett historiskt eller ett logiskt argument?

0:31:45.510,0:31:49.360
Det är faktiskt något som ofta dyker upp
i Kapitalet, som vi kommer att se, och det är något

0:31:49.360,0:31:54.510
som ni bör tänka på.

0:31:54.510,0:31:59.010
Under 1800-talet fanns en tendens att ibland
tolka Marx som att han gör både ett historiskt

0:31:59.010,0:32:03.399
och ett logiskt argument.

0:32:03.399,0:32:07.409
Jag tror att de flesta som
är bekanta med

0:32:07.409,0:32:11.700
verk inom arkeologi, antropologi, historia osv.
skulle säga någonting i stil med

0:32:11.700,0:32:16.960
att man inte kan behandla det här
som ett historiskt argument.

0:32:16.960,0:32:19.170
Det finns för många

0:32:19.170,0:32:24.360
symboliska system som mynt och så vidare,
historiskt och arkeologiskt,

0:32:24.360,0:32:26.240
och allt vad det kan vara,

0:32:26.240,0:32:32.080
utan närvaron av några tydliga
bytesrelationer av den här typen.

0:32:32.080,0:32:37.040
Det är alltså antagligen bäst att
inte behandla det som ett historiskt argument.

0:32:37.040,0:32:40.490
Vad det däremot gör,
och jag tror

0:32:40.490,0:32:43.220
att det är så här man måste se på det:

0:32:43.220,0:32:46.830
Det konstruerar ett logiskt argument

0:32:46.830,0:32:52.010
över förhållandet mellan penningformen
och byteshandeln med varor

0:32:52.010,0:32:55.960
och vad det skulle säga
i historiska termer är följande:

0:32:55.960,0:32:59.140
att även om det kan ha funnits en massa olika

0:32:59.140,0:33:02.230
system som man kunde kalla monetära system –

0:33:02.230,0:33:04.870
byte av

0:33:04.870,0:33:09.110
porslinssnäckor eller historier
och allt vad det kan ha varit –

0:33:09.110,0:33:11.950
även om det kan ha funnits en
massa sådana olika system

0:33:11.950,0:33:15.400
så i den utsträckning som

0:33:15.400,0:33:22.350
den kapitalistiska byteshandeln blir allmän
disciplinerar den alla sådana former

0:33:22.350,0:33:24.290
till detta enda förhållande mellan

0:33:24.290,0:33:26.600
penningformen

0:33:26.600,0:33:32.240
och varuformen.

0:33:32.240,0:33:37.750
I den meningen kunde man säga:
kapitalismens logik,

0:33:37.750,0:33:41.410
och ett kapitalistiskt system, skulle säga att

0:33:41.410,0:33:46.030
när byteshandeln växer och
blir normal social interaktion

0:33:46.030,0:33:50.070
betyder det att

0:33:50.070,0:33:54.760
pengar och varor kommer att
ingå den här typen av relation,

0:33:54.760,0:33:57.440
oavsett vad det ursprungliga

0:33:57.440,0:34:04.160
upphovet till penningformen
kan ha varit.

0:34:04.160,0:34:09.240
Men det finns några detaljer
i det här argumentet.

0:34:09.240,0:34:15.309
Jag vill uppmärksamma

0:34:15.309,0:34:19.699
sporadiska språkliga former
som jag tror är betydelsefulla.

0:34:19.699,0:34:26.699
Exempelvis på s. 142 (sv. s. 45)

0:34:30.999,0:34:32.249
i mitten av sidan,

0:34:32.249,0:34:35.999
pratar han om mänskligt arbete i allmänhet,
men fortsätter med att säga: "Det är (…)

0:34:35.999,0:34:41.149
inte tillräckligt att uttrycka den specifika karaktären
hos det arbete, varav linnevävens värde består.

0:34:41.149,0:34:44.259
Mänsklig arbetskraft i rörligt tillstånd (…)"

0:34:44.259,0:34:48.819
Jag har ju ofta, och kommer
också fortsättningsvis ofta,

0:34:48.819,0:34:54.119
att dra er uppmärksamhet till hur Marx
fokuserar på rörligheten i saker och ting.

0:34:54.119,0:35:00.349
"Mänsklig arbetskraft i rörligt tillstånd
eller mänskligt arbete bildar värde men är inte värde.

0:35:00.349,0:35:07.349
I kristalliserat tillstånd, i materialiserad form
blir det värde." Genom materialisering, objektifiering.

0:35:07.400,0:35:14.400
Så här har vi igen förhållandet
mellan process och ting.

0:35:15.579,0:35:17.669
Det är något som hela tiden
så att säga ligger på lur

0:35:17.669,0:35:19.870
och man hittar alltid passager där Marx

0:35:19.870,0:35:24.189
på nytt betonar det.

0:35:24.189,0:35:27.369
Men det finns någonting märkligt i

0:35:27.369,0:35:32.980
hur dessa

0:35:32.980,0:35:37.660
relativa och ekvivalenta
former av värde fungerar ihop.

0:35:37.660,0:35:44.660
Han identifierar tre egendomligheter: den första
identifieras på s. 148 (sv. s. 49):

0:35:46.289,0:35:47.930
"Den första egendomligheten

0:35:47.930,0:35:52.380
hos ekvivalentformen, som
frapperar betraktaren, är denna:

0:35:52.380,0:35:59.380
bruksvärde förvandlas till uppenbarelseform
för sin motsats, värdet."

0:35:59.519,0:36:05.259
Det här förhållandet följer
av den första början av argumentet.

0:36:05.259,0:36:08.519
Det är bruksvärdet som
du har som är ekvivalent för

0:36:08.519,0:36:11.900
min relativform.

0:36:11.900,0:36:16.069
Och det är det bruksvärdet, inte något
allmänt utan just bara det bruksvärdet,

0:36:16.069,0:36:19.140
och vi kan aldrig fly från den här

0:36:19.140,0:36:20.169
motsägelsen.

0:36:20.169,0:36:22.519
Att ett specifikt bruksvärde,

0:36:22.519,0:36:27.729
som i slutändan kommer att vara guld,

0:36:27.729,0:36:34.729
blir en uppenbarelseform
för sin motsats, värdet.

0:36:35.139,0:36:39.859
Resultatet av det här hittar vi på
s. 149 (sv. s. 50)

0:36:39.859,0:36:43.049
där han börjar prata om hur

0:36:43.049,0:36:51.109
– och här börjar vi få en förelöpare
till fetischargumentet –

0:36:51.109,0:36:55.960
"I det den relativa värdeformen av en vara,
t.ex. linneväv, uttrycker dess värdeexistens

0:36:55.960,0:36:59.400
som något från dess kropp och
dess egenskaper helt skiljaktigt,

0:36:59.400,0:37:02.900
t.ex. som rocklikhet,

0:37:02.900,0:37:05.400
antyder själva detta uttryck,

0:37:05.400,0:37:11.509
att det döljer ett samhälleligt förhållande."

0:37:11.509,0:37:13.489
I fetischismavsnittet kommer vi

0:37:13.489,0:37:17.029
att diskutera en hel del
kring hur saker döljs.

0:37:17.029,0:37:19.709
Men här säger han något i stil med:
det här döljandet

0:37:19.709,0:37:23.289
försiggår i det här logiska förhållandet
som byggs upp

0:37:23.289,0:37:25.269
mellan varor

0:37:25.269,0:37:29.329
och deras penninguttryck,
och han fortsätter senare i stycket:

0:37:29.329,0:37:34.749
"Därav det gåtfulla i ekvivalentformen,

0:37:34.749,0:37:38.419
som drabbar den politiske ekonomens
borgerligt krassa sinne, så snart

0:37:38.419,0:37:42.749
denna form definitivt möter honom i penningen."

0:37:42.749,0:37:46.799
Sedan ger han lite ovett

0:37:46.799,0:37:53.509
åt de klassiska politiska ekonomerna
för deras misslyckanden.

0:37:53.509,0:37:56.569
Han säger, upp på s. 150 (sv. s. 51):

0:37:56.569,0:38:00.759
"Den varukropp, som fungerar som ekvivalent,
gäller alltid som förkroppsligande

0:38:00.759,0:38:07.759
av abstrakt mänskligt arbete och är alltid
produkten av ett bestämt nyttigt, konkret arbete."

0:38:08.269,0:38:12.819
Bestämt konkret arbete
är det som ger upphov till guld.

0:38:12.819,0:38:17.259
Men guld ska antas
vara ett uttryck för

0:38:17.259,0:38:21.579
abstrakt mänskligt arbete.

0:38:21.579,0:38:25.519
Den andra egendomligheten i slutet på sidan:

0:38:25.519,0:38:29.259
"Det är alltså en andra egendomlighet
för ekvivalentformen, att

0:38:29.259,0:38:31.309
konkret arbete

0:38:31.309,0:38:37.279
förvandlas till en företeelseform
för sin motsats, abstrakt mänskligt arbete."

0:38:37.279,0:38:39.149
Den tredje egendomligheten

0:38:39.149,0:38:43.429
uppe på s. 151 (sv. s. 51, slutet): "Det är alltså
en tredje egendomlighet för ekvivalentformen,

0:38:43.429,0:38:46.849
att privatarbete förvandlas
till sin motsatsform, till arbete

0:38:46.849,0:38:53.829
i omedelbart samhällelig form."

0:38:53.829,0:38:59.549
Man ser allehanda motsägelser
träda fram ur det här.

0:38:59.549,0:39:05.430
Värdeuttrycket
är en särskild vara,

0:39:05.430,0:39:09.549
ett särskilt bruksvärde
producerat under bestämda, konkreta

0:39:09.549,0:39:13.209
arbetsbetingelser, som

0:39:13.209,0:39:18.249
i princip vem som helst
kan tillägna sig

0:39:18.249,0:39:18.729
och

0:39:18.729,0:39:21.880
samtidigt är det avsett som
det allmänna uttrycket

0:39:21.880,0:39:29.670
för hela varuproduktionen.

0:39:29.670,0:39:33.669
En spänning här. För att ge
ett exempel: man måste inte ta

0:39:33.669,0:39:37.429
den privata appropieringen.

0:39:37.429,0:39:42.919
Om guld är penningvaran, om guld är

0:39:42.919,0:39:47.489
den vara som står i centrum för allt det här,

0:39:47.489,0:39:51.409
vem är då guldproducenterna?

0:39:51.409,0:39:55.519
Mot slutet av 1960-talet uppstod
en mycket intressant moment

0:39:55.519,0:40:00.039
när två av världens mest
betydelsefulla guldproducenter

0:40:00.039,0:40:06.229
var Sovjetunionen och Sydafrika.

0:40:06.229,0:40:11.609
Kapitalismen var inte särdeles nöjd.

0:40:11.609,0:40:14.769
Jag menar,

0:40:14.769,0:40:20.109
Sovjet och Sydafrika kunde ju faktiskt
stöka till hela systemet med utbud av guld

0:40:20.109,0:40:24.410
genom att släppa ut massiva
mängder guld eller göra något annat.

0:40:24.410,0:40:25.970
Så på sätt och i vis

0:40:25.970,0:40:30.649
en av orsakerna, eller snarare
en av många orsaker, att vi gick mot

0:40:30.649,0:40:34.969
en avmetalliserad, en icke-metallisk

0:40:34.969,0:40:40.419
monetär bas från och med slutet av 70-talet
hade att göra med det att

0:40:40.419,0:40:47.419
de befintliga maktcentren i Washington och London
och Tokyo och så vidare, beslöt att,

0:40:47.889,0:40:52.259
nä, vi kan inte hålla kvar vid guldet som bas,

0:40:52.259,0:40:53.939
vi kan inte hålla kvar vid guld som bas på grund av

0:40:53.939,0:40:58.189
de politiska förpliktelser det innebär.
Så de motsägelser han pratar om

0:40:58.189,0:41:02.239
kommer sannolika att bryta fram här,

0:41:02.239,0:41:05.959
på mycket specifika sätt,

0:41:05.959,0:41:09.689
vem kontrollerar penningutbudet, vem
kontrollerar de här bruksvärdena, vilka är

0:41:09.689,0:41:11.859
arbetets betingelser?

0:41:11.859,0:41:13.319
Vad händer,

0:41:13.319,0:41:16.489
om det går som 1848 när guld plötsligt

0:41:16.489,0:41:19.249
upptäcktes i Kalifornien,

0:41:19.249,0:41:23.229
och guld flödar in på världsmarknaden?
Vad hände när

0:41:23.229,0:41:25.109
spanjorerna åkte till

0:41:25.109,0:41:28.959
Sydamerika och stal allt
guld från inkorna

0:41:28.959,0:41:32.259
och överflödade Europa med guld

0:41:32.259,0:41:37.219
under 1500- och 1600-talen så att en stor
inflation uppstod? Så ni ser, med andra ord,

0:41:37.219,0:41:41.659
det att en viss vara

0:41:41.659,0:41:45.789
har den här förmågan att vara allmän ekvivalent,

0:41:45.789,0:41:48.779
med alla egenheter det innebär,

0:41:48.779,0:41:50.719
skapar ett problem.

0:41:50.719,0:41:54.670
Det är så att säga en enkel relation
mellan något enskilt och det allmänna,

0:41:54.670,0:41:56.469
och det enskilda

0:41:56.469,0:42:01.829
fungerar som ställföreträdare för det allmänna.

0:42:01.829,0:42:03.949
Spänning, motsägelser,

0:42:03.949,0:42:07.989
monetära motsägelser dyker upp
överallt senare i analysen.

0:42:07.989,0:42:09.910
Men det han gör här är att lägga

0:42:09.910,0:42:14.429
fram någonting av en grund för det.

0:42:14.429,0:42:16.469
På s. 151 (sv. s. 52)

0:42:16.469,0:42:22.329
påpekar han något annat som
är väldigt viktigt angående utbyten.

0:42:22.329,0:42:26.249
Han tycker mycket om att citera Aristoteles.

0:42:26.249,0:42:31.659
Han noterar att Aristoteles säger:

0:42:31.659,0:42:35.309
om saker byts ut

0:42:35.309,0:42:37.739
måste det finns något kommensurabelt,
något jämförbart

0:42:37.739,0:42:41.059
i utbytet.

0:42:41.059,0:42:48.059
Så det Aristoteles började formulera var
idén att utbyte innebär ekvivalens, utbytbarhet.

0:42:49.799,0:42:54.309
Men Aristoteles kunde inte ha
någon arbetsvärdeteori.

0:42:54.309,0:42:58.299
Varför det? På grund av slaveriet.

0:42:58.299,0:43:01.329
Ingen fri marknad för arbete,
sådana omständigheter.

0:43:01.329,0:43:04.860
Aristoteles såg alltså någonting mycket
betydelsefullt om utbytets natur

0:43:04.860,0:43:07.320
och om ekonomiers natur,

0:43:07.320,0:43:11.239
vilket är ekvivalensprincipen.

0:43:11.239,0:43:14.829
Det betyder inte nödvändigtvis att likvärdighet
rådde mellan människor men någonstans i systemet

0:43:14.829,0:43:18.769
finns ekvivalens som säger att det här
är ekvivalent med det där.

0:43:18.769,0:43:20.500
Och ekvivalensprincipen

0:43:20.500,0:43:27.500
är något som kommer att vara avgörande
för hur marknader fungerar.

0:43:28.839,0:43:31.079
Så Aristoteles,

0:43:31.079,0:43:35.079
på s. 151 (sv. s. 52), säger: "Utbyte … kan inte
existera utan likhet, men likhet inte utan

0:43:35.079,0:43:40.349
kommensurabilitet."

0:43:40.349,0:43:41.909
Det här är

0:43:41.909,0:43:50.819
väldigt centralt för hur
marknader fungerar.

0:43:53.599,0:43:55.039
Det som sker

0:43:55.039,0:43:59.889
när den allmänna ekvivalenten börjar bli

0:43:59.889,0:44:04.519
alltmer närvarande i argumentet är följande,

0:44:04.519,0:44:11.519
och han pekar igen på det här på
s. 153 (sv. s. 53) mot slutet,

0:44:14.009,0:44:20.469
och säger: "Den i varan dolda inre motsatsen
mellan bruksvärde och värde

0:44:20.469,0:44:25.619
kommer alltså fram genom en yttre motsats,
dvs. genom förhållandet

0:44:25.619,0:44:29.279
mellan två varor, i vilket den ena varan

0:44:29.279,0:44:33.499
vars värde skall uttryckas,
direkt endast gäller som bruksvärde,

0:44:33.499,0:44:35.190
den andra varan,

0:44:35.190,0:44:41.799
vari värdet uttryckes,
direkt endast som bytesvärde."

0:44:41.799,0:44:44.689
Med andra ord är det vi börjar se

0:44:44.689,0:44:48.429
upptakten till att något växer fram
som kommer att bli

0:44:48.429,0:44:50.779
centralt för argumentet.

0:44:50.779,0:44:53.589
En inre motsättning

0:44:53.589,0:44:56.179
i själva varan mellan

0:44:56.179,0:44:59.409
bruksvärde och värde

0:44:59.409,0:45:03.679
kommer i slutändan att uttryckas
i form av en yttre motsättning mellan

0:45:03.679,0:45:05.269
varuvärlden

0:45:05.269,0:45:10.209
och penningvärlden.

0:45:10.209,0:45:12.519
Dessa två världar

0:45:12.519,0:45:15.629
separeras plötsligt från varandra.

0:45:15.629,0:45:20.879
Och när de separeras från varandra
kan de bli antagonistiska mot varandra.

0:45:20.879,0:45:24.910
Med andra ord: man går från en
inre motsättning till en yttre

0:45:24.910,0:45:25.599
motsättning,

0:45:25.599,0:45:34.629
med potential för antagonism.

0:45:39.619,0:45:45.679
Historiens slut handlar alltså om

0:45:45.679,0:45:50.839
hur den utvidgade värdeformen

0:45:50.839,0:45:57.499
transformerar sig till allmän ekvivalent.

0:45:57.499,0:46:01.949
Och att det här därför
betyder att pengar blir

0:46:01.949,0:46:04.919
uttrycket,

0:46:04.919,0:46:09.429
penningvaran blir uttrycket för värde.

0:46:09.429,0:46:14.089
Han säger på s. 160 (sv. s. 59):

0:46:14.089,0:46:14.879
"Slutligen

0:46:14.879,0:46:19.999
blir en särskild varuart allmän ekvivalent,

0:46:19.999,0:46:24.349
emedan alla andra varor använder den som
material för sin enhetliga, allmänna

0:46:24.349,0:46:29.059
värdeform."

0:46:29.059,0:46:33.699
Notera den följande meningen: "Men i samma
takt som värdeformen överhuvud utvecklas,

0:46:33.699,0:46:38.169
mognar även motsatsförhållandet
mellan dessa båda poler,

0:46:38.169,0:46:45.169
den relativa värdeformen och ekvivalentformen."

0:46:45.679,0:46:48.309
Det här för in oss i det
sista avsnittet som handlar just om

0:46:48.309,0:46:51.159
penningformen.

0:46:51.159,0:46:52.969
Det vi har gjort här

0:46:52.969,0:46:55.559
är att se på hur

0:46:55.559,0:46:59.749
det konkreta och det abstrakta
möts i ett utbyte,

0:46:59.749,0:47:03.029
hur de relativa och
ekvivalenta värdeformerna

0:47:03.029,0:47:04.589
byggs upp på bestämda sätt,

0:47:04.589,0:47:11.049
och genererar penningvaran.

0:47:11.049,0:47:14.289
Det leder oss vidare in i
fetischismen, men

0:47:14.289,0:47:21.289
låt oss först ta era frågor om det här
och det föregående avsnittet.

0:47:21.289,0:47:24.289
»STUDENT: Det är intressant
att du frågade huruvida Marx försöker,

0:47:24.289,0:47:27.289
eller huruvida vi kan, använda det här antingen
som ett logiskt eller ett historiskt argument.

0:47:27.289,0:47:35.289
Det är intressant att folk har använt det här
tillvägagångssättet för historisk analys

0:47:35.289,0:47:41.289
och att de har ett begrepp om tillfällighet
och kodifiering, så att kapitalismen utvecklas

0:47:41.289,0:47:48.289
som en serie tillfälligheter (»DAVID HARVEY: jo), som
kodifieras, och sedan har vi också frågan om medvetande.

0:47:48.289,0:47:54.289
Vilket också påminner, tror jag, om idén om
det sanna i det sannas form och hur,

0:47:54.289,0:48:01.289
vad vi kan säga om sociala relationer i det
kapitalistiska samhället när…under kapitalism finns

0:48:01.289,0:48:07.890
uttryck materialiserade i ting som står
i motsatsförhållande till något annat,

0:48:07.890,0:48:15.890
som… uttrycket för värde står i motsatsform
till det specifika bruksvärdet

0:48:15.890,0:48:22.890
i något, och idén att sanning är att
representation och tinget i sig sammanfaller,

0:48:22.890,0:48:27.660
och är dessa de enda sätten att ha
absurditeter i ett samhälle?

0:48:27.660,0:48:31.390
»DAVID HARVEY: Mm, de är inte direkt
absurditeter eftersom Marx ständigt, skulle jag säga,

0:48:31.390,0:48:35.959
pratar om internaliseringen av motsägelser.

0:48:35.959,0:48:42.159
Och sådan internalisering av
motsägelser blir också produktiv.

0:48:42.159,0:48:44.709
Och det är spänningen där…

0:48:44.709,0:48:50.369
Här kommer vi att se
ett rätt komplicerat
And here we will get
a kind of complicated

0:48:50.369,0:48:51.709
argument som

0:48:51.709,0:48:57.659
jag inte vill ta upp i alla djupgående detaljer
men ett komplicerat argument som lyder:

0:48:57.659,0:49:00.420
ni vet, pratar vi om Marx sätt

0:49:00.420,0:49:03.429
att framställa saken här?

0:49:03.429,0:49:09.799
Och hans prat om motsägelser? Eller pratar
vi om faktiska motsägelser som finns?

0:49:09.799,0:49:11.619
Som jag redan antytt

0:49:11.619,0:49:15.359
är det jag finner fascinerande
med Marx att han ställer upp,

0:49:15.359,0:49:19.579
just i det här kapitlet, idén om
en motsägelse inom penningformen.

0:49:19.579,0:49:23.399
Och när jag tänker på det och undrar:
Jaha, och varför övergav de guldmyntfoten

0:49:23.399,0:49:26.780
i slutet av 1960-talet, ni vet,
och sedan tänkte jag för mig själv:

0:49:26.780,0:49:30.940
Det här hjälper mig ju faktiskt
att förstå något om det här.

0:49:30.940,0:49:36.379
Jag tror det var väldigt verkligt, och om man
går till litteraturen ser man att det var verkligt.

0:49:36.379,0:49:38.830
Det fanns en nervositet kring
den växande makten hos

0:49:38.830,0:49:42.409
Sovjet och Sydafrika.

0:49:42.409,0:49:46.309
Så ni ser,

0:49:46.309,0:49:50.569
förhållandet mellan Marx argument
och realiteterna kring oss, spänningarna

0:49:50.569,0:49:54.329
vi lever med i vardagen, är alltid
en komplicerad fråga, och ni måste

0:49:54.329,0:49:56.339
bearbeta den själva,

0:49:56.339,0:50:00.289
och fundera genom den själva.
Men det ni måste se när ni gör det är följande:

0:50:00.289,0:50:02.629
han gör ett logiskt argument här, där han

0:50:02.629,0:50:07.189
talar om hur de här
motsägelserna internaliseras.

0:50:07.189,0:50:10.659
När vi talar om något sådant som pengar,
vad är då pengar?

0:50:10.659,0:50:13.529
Det är en väldigt intressant fråga. Jag menar,
hur många av er har tänkt på

0:50:13.529,0:50:17.049
vad pengar är? Varifrån de kommer?

0:50:17.049,0:50:21.939
Om man går till Dickens Dombey och son,
hittar man Mr. Dombey och

0:50:21.939,0:50:24.690
lille Paul som är döende och frågar:

0:50:24.690,0:50:27.219
Pappa, vad är pengar?

0:50:27.219,0:50:32.069
Och Mr. Dombey, den stora företagaren,
kan inte ge honom något svar.

0:50:32.069,0:50:36.879
Och lille Pauls mamma har dött,
så han säger: Kan pengar få henne tillbaka?

0:50:36.879,0:50:39.279
Och Mr. Dombey vet inte vad han ska säga.

0:50:39.279,0:50:42.689
Vad är pengar? Vad är de?

0:50:42.689,0:50:48.130
Vi har att göra med dem hela tiden, använder dem
hela tiden, men det är en djupgående motsägelse.

0:50:48.130,0:50:53.339
Också i termer av vårt förhållande till dem,
i termer av fetischen.

0:50:53.339,0:50:57.999
Till och med jag vaknar ibland och går
för att kolla vad som händer med

0:50:57.999,0:51:00.390
aktierna i min pensionsfond… så ni ser…

0:51:00.390,0:51:04.359
Vi utvecklar en fetisch för dem, ni vet, men
vad är de liksom? Oj nu gick kursen upp

0:51:04.359,0:51:06.579
två procent, yes! Sådär.

0:51:06.579,0:51:11.409
Eller: kursen gick ner med tio och man säger:
åh herregud. Så jag har en motsägelsefull relation

0:51:11.409,0:51:15.720
till kollapser på aktiemarknaden.
Å ena sidan gillar jag det politiskt,

0:51:15.720,0:51:18.049
å andra sidan avskyr jag det
på ett personligt plan,

0:51:18.049,0:51:20.429
eftersom min pensionsfond hänger på det.

0:51:20.429,0:51:24.289
Så den här typen av motsägelser och
spänningar finns hela tiden där i vår vardag.

0:51:24.289,0:51:27.859
Därför måste vi i mitt tycke också tänka på dem.

0:51:27.859,0:51:31.419
En av de intressanta aspekterna med det här
avsnittet är att det är skrivet i en helt

0:51:31.419,0:51:33.839
annorlunda stil.

0:51:33.839,0:51:38.119
Förra avsnittet är Marx med sin
tråkiga bokförarhatt på,

0:51:38.119,0:51:41.369
det här är lika med det där
och det där lika med det där.

0:51:43.359,0:51:45.989
Det här är Marx som liksom

0:51:45.989,0:51:50.749
sveps iväg av

0:51:50.749,0:51:51.460
mysterier och…

0:51:51.460,0:51:56.619
varulvar och allt sådant.

0:51:56.619,0:51:59.889
Det är en väldigt annorlunda textstil.

0:51:59.889,0:52:04.309
En av de saker det har
resulterat i är att

0:52:04.309,0:52:09.349
rätt många faktiskt betraktar det som
någon sorts ovidkommande argument

0:52:09.349,0:52:11.229
i Kapitalet, något som

0:52:11.229,0:52:13.680
står lite vid sidan om.

0:52:13.680,0:52:17.640
Att de därför inte på allvar

0:52:17.640,0:52:20.500
noterar det när de talar om
den allmänna teori som

0:52:20.500,0:52:23.499
Marx lägger fram i Kapitalet. Den andra

0:52:23.499,0:52:27.519
sidan tar inte mycken notis om den allmänna
teorin i Kapitalet och behandlar avsnittet om

0:52:27.519,0:52:29.659
fetischism som det stora fyndet,

0:52:29.659,0:52:32.009
som guldklimpen i Marx, och

0:52:32.009,0:52:34.349
modellerar det till stor social- och litteratur-

0:52:34.349,0:52:35.909
teori och allt med det.

0:52:35.909,0:52:40.139
Jag tror det är väldigt viktigt
att notera att

0:52:40.139,0:52:44.769
Marx införde det här i andra utgåvan
från en bilaga, precis som tredje avsnittet.

0:52:44.769,0:52:48.660
Han skrev om dem och förde in dem
i andra utgåvan, och det var därför ett väldigt

0:52:48.660,0:52:50.149
medvetet val från hans sida
move on his part

0:52:50.149,0:52:54.759
att göra det. Men det säger också
något om Marx teknik att

0:52:54.759,0:52:58.549
han är helt nöjd
med att byta stil

0:52:58.549,0:53:01.999
när han går från ett ämne till ett annat.

0:53:01.999,0:53:08.699
Och han anpassar sitt sätt att skriva
till det som han faktiskt försöker förmedla.

0:53:08.699,0:53:11.330
Så jag tror att en av de frågor vi måste

0:53:11.330,0:53:12.559
ställa är: hur

0:53:12.559,0:53:15.389
förhåller sig det här

0:53:15.389,0:53:19.689
till Marx allmänna argumentation?
Jag tror att att detta

0:53:19.689,0:53:22.919
redan delvis yppas när

0:53:22.919,0:53:26.119
han talar om hur saker döljs,

0:53:26.119,0:53:30.130
hur de blir mystiska, hur

0:53:30.130,0:53:32.229
saker begravs,

0:53:32.229,0:53:34.899
hur vi inte riktigt kan se det som försiggår, hur

0:53:34.899,0:53:38.829
det finns komplikationer i den här motsättningen mellan

0:53:38.829,0:53:43.739
penningformen med dess egenheter
och den allmänna ekvivalenten, som

0:53:43.739,0:53:45.780
den är tänkt att fungera som.

0:53:45.780,0:53:48.659
Så den här typen av relationer

0:53:48.659,0:53:52.959
är redan uppställda på ett sådant sätt
att de börjar stå i fokus, precis som

0:53:52.959,0:53:58.519
argumentets alla andra bitar. De kommer i fokus.

0:53:58.519,0:54:03.069
Idéer som ligger latent i texten
blir plötsligt fokus för

0:54:03.069,0:54:05.129
ett allmänt argument.

0:54:05.129,0:54:08.059
Det han intresserar sig för här är egentligen
And what he's interested in here is really

0:54:08.059,0:54:12.390
två uppsättningar frågor.
two sets of things.

0:54:12.390,0:54:16.669
För det första att göra reda i
First is the unraveling of the,

0:54:16.669,0:54:20.309
föreställningen om varufetischen,
the notion of fetishism of the commodity,

0:54:20.309,0:54:22.099
där

0:54:22.099,0:54:26.640
ett vardagligt, sinnligt ting
an ordinary sensuous thing

0:54:26.640,0:54:30.669
förvandlas det till, som han säger
på s. 163 (sv. s. 62),

0:54:30.669,0:54:34.589
"ett ting med övernaturliga egenskaper".

0:54:34.589,0:54:37.269
Alltså,

0:54:37.269,0:54:44.269
som han säger på s. 165 (sv. s. 63): "ting med
övernaturliga eller samhälleliga egenskaper".

0:54:48.759,0:54:52.389
Varuformens hemlighetsfulla karaktär,

0:54:52.389,0:54:55.249
som han säger,

0:54:55.249,0:55:01.449
uppkommer alltså genom
dess samhälleliga karaktär.

0:55:01.449,0:55:06.039
Han säger på s. 164 (sv. s. 63):
"Det hemlighetsfulla i varuformen består alltså

0:55:06.039,0:55:07.719
helt enkelt däri

0:55:07.719,0:55:12.249
att varorna för människorna återspeglar deras
eget arbetes samhälleliga karaktär

0:55:12.249,0:55:16.349
som en objektiv egenskap hos själva
arbetsprodukterna, som dessa tings

0:55:16.349,0:55:19.599
samhälleliga naturegenskaper."

0:55:19.599,0:55:21.900
Och lite längre ner:

0:55:21.900,0:55:23.709
Han säger alltså att vi det vi finner är

0:55:23.709,0:55:27.969
"endast ett bestämt samhälleligt förhållande
mellan människorna själva,

0:55:27.969,0:55:31.229
vilket här för dem antar fantasmaformen

0:55:31.229,0:55:35.089
av ett förhållande mellan tingen."

0:55:35.089,0:55:38.059
Här gör han en kort
utsvävning om religion,

0:55:38.059,0:55:41.179
för att sedan fortsätta:
"Detta kallar jag fetischdyrkan,

0:55:41.179,0:55:43.620
som vidlåder arbetsprodukterna,

0:55:43.620,0:55:46.529
så snart de blir producerade som varor,

0:55:46.529,0:55:51.059
och som därför är oupplösligt förenad
med varuproduktionen."

0:55:51.059,0:55:55.909
Den här oupplösliga föreningen med
varuproduktionen är otroligt viktigt.

0:55:55.909,0:55:58.599
Det betyder att fetischism inte är något som

0:55:58.599,0:56:01.619
man bara kan vifta åt sida.

0:56:01.619,0:56:04.579
Det är inte en fråga om medvetande

0:56:04.579,0:56:07.049
utan om

0:56:07.049,0:56:09.349
något som ligger djupt
inneslutet i hur

0:56:09.349,0:56:13.079
varor produceras och byts ut.

0:56:13.079,0:56:14.879
Han fortsätter med att säga,

0:56:14.879,0:56:16.450
mot slutet av sidan, det vill säga

0:56:16.450,0:56:20.439
på s. 165 (sv. s. 63),
i en nyckelpassage:

0:56:20.439,0:56:24.579
"(…) först genom de
relationer, som uppkommer

0:56:24.579,0:56:28.059
mellan producenterna inbördes,
då de byter sina arbetsprodukter,

0:56:28.059,0:56:33.569
visar det sig, att privatarbetena utgör

0:56:33.569,0:56:37.499
länkar i det samhälleliga totalarbetet.

0:56:37.499,0:56:40.039
För producenterna framstår därför

0:56:40.039,0:56:43.000
deras privatarbetens
samhälleliga inbördesförhållanden

0:56:43.000,0:56:48.159
just så som de är", märk väl detta,
framstår just så som de är,

0:56:48.159,0:56:52.969
"dvs. inte som direkt samhälleliga förhållanden
mellan personerna i själva deras arbeten

0:56:52.969,0:56:56.539
utan snarare som sakliga relationer mellan personerna

0:56:56.539,0:57:03.539
och sociala relationer mellan tingen."

0:57:08.509,0:57:13.179
På sätt och vis är argumentet mycket enkelt.

0:57:13.179,0:57:16.900
Under kapitalism relaterar inte
människor till varandra

0:57:16.900,0:57:19.549
direkt såsom människor.

0:57:19.549,0:57:23.219
De relaterar till varandra
genom den uppsjö av produkter

0:57:23.219,0:57:31.579
som de möter på marknaden.

0:57:31.579,0:57:37.349
Men när vi går till marknaden och frågar:
Varför kostar det här dubbelt så mycket som det där?

0:57:37.349,0:57:42.099
Finner vi ett uttryck för ett samhälleligt förhållande

0:57:42.099,0:57:45.359
som i Marx uppfattning har något att göra

0:57:45.359,0:57:51.419
med värde;
samhälleligt nödvändig arbetstid.

0:57:51.419,0:57:56.139
Vad är då följden av detta?

0:57:56.139,0:58:00.069
Det leder till en rad konsekvenser.

0:58:00.069,0:58:01.709
För det första

0:58:01.709,0:58:05.849
har vi inte ens möjlighet att känna till

0:58:05.849,0:58:08.429
arbetsvillkoren

0:58:08.429,0:58:13.489
för alla de människor som arbetat
för att vår frukost ska stå på bordet.

0:58:13.489,0:58:15.769
Det är omöjligt för oss
att känna till det.

0:58:15.769,0:58:19.529
Det är så snårigt, så omfattande,
det är så långtgående…

0:58:19.529,0:58:23.199
Och om man ser på de insatser som krävs för
insatser som i sin tur krävs för andra insatser –

0:58:23.199,0:58:27.489
kolet som gör stålet som används för
traktorn som används i…

0:58:27.489,0:58:33.939
Miljoner och åter miljoner människor
är involverade i att få vår frukost på bordet.

0:58:33.939,0:58:36.440
Den stora frågan som aktualiserar sig är:

0:58:36.440,0:58:39.069
varifrån kommer då vår frukost?

0:58:39.069,0:58:42.989
Jag brukade gilla att börja mina

0:58:42.989,0:58:46.879
inledande föreläsningar i geografi med den frågan:
varifrån kommer er frukost?

0:58:46.879,0:58:47.680
Ta och

0:58:47.680,0:58:49.349
tänk över det.

0:58:49.349,0:58:55.029
Det första svaret är: Tja, från snabbköpet.
Men kom igen, ta det lite längre än så.

0:58:55.029,0:58:58.169
Vad vet ni om dem som producerade den?
När vi hunnit till tredje

0:58:58.169,0:59:05.049
veckan började folk säga sånt som att:
Jag åt ingen frukost idag.

0:59:05.049,0:59:10.119
Jag tror det var någon form av skuld som liksom
hettade till, ni vet, och den typiska reaktionen

0:59:10.119,0:59:13.269
är någonting i stil med det.

0:59:13.269,0:59:17.059
Så poängen här är att

0:59:17.059,0:59:18.839
de sociala relationerna

0:59:18.839,0:59:21.359
mellan ting

0:59:21.359,0:59:26.489
utgör ett mellanled mellan oss
och allting som sker därute.

0:59:26.489,0:59:28.369
Marx lägger inte fram
det här argumentet men,

0:59:28.369,0:59:33.160
det är ett argument jag fört med till exempel

0:59:33.160,0:59:37.390
religiösa människor som insisterar på
gott moraliskt beteende eller något dylikt

0:59:37.390,0:59:41.619
och att det alltid handlar om relationer ansikte
mot ansikte; att jag är god mot min nästa och mot

0:59:41.619,0:59:42.440
min granne,

0:59:42.440,0:59:45.909
jag hjälper någon på gatan som jag ser,
sådana saker.

0:59:45.909,0:59:49.779
Och då säger man, ok men vad gör du gentemot
alla dem som ser till att du har frukost på bordet?

0:59:49.779,0:59:53.689
Vilka moraliska skyldigheter har du gentemot dem?
Och svaret blir: "Tja, jag är inte

0:59:53.689,0:59:57.229
intresserad av det."
Men det är där vår egentliga

0:59:57.229,1:00:00.719
sociala koppling till arbetets värld ligger.

1:00:00.719,1:00:05.379
Och det blir väldigt komplicerat att upptäcka;
ibland uppdagar sig något,

1:00:05.379,1:00:08.809
i stil med, den här

1:00:08.809,1:00:12.890
produkten har framställts under fruktansvärda
arbetsvillkor så vi borde bojkotta den här

1:00:12.890,1:00:14.419
eller bojkotta den där produkten.

1:00:14.419,1:00:16.289
Men man ser hur

1:00:16.289,1:00:20.839
otroligt komplicerade
den här världen är.

1:00:20.839,1:00:27.839
Och hur marknadssystemet, särskilt
penningvaran, beslöjar

1:00:27.959,1:00:32.749
så mycket av det som sker
i världen runtomkring oss.

1:00:32.749,1:00:36.750
Så Marx börjar med
att säga: vi måste

1:00:36.750,1:00:42.469
konfrontera sättet på hur
den där världen fungerar

1:00:42.469,1:00:46.639
och inse att det döljs för oss

1:00:46.639,1:00:53.469
på grund av hurdan marknaden är.

1:00:53.469,1:00:55.999
Genom att göra det

1:00:55.999,1:00:59.539
återkommer han till…

1:00:59.539,1:01:01.890
går han tillbaka till idén att

1:01:01.890,1:01:04.229
varor är objektiva,

1:01:04.229,1:01:07.139
de existerar,

1:01:07.139,1:01:09.389
man kan inte gå in i ett snabbköp

1:01:09.389,1:01:12.750
och se på ett sallatshuvud och upptäcka
huruvida det har producerats under

1:01:12.750,1:01:18.469
exploaterande arbetsvillkor,
det går inte.

1:01:18.469,1:01:23.010
Så man har inga möjligheter att veta,
och om en bojkott faktiskt pågår av vindruvor

1:01:23.010,1:01:23.829
från ett visst ställe

1:01:23.829,1:01:26.319
märker man snart att vindruvorna
dyker upp som om de hade

1:01:26.319,1:01:30.859
producerats någon annanstans.

1:01:30.859,1:01:32.949
Men sedan går han lite längre

1:01:32.949,1:01:34.949
och säger:

1:01:34.949,1:01:39.159
Vi måste förstå, säger han på s. 166 (sv. s. 64)
att "Då människorna jämför

1:01:39.159,1:01:43.169
sina arbetsprodukter såsom värden, är det
alltså inte därför, att varorna

1:01:43.169,1:01:47.979
för dem endast spelar rollen av
yttre skal kring likartat mänskligt

1:01:47.979,1:01:48.929
arbete.

1:01:48.929,1:01:51.019
Tvärtom.

1:01:51.019,1:01:53.759
Då de byter sina
olikartade produkter

1:01:53.759,1:01:55.910
och likställer dem som värden,

1:01:55.910,1:01:59.439
jämställer de också sina olikartade
arbeten som mänskligt arbete.

1:01:59.439,1:02:04.379
De vet inte om det, men de gör det. Därför
står det inte alls skrivet utanpå värdet

1:02:04.379,1:02:05.589
vad det är.

1:02:05.589,1:02:08.410
Värdet förvandlar snarare
varje arbetsprodukt

1:02:08.410,1:02:10.959
till en samhällelig hieroglyf."

1:02:10.959,1:02:12.970
Senare, säger han, försöker vi

1:02:12.970,1:02:16.779
tyda den här hieroglyfen.

1:02:16.779,1:02:21.380
Men: "Den sena vetenskapliga upptäckten,
att arbetsprodukterna i egenskap av värden endast

1:02:21.380,1:02:25.299
är objektiva uttryck för i deras produktion
förbrukat mänskligt arbete,

1:02:25.299,1:02:29.399
bildar epok i mänsklighetens utvecklingshistoria

1:02:29.399,1:02:33.779
men förjagar ingalunda intrycket
av arbetets samhälleliga karaktär."

1:02:37.369,1:02:42.759
Igen är det han talar om här
att bytesprocessen blivit allmän,

1:02:42.759,1:02:43.979
…det globala…,

1:02:43.979,1:02:49.279
varuvärlden, den globala strukturen.

1:02:49.279,1:02:53.339
Och igen återvänder han till denna sin idé
att värdet inte går omkring och

1:02:53.339,1:02:55.899
berättar vad det är.

1:02:55.899,1:03:01.129
Värdet växer fram, begreppet om värde
växer fram ur alla de här processerna.

1:03:01.129,1:03:04.939
Det föregår dem inte utan växer fram ur dem.

1:03:04.939,1:03:07.839
Och värderelationen är
något som produceras

1:03:07.839,1:03:13.399
specifikt inom ramarna för
ett kapitalistiskt samhälle.

1:03:13.399,1:03:17.159
Det var ett kapitalistiskt samhälle som de facto

1:03:17.159,1:03:21.469
rullade upp arbetsvärdeteorin.

1:03:21.469,1:03:23.119
En av de första att faktiskt

1:03:23.119,1:03:28.159
lägga fram någon form av
arbetsvärdeteori var Hobbes.

1:03:28.159,1:03:33.719
Sedan har vi en hel rad, Locke och Hume
och alla de andra som talar om det här,

1:03:33.719,1:03:35.059
och slutligen,

1:03:35.059,1:03:39.109
med Adam Smith, får vi en arbetsvärdeteori
i Adam Smith och en arbetsvärdeteori

1:03:39.109,1:03:41.969
i Ricardo.

1:03:41.969,1:03:45.589
Så arbetsvärdeteorin är inte något som
alltid funnits, det är något som

1:03:45.589,1:03:46.279
i själva verket växte fram

1:03:46.279,1:03:54.000
parallellt med kapitalismen. Men som
vi har sett handlade arbetsvärdeteorin,

1:03:54.000,1:03:59.059
såsom den uppfattades inom
den klassiska politiska ekonomin,

1:03:59.059,1:04:00.079
om arbetstid,

1:04:00.079,1:04:04.459
inte om samhälleligt nödvändig arbetstid; ingen distinktion
gjordes mellan konkret och abstrakt arbete, allt

1:04:04.459,1:04:08.849
det här som Marx har talat om.

1:04:08.849,1:04:13.049
Så arbetsvärdeteorin, eller framväxten av
arbetsvärdeteorin, åtföljde

1:04:13.049,1:04:18.059
framväxten av den borgerliga epoken.

1:04:18.059,1:04:20.669
Av det följer

1:04:20.669,1:04:23.439
att nedmonteringen av en borgerlig

1:04:23.439,1:04:28.619
ekonomi, ett krossande av kapitalismen,

1:04:28.619,1:04:30.399
skulle förutsätta

1:04:30.399,1:04:32.549
att man konstruerar en
alternativ värdestruktur,

1:04:32.549,1:04:35.109
ett alternativt värdesystem.

1:04:35.109,1:04:39.150
Vice versa, om man inte tycker om
kapitalismens värdesystem och istället

1:04:39.150,1:04:43.279
vill ha något annat, måste man bli
revolutionär väldigt snart

1:04:43.279,1:04:46.559
eftersom det här är den dominanta
formen av värde som

1:04:46.559,1:04:48.099
verkar i vårt samhälle.

1:04:48.099,1:04:52.929
Och den verkar, som han säger,
bakom ryggen på oss.

1:04:52.929,1:04:59.309
Vi ser den inte,
vi förstår inte dess följder.

1:04:59.309,1:05:03.459
Resultatet är schizofrena värdeformer,

1:05:03.459,1:05:06.969
såsom goda relationer ansikte mot ansikte
men jag bryr mig strunt i det som händer

1:05:06.969,1:05:09.669
via marknaden.

1:05:09.669,1:05:19.649
Den här typen av uppdelningar.

1:05:19.969,1:05:23.169
Här introduceras också något

1:05:23.169,1:05:25.099
som kommer att bli

1:05:25.099,1:05:26.269
väldigt centralt

1:05:26.269,1:05:28.759
i följande kapitel.

1:05:28.759,1:05:31.909
På s. 167 (sv. s. 65)

1:05:31.909,1:05:36.529
talar han om hur

1:05:36.529,1:05:42.129
olika proportioner av produkter utbytes.

1:05:42.129,1:05:47.410
De här bytesrelationerna
varierar väldigt mycket.

1:05:47.410,1:05:52.089
"Dessa [värdestorheter]", säger han, "växlar oavbrutet,
oberoende av den bytandes vilja, förutseende och

1:05:52.089,1:05:55.799
åtgörande.

1:05:55.799,1:05:59.099
Hans egen samhälleliga rörelse
ter sig för honom som en rörelse

1:05:59.099,1:06:05.619
hos ting, under vilkas herravälde han själv står
i stället för att råda över dem."

1:06:05.619,1:06:08.769
Det vill säga: producenterna.

1:06:08.769,1:06:11.919
Vem kontrollerar systemet?

1:06:11.919,1:06:13.669
Producenterna?

1:06:13.669,1:06:18.529
Eller kontrollerar systemet dem?

1:06:18.529,1:06:25.789
Visserligen är inte argumentet
att systemet kontrollerade dem

1:06:25.789,1:06:27.989
unikt för Marx.

1:06:27.989,1:06:29.589
Den som drev det

1:06:29.589,1:06:33.199
mest var Adam Smith,

1:06:33.199,1:06:37.709
i termer av "marknadens osynliga hand."

1:06:37.709,1:06:42.159
Det var marknadens osynliga hand
som vägledde allting.

1:06:42.159,1:06:47.339
Individer i ett välfungerande,

1:06:47.339,1:06:53.139
ett perfekt fungerande marknadssamhälle skulle inte
ha någon som helst kontroll över systemet.

1:06:53.139,1:07:00.629
Marknaden skulle vara kontrollmekanismen.

1:07:00.629,1:07:04.579
Och det skulle vara marknadens
osynliga hand som vägledde oss

1:07:04.579,1:07:11.579
till kapitalismens stora utopia.

1:07:12.809,1:07:15.499
Men, säger Marx,

1:07:15.499,1:07:19.239
inom marknadssystemet,

1:07:19.239,1:07:23.749
på s. 68 (sv. s. 65)

1:07:23.749,1:07:25.409
gäller en

1:07:25.409,1:07:27.889
oupphörlig reduktion till
samhälleligt proportionella mått.

1:07:27.889,1:07:33.309
Samtidigt, i dessa "tillfälliga och
alltid varierande bytesförhållanden"

1:07:33.309,1:07:34.669
– Det kan man tolka

1:07:34.669,1:07:38.119
som fluktuationer mellan utbud och efterfrågan –

1:07:38.119,1:07:44.079
"gör sig den för produktionen nödvändiga arbetstiden
gällande som en reglerande naturlag (…)

1:07:44.079,1:07:51.059
ungefär som tyngdlagen verkar,
när huset störtar samman över ens huvud.

1:07:51.059,1:07:56.369
Värdestorlekens bestämmande genom
arbetstiden är därför en hemlighet,

1:07:56.369,1:08:00.159
dold under de relativa varuvärdenas synliga rörelser."

1:08:00.159,1:08:02.769
Genom marknadens uppsving och fall.

1:08:02.769,1:08:07.359
"Lösningen av denna hemlighet avlägsnar
villfarelsen, att arbetsprodukternas

1:08:07.359,1:08:09.349
värdestorlek bestämmes

1:08:09.349,1:08:16.349
av tillfälligheter, men upphäver
ingalunda dess sakliga form."

1:08:18.900,1:08:23.440
Så mitt bland alla dessa marknadsfluktuationer,
och marknadens osynliga hand, börjar en

1:08:23.440,1:08:25.939
reglerande princip ta form,

1:08:25.939,1:08:28.509
och den reglerande principen

1:08:28.509,1:08:32.579
kommer att vara den
samhälleligt nödvändiga arbetstiden,

1:08:32.579,1:08:34.729
materialiserad i varor,

1:08:34.729,1:08:35.859
vilken etablerar

1:08:35.859,1:08:40.259
det allmänna bytesförhållandet
mellan olika varor.

1:08:40.259,1:08:46.969
Det här kommer att vara
den reglerande principen.

1:08:46.969,1:08:49.689
Det här är, så att säga, första delen

1:08:49.689,1:08:52.140
av fetischismargumentet.

1:08:52.140,1:08:55.659
Den andra delen börjar genast efteråt,

1:08:55.659,1:09:01.119
när Marx tar argumentet in i
tankens sfär.

1:09:01.119,1:09:04.789
Hur tänker vi kring världen

1:09:04.789,1:09:09.509
när de fysiska tecknen

1:09:09.509,1:09:12.069
säger: så här ter det sig,

1:09:12.069,1:09:19.069
när vi tolkar det så där.

1:09:20.089,1:09:23.089
Fetischismbegreppet

1:09:23.089,1:09:25.139
antyder att det finns

1:09:25.139,1:09:27.979
ett djupt sätt att betrakta något,

1:09:27.979,1:09:32.279
vilket är annorlunda än det
som framträder på ytan.

1:09:32.279,1:09:37.539
Någon annanstans
kommenterade Marx

1:09:37.539,1:09:42.579
att om allt så att säga verkar ligga
på ytan, skulle vetenskapen inte behövas.

1:09:42.579,1:09:46.329
Och han fösöker skapa
vetenskapen kring den politiska ekonomin.

1:09:46.329,1:09:48.649
Han tar den här vetenskapen
på mycket stort allvar.

1:09:48.649,1:09:51.400
Så han försöker skapa en apparat

1:09:51.400,1:09:53.179
som ska kunna gå bakom

1:09:53.179,1:09:57.509
fetischismen, ta sig bakom
ytfenomenet. Hur gör man det?

1:09:57.509,1:10:02.130
Hur har andra
närmat sig den frågan?

1:10:02.130,1:10:05.730
Det han hittar är förstås att många inte alls
har velat närma sig den frågan, de har

1:10:05.730,1:10:11.589
låtit sig förledas av ytfenomenen.

1:10:11.589,1:10:17.030
Men kom ihåg det väldigt centrala:
de framträder sådana de verkligen är, ytfenomenen

1:10:17.030,1:10:23.269
är inga simpla illusioner.

1:10:23.269,1:10:28.030
Vi går ju faktiskt in på marknader och i snabbköp,
vi handlar och shoppar, vi lägger ut pengar,

1:10:28.030,1:10:29.840
vi gör ju faktiskt allt det där.

1:10:29.840,1:10:31.830
Det är det vi gör.

1:10:31.830,1:10:38.679
Vi ser oss själva göra det, det är
handlingar, det är verkligt.

1:10:38.679,1:10:43.319
Och man måste beakta den här
verkligheten. Med andra ord:

1:10:43.319,1:10:51.679
man måste begrunda verkligheten samtidigt
som man betraktar den underliggande strukturen.

1:10:51.679,1:10:54.269
Det här är ett välbekant

1:10:54.269,1:10:58.949
sätt att gå till väga inom
många vetenskapliga försök.

1:10:58.949,1:11:03.320
Vad gör psykoanalysen
om inte att säga: se här,

1:11:03.320,1:11:08.560
det här beteendens framträdande
på ytan beslöjar någonting annat.

1:11:08.560,1:11:10.850
En psykoanalytiker skulle inte säga:
Then a psychoanalyst wouldn't say:

1:11:10.850,1:11:15.190
Den där personen som är aggressiv och
dram fram en kniv så där, hen är bara osäker,

1:11:15.190,1:11:18.759
så oroa er inte för att hen drar kniven.

1:11:18.759,1:11:20.569
Man går ur vägen.

1:11:20.569,1:11:24.260
Man säger inte att det här är en illusion,

1:11:24.260,1:11:25.810
nej, det är verkligt.

1:11:25.810,1:11:30.459
Men man vet att någonting sker i bakgrunden
och att det är någonting annat än det som

1:11:30.459,1:11:33.959
framträder på ytan. Så Marx gör
ett liknande argument,

1:11:33.959,1:11:35.669
han är faktiskt en pionjär

1:11:35.669,1:11:39.719
för det argumentationssättet
inom samhällsvetenskaperna.

1:11:39.719,1:11:42.030
Jag tror att många har fått

1:11:42.030,1:11:44.439
den förmågan från honom.

1:11:44.439,1:11:47.590
Men sedan intresserar han sig för hur
But he then is interested in how

1:11:47.590,1:11:50.469
ytfenomenen har tolkats

1:11:50.469,1:11:59.760
inom den klassiska politiska ekonomin.

1:12:00.090,1:12:01.669
Och som han säger
And, as he says

1:12:01.669,1:12:05.429
på s. 168 (sv. s. 65):
"Tänkandet över det mänskliga livets former,

1:12:05.429,1:12:09.809
alltså även den vetenskapliga analysen av dem
slår över huvud taget in på en väg, som är motsatt

1:12:09.809,1:12:11.570
den verkliga utvecklingens.

1:12:11.570,1:12:15.860
Det börjar post festum,
alltså med utvecklingsprocessens

1:12:15.860,1:12:16.799
färdiga resultat." Det vill säga:

1:12:16.799,1:12:20.459
vi måste förstå den värld vi nu lever i
och sedan arbeta oss bakåt till var

1:12:20.459,1:12:23.449
allting kommit från.

1:12:23.449,1:12:27.479
"Så var det", säger han på följande sida,
"endast analysen av varupriserna,

1:12:27.479,1:12:30.840
som förde till bestämmandet
av värdestorleken…"

1:12:30.840,1:12:32.750
Vi började i snabbköpet
We started in the supermarket,

1:12:32.750,1:12:36.199
och sade, vad är ett allmänt värde?
said, well, what's a common value?

1:12:36.199,1:12:40.639
"Det är…just denna varuvärldens definitiva
form – penningformen – som i sak beslöjar …

1:12:40.639,1:12:42.649
privatarbetenas samhälleliga karaktär

1:12:42.649,1:12:45.819
och därmed privatproducenternas
samhälleliga förhållanden."

1:12:45.819,1:12:49.949
[saknas i den sv. utg.]
//(Förhållandena framställs som
relationer mellan materiella objekt,

1:12:49.949,1:12:53.369
istället för att avslöjas direkt.)//

1:12:53.369,1:12:58.119
Han fortsätter sedan med att
tala om kategorier av borgerlig ekonomi.

1:12:58.119,1:13:02.619
Han säger att de just utgörs
av dylika former. "De är samhälleligt

1:13:02.619,1:13:06.480
giltiga, alltså objektiva tankeformer för
produktionsförhållandena i detta

1:13:06.480,1:13:11.139
historiskt bestämda
samhälleliga produktionssätt(.)

1:13:11.139,1:13:15.349
…Varuvärldens hela mystik, allt trolleri
och spökeri, som till följd av varuproduktionen

1:13:15.349,1:13:17.760
omger arbetsprodukterna,

1:13:17.760,1:13:19.900
försvinner därför så snart vi tar vår tillflykt till

1:13:19.900,1:13:23.849
andra produktionsformer."

1:13:23.849,1:13:30.599
Sedan driver han en massa
med Robinson Crusoe-myten.

1:13:30.599,1:13:33.150
Myten om Robinson Crusoe användes

1:13:33.150,1:13:38.380
av politiska ekonomer vid den här tiden
för att fantisera kring hur någon

1:13:38.380,1:13:43.369
som befinner sig i ett naturtillstånd skulle

1:13:43.369,1:13:47.309
avgöra hur hen skulle reglera sitt liv
och sin relation till naturen,

1:13:47.309,1:13:50.769
vad hen skulle göra och hur,
sådana frågor.

1:13:50.769,1:13:54.349
Defoe hade producerat den här myten

1:13:54.349,1:13:58.950
och Crusoe-ekonomin har faktiskt
utgjort en väldigt viktig aspekt av hela

1:13:58.950,1:14:01.089
teoribildningen inom politisk ekonomi.

1:14:01.089,1:14:04.949
Men det Marx gör är att driva
med den och peka ut att

1:14:04.949,1:14:09.339
"…erfarenheten (har) lärt honom,
och vår Robison,

1:14:09.339,1:14:14.029
som har räddat klocka, dagbok, bläck och
penna från skeppsbrottet, börjar som

1:14:14.029,1:14:16.409
äkta engelsman snart att föra bok över sig själv."

1:14:16.409,1:14:21.489
Med andra ord baserade sig fantasin på
det engelska politisk-ekonomiska livet

1:14:21.489,1:14:25.500
och det som ekonomerna i själva verket
gjorde var att fantisera att detta är hur

1:14:25.500,1:14:29.429
en rationell varelse i naturtillstånd
faktiskt skulle inordna

1:14:29.429,1:14:32.769
sitt liv. Så Marx gör sig
lustig över det här.

1:14:32.769,1:14:35.579
Han säger: så låt oss
lämna Robinsons ö.

1:14:35.579,1:14:41.749
I förbifarten sagt tycker jag att ekonomerna
vände sig till fel Defoe-roman, de borde

1:14:41.749,1:14:44.609
ha valt Moll Flanders,

1:14:44.609,1:14:50.349
den är mycket bättre; Moll är ju
en varukaraktär av den klassiska typen.

1:14:50.349,1:14:54.249
Hon driver faktiskt omkring och
spekulerar kring alla andras lidelser

1:14:54.249,1:14:57.110
och låter alla andra
spekulera kring hennes lidelser.

1:14:57.110,1:15:00.929
Sedan kommer ett fantastiskt
ställe där Moll Flanders

1:15:00.929,1:15:06.349
spenderar det sista av sina pengar och allt
hon har för att hyra en vagn och klär sig

1:15:06.349,1:15:09.829
väldigt elegant för att gå på bal,
och så går hon på bal och möter en man,

1:15:09.829,1:15:13.449
och de dansar tillsammans och bestämmer sig för
att rymma iväg för att gifta sig och så gör de det,

1:15:13.449,1:15:15.960
och vaknar följande morgon på
ett lokalt värdshus och han säger:

1:15:15.960,1:15:18.530
jag hoppas du har pengar för jag är helt pank.

1:15:18.530,1:15:21.790
Och hon säger: jag är helt pank också,
och så skrattar de bägge och far iväg; det är

1:15:21.790,1:15:23.949
rätt fantastiskt, ett

1:15:23.949,1:15:27.429
ögonblick där, så att säga, varukollisioner
kan ske. Hon åker till kolonierna,

1:15:27.429,1:15:30.539
hon åker till Virginia, hamnar i
gäldstuga pga. sina skulder…

1:15:30.539,1:15:32.179
Det skulle vara en mycket bättre

1:15:32.179,1:15:37.449
metafor än Robinson Crusoe för vad
kapitalismen faktiskt handlar om.

1:15:37.449,1:15:41.219
Hur som helst, vi lämnar Robinsons ö

1:15:41.219,1:15:43.169
för att betrakta en

1:15:43.169,1:15:47.650
situation som är förkapitalistisk.

1:15:47.650,1:15:53.859
Livegenskapen i det medeltida Europa.

1:15:53.859,1:15:56.480
Han talar om dagsverket

1:15:56.480,1:16:00.980
där "…personernas samhälleliga
förhållanden i deras arbete

1:16:00.980,1:16:03.550
(i varje fall framträder) som deras
egna personliga förhållanden och

1:16:03.550,1:16:06.729
är inte förklädda i samhälleliga
förhållanden mellan tingen,

1:16:06.729,1:16:09.779
arbetsprodukterna."

1:16:09.779,1:16:15.439
Arbetar man för godsherren så
arbetar man ett visst antal timmar för

1:16:15.439,1:16:16.790
honom.

1:16:16.790,1:16:20.349
Det vill säga, det finns
ett personligt beroendeförhållande.

1:16:20.349,1:16:22.449
Det finns ingenting

1:16:22.449,1:16:26.650
dunkelt i det, ingenting ogenomskinligt,
och han säger samma sak om ett

1:16:26.650,1:16:29.569
patriarkalt välde, produktion, en en bondefamilj.

1:16:29.569,1:16:32.449
Och han fortsätter till och med att

1:16:32.449,1:16:34.820
på s. 171 (sv. s. 68) säga:

1:16:34.820,1:16:36.569
"Låt oss slutligen

1:16:36.569,1:16:41.069
för omväxlings skull föreställa oss ett förbund av fria
människor, som arbetar med gemensamma

1:16:41.069,1:16:45.210
produktionsmedel och fullt medvetna förbrukar
sina många individuella arbetskrafter

1:16:45.210,1:16:48.609
såsom en samhällelig arbetskraft."

1:16:48.609,1:16:52.099
Det här är en av mycket få ställen där Marx
faktiskt pratar om någon form av fantasibild

1:16:52.099,1:16:56.840
av socialism och vad socialism kunde vara.

1:16:56.840,1:17:00.829
Han säger igen: Alla de förhållanden, som
bestämmer Robinsons arbete, upprepas här,

1:17:00.829,1:17:03.239
men i samhällelig måttstock istället för individuell."

1:17:03.239,1:17:05.130
Sedan fortsätter han med att tala om

1:17:05.130,1:17:09.629
hur de sociala relationerna
i ett dylikt samhälle

1:17:09.629,1:17:16.629
skulle bli, på s. 172 (sv. s. 68), "…enkla och
lättfattliga i både produktionen och distributionen."

1:17:16.780,1:17:21.350
Så han talar om en väldigt specifik

1:17:21.350,1:17:24.989
egenskap, den ogenomträngliga
egenskapen hos sociala relationer

1:17:24.989,1:17:28.670
sådana de framträder under kapitalismen,
och han kontrasterar dem med alternativa

1:17:28.670,1:17:33.260
produktionsformer för att
tydliggöra de särskilda drag

1:17:33.260,1:17:37.159
den värld har där vi har vår hemvist.

1:17:37.159,1:17:40.250
Sedan gör han några

1:17:40.250,1:17:42.469
kommentarer som

1:17:42.469,1:17:46.249
är rätt intressanta och kontroversiella:

1:17:46.249,1:17:50.449
"Kristendomen med sin abstrakta människokult,
i synnerhet dess borgerliga utvecklingsformer,

1:17:50.449,1:17:54.039
protestantism, deism osv., är den religionsform
som passar bäst för ett samhälle av varuproducenter,

1:17:54.039,1:17:58.730
vilkas allmänna samhälleliga produktionsförhållanden
medför, att producenterna uppfattar sina produkter

1:17:58.730,1:18:02.310
som varor, alltså som värden,

1:18:02.310,1:18:05.459
och i denna sakliga form ställer

1:18:05.459,1:18:09.789
sina privatarbeten i relation till

1:18:09.789,1:18:12.270
varandra som likartat mänskligt arbete."

1:18:12.270,1:18:15.710
Som ni vet vände Max Weber på den här tesen
Now as you know, Max Weber reversed that thesis

1:18:15.710,1:18:19.619
mycket senare, och sade att det faktiskt var kapitalismen
som är ett uttryck för den här religiösa tron, medan

1:18:19.619,1:18:20.900
Marx säger ungefär att:

1:18:20.900,1:18:23.789
den religiösa transformationen faktiskt var

1:18:23.789,1:18:25.209
en brytning, en reflektion, så att säga,

1:18:25.209,1:18:29.649
av de framväxande varurelationerna,
och framväxten av värdeteorin

1:18:29.649,1:18:30.250
och värdet på

1:18:30.250,1:18:33.980
abstrakt mänskligt arbete,
och allt med det.

1:18:33.980,1:18:36.780
Och att den särskilda formen av religiös tro,

1:18:36.780,1:18:39.119
förr eller senare, rör sig parallellt med

1:18:39.119,1:18:45.799
omvälvningarna i den ekonomiska
och politiska strukturen.

1:18:45.799,1:18:50.039
Sedan gör han kommentaren: "I de
gammalasiatiska, antika osv. produktionssätten

1:18:50.039,1:18:53.170
spelar produktens förvandling till vara,

1:18:53.170,1:18:58.129
och därmed människans tillvaro som
varuproducent, en underordnad roll…"

1:18:58.129,1:19:02.799
Och han pratar om bytesvärdets

1:19:02.799,1:19:06.909
återspegling på religiösa tankesätt.

1:19:06.909,1:19:09.500
De här tänkesätten betingar naturligtvis

1:19:09.500,1:19:14.900
också det han kallar, på s. 173 (sv. s. 69),
"[människans] naturliga artsammanhang,

1:19:14.900,1:19:20.049
eller på direkta maktförhållanden
i form av despotism och slaveri.

1:19:20.049,1:19:23.379
De betingas av en låg utvecklingsgrad
i arbetets produktivkrafter

1:19:23.379,1:19:24.880
och motsvarande

1:19:24.880,1:19:28.920
snäva förhållanden i människornas
hela materiella livsföring, mellan

1:19:28.920,1:19:29.659
människorna inbördes

1:19:29.659,1:19:33.419
och i deras förhållande till naturen.

1:19:33.419,1:19:37.989
Denna konkreta trånghet … återspeglas ideellt
i de gamla natur- och folkreligionerna."

1:19:37.989,1:19:42.059
Lite längre fram fortsätter han: "Den samhälleliga
livsprocessens … gestalt kan inte kasta av sig

1:19:42.059,1:19:44.199
sin mystiska dimslöja,

1:19:44.199,1:19:47.120
förrän den som produkt av människor
i ett fritt samhällsliv

1:19:47.120,1:19:50.919
står under deras medvetna,
planmässiga kontroll.

1:19:50.919,1:19:54.380
Men därtill krävs

1:19:54.380,1:19:58.409
en materiell grundval för samhället eller
en rad materiella arbetsbetingelser,

1:19:58.409,1:20:05.409
vilka själva är den naturliga produkten
av en lång och smärtfylld utvecklingshistoria."

1:20:06.919,1:20:12.780
Det här är Marx spekulativa sida,

1:20:12.780,1:20:17.000
när han talar om hur idéer och trossatser

1:20:17.000,1:20:19.749
inte är immuna och

1:20:19.749,1:20:24.699
det är något som löper över
på de nästa två-tre sidorna.

1:20:24.699,1:20:27.469
Och det diskuteras naturligtvis mycket kring

1:20:27.469,1:20:29.380
i vilken utsträckning man kan

1:20:29.380,1:20:32.099
betrakta det här som trovärdigt.

1:20:32.099,1:20:33.989
Men det är helt klart,

1:20:33.989,1:20:39.599
som han säger på s. 175 (sv. s. 71–72),

1:20:39.599,1:20:41.809
att han upprepar

1:20:41.809,1:20:46.800
ett reduktionistiskt argument

1:20:46.800,1:20:49.969
när han i fotnoten säger:

1:20:49.969,1:20:52.909
"…min åsikt, att det
bestämda produktionssättet

1:20:52.909,1:20:57.760
och de produktionsförhållanden, som vid varje
given tidpunkt motsvarade desamma,

1:20:57.760,1:21:00.320
korteligen 'samhällets ekonomiska struktur'

1:21:00.320,1:21:05.129
vore 'den reella bas, på vilken en
juridisk och politisk överbyggnad reser sig

1:21:05.129,1:21:09.440
och vilken motsvaras av bestämda former
av det samhälleliga medvetandet',

1:21:09.440,1:21:14.449
att 'det materiella livets produktionssätt
är bestämmande för den sociala, politiska

1:21:14.449,1:21:17.399
och andliga livsprocessen överhuvudtaget'."

1:21:17.399,1:21:20.789
Det här är det argument han lagt fram i

1:21:20.789,1:21:22.270
inledningen till

1:21:22.270,1:21:25.010
Kritik av den politiska ekonomin,

1:21:25.010,1:21:28.739
och som han håller sig till i Kapitalet.

1:21:28.739,1:21:31.150
Det är ett reduktionistiskt argument

1:21:31.150,1:21:32.800
som håller att

1:21:32.800,1:21:35.909
om man börjar med en förståelse
av arbetsprocessen

1:21:35.909,1:21:39.989
och arbetsprocessens natur,
och av vad arbetsprocessen handlar om,

1:21:39.989,1:21:43.039
hur människor organiserar sin produktion,

1:21:43.039,1:21:44.449
utifrån det

1:21:44.449,1:21:47.079
kan man säga väldigt mycket om

1:21:47.079,1:21:49.449
politik, om juridiska strukturer,

1:21:49.449,1:21:53.319
religiösa tankesätt och dylikt.

1:21:53.319,1:21:54.899
Ni kanske inte gillar

1:21:54.899,1:21:58.689
det här reduktionistiska argumentet och behöver inte
hålla med om det, men ni måste ha på det klara

1:21:58.689,1:22:00.919
att det är vad Marx säger,

1:22:00.919,1:22:03.379
att det är vad han tror och att han

1:22:03.379,1:22:08.719
tänker att det är viktigt.

1:22:08.719,1:22:10.339
Min egen åsikt i frågan är att

1:22:10.339,1:22:12.590
det är en inspirerad idé

1:22:12.590,1:22:17.169
men att den, liksom de flesta reduktionistiska
argument, i slutändan kommer till korta.

1:22:17.169,1:22:21.149
Men genom att inta den reduktionistiska positionen
börjar man se en massa olika saker som man

1:22:21.149,1:22:22.989
inte annars skulle se.

1:22:22.989,1:22:27.280
Och utan den här reduktionistiska
ingivelsen skulle Marx aldrig

1:22:27.280,1:22:30.869
ha kunnat förstå väldigt många saker.

1:22:30.869,1:22:35.099
Ni kan också se analoga former
av reduktionism i biologiska vetenskaper,

1:22:35.099,1:22:37.799
där evolutionen reduceras till

1:22:37.799,1:22:39.920
mikrofysik och så vidare.

1:22:39.920,1:22:41.139
Igen

1:22:41.139,1:22:45.920
kunde man argumentera för att ansatsen
i sista hand misslyckas men faktum är att

1:22:45.920,1:22:51.310
evolutionen och genetisk historia och så vidare
så att säga är inneslutna i varandra och

1:22:51.310,1:22:55.470
själva sökandet efter reduktionen har de facto
givit upphov till otroligt viktiga insikter

1:22:55.470,1:22:58.860
inom biologins fält, på precis samma sätt
som jag skulle hävda

1:22:58.860,1:23:00.820
att det att Marx

1:23:00.820,1:23:04.719
håller sig till reduktionistiska principer här spelar

1:23:04.719,1:23:07.229
en väldigt viktig roll för hans

1:23:07.229,1:23:11.129
metod för och impuls att undersöka,

1:23:11.129,1:23:15.219
och en av de saker som irriterar mig, ska sägas, är när
folk säger sådant som att: äsch det där är reduktionistiskt

1:23:15.219,1:23:19.309
så jag tror inte på det.

1:23:19.309,1:23:22.949
Om folk inte vore redo att vara reduktionister
i frågor vi inte vet något om skulle vi knappast

1:23:22.949,1:23:25.849
veta någon om någonting alls.

1:23:25.849,1:23:29.539
Ofta försöker vi ju faktiskt
att reducera invecklade saker

1:23:29.539,1:23:31.679
till enkla förhållanden.

1:23:31.679,1:23:36.459
Det är vad väldigt mycket förståelse
och kunskapsbyggande har handlat om.

1:23:36.459,1:23:40.329
Och visst, vi förstår att världen är ett
väldigt komplicerat ställe, men å andra sidan,

1:23:40.329,1:23:42.510
när man väl förstått några
av de enkla förhållandena,

1:23:42.510,1:23:45.540
kan man börja förstå komplexiteterna
på ett annat sätt och det är vad

1:23:45.540,1:23:48.199
jag tror att Marx gör för oss. Men han är

1:23:48.199,1:23:52.539
väldigt rättfram här, det här är vad
han gör, och i de här styckena

1:23:52.539,1:23:55.019
är han väldigt explicit

1:23:55.019,1:23:59.349
med hur de här tankesätten
inte kan isoleras

1:23:59.349,1:24:03.379
från karaktären i den politiska
ekonomiska process som

1:24:03.379,1:24:06.769
inbegrips.

1:24:06.769,1:24:08.369
Men jag vill understryka på nytt

1:24:08.369,1:24:11.520
fotnoten på s. 174 (sv. s. 70),

1:24:11.520,1:24:16.050
fotnot 34 (sv. utg. fn 32),

1:24:16.050,1:24:20.599
som är en väldigt viktig fot därför att han där
går igenom det han kallar kardinalfel hos

1:24:20.599,1:24:27.469
den klassiska politiska ekonomin.

1:24:27.469,1:24:30.549
Det han pekar ut här är

1:24:30.549,1:24:36.269
att vi inte bör göra samma
misstag och behandla

1:24:36.269,1:24:39.109
värdeteorin – arbetsvärdeteorin –

1:24:39.109,1:24:43.860
som den samhälleliga produktionens
eviga naturform.

1:24:43.860,1:24:46.230
Den är en historisk konstruktion

1:24:46.230,1:24:52.400
och som sådan kan den dekonstrueras historiskt.

1:24:52.400,1:24:55.109
Men de klassiska politiska ekonomerna behandlade

1:24:55.109,1:24:58.599
arebtsvärdeteorin som något naturgivet.

1:24:58.599,1:25:02.570
Som något som fanns, och det är därför man
går tillbaka på sådant som Robinson Crusoe.

1:25:02.570,1:25:06.340
Vad skulle en naturlig människa göra i
naturtillstånd? Det skulle vara vad Robinson

1:25:06.340,1:25:10.389
Crusoe gjorde. Vilket är vad borgerligheten

1:25:10.389,1:25:19.339
under 1800-talet ansåg att skulle göras.

1:25:20.300,1:25:23.750
Som han säger på s. 174 (sv. s. 70):

1:25:23.750,1:25:27.749
Den borgerliga politiska ekonomin
"har aldrig ens uppställt frågan,

1:25:27.749,1:25:32.400
varför detta innehåll antar denna form,
varför alltså arbetet framträder

1:25:32.400,1:25:34.689
i värdet

1:25:34.689,1:25:38.729
och arbetets tidsmängd visar sig i arbetsproduktens

1:25:38.729,1:25:41.239
värdestorlek.

1:25:41.239,1:25:43.870
Formler som bär kännetecknet,

1:25:43.870,1:25:46.070
att de tillhör en samhällsordning, där det är

1:25:46.070,1:25:50.629
produktionsprocessen som behärskar människan, men
människan ännu inte behärskar produktionsprocessen

1:25:50.629,1:25:55.219
gäller för det borgerliga medvetandet
som en lika självklar naturnödvändighet

1:25:55.219,1:26:00.710
som det produktiva arbetet självt."

1:26:00.710,1:26:06.269
Det är en rätt förödande kritik
av den klassiska politiska ekonomin.

1:26:06.269,1:26:10.829
På sätt och vis var den så förödande att,

1:26:10.829,1:26:14.639
med allt ståhej som pågick efter Marx

1:26:14.639,1:26:15.690
måste nationalekonomin hitta…

1:26:15.690,1:26:20.399
måste den överge arbetsvärdeteorin.

1:26:20.399,1:26:24.780
Så vad marginalnytteteoretikerna
gjorde i mitten på 1800-talet var, inför

1:26:24.780,1:26:28.870
den här kritiken, var att säga:
det enda sättet att hantera det här är

1:26:28.870,1:26:31.289
att skrota hela arbetsvärdeteorin.

1:26:31.289,1:26:35.739
Så nu har vi den här marginalnytteteorin
som utgör en helt annorlunda

1:26:35.739,1:26:37.110
värdestruktur.

1:26:37.110,1:26:41.830
Nationalekonomin omformas till
neoklassisk nationalekonomin istället för

1:26:41.830,1:26:43.469
den klassiska politiska ekonomin.

1:26:43.469,1:26:46.910
Men med det här är det väldigt svårt
att hålla fast vid arbetsvärdeteorin.

1:26:46.910,1:26:53.420
Den måste skrotas för annars skulle
man ju ha blivit Marxist,

1:26:53.420,1:26:58.329
och det ville ingen vara, så de
klassiska politiska ekonomerna

1:26:58.329,1:27:02.460
åsidosattes, i hög grad därför att Marx

1:27:02.460,1:27:07.380
lade fram kritik som gjorde det omöjligt
att hålla sig till den positionen längre,

1:27:07.380,1:27:13.779
utan att faktiskt erkänna
vikten av det Marx säger.

1:27:13.779,1:27:17.579
Han säger på s. 176 (sv. s. 71):
"Hur mycket en del av ekonomerna

1:27:17.579,1:27:21.499
låtit vilseleda sig av den fetischism,
som vidlåder varuvärlden,

1:27:21.499,1:27:26.170
eller av det materiella skenet hos arbetets
sociala kännetecken, det bevisas bl.a. av

1:27:26.170,1:27:32.280
den långtrådiga och meningslösa trätan
om naturens roll, när bytesvärdet bildas."

1:27:32.280,1:27:34.739
Det här pågår naturligtvis fortfarande.

1:27:34.739,1:27:38.800
"Eftersom bytesvärde är ett visst samhälleligt sätt
att uttrycka det arbete som använts på ett föremål,

1:27:38.800,1:27:42.179
kan det inte innehålla
mer naturstoff än exempelvis

1:27:42.179,1:27:44.259
växelkursen."

1:27:44.259,1:27:47.289
Sedan fortsätter han med att tala om

1:27:47.289,1:27:52.909
fysiokraternas illusion att jordräntan
växer upp ur jorden, inte ur samhället.

1:27:52.909,1:27:55.289
Sedan några roande utvikningar

1:27:55.289,1:27:58.030
där han talar om

1:27:58.030,1:28:01.320
vad varor, om de kunde tala,
skulle säga. Det här

1:28:01.320,1:28:03.049
varornas språk har faktiskt funnits

1:28:03.049,1:28:07.589
här och jag har inte kommenterat det,
men det är rätt förbryllande.

1:28:07.589,1:28:11.190
Så det är varufetischismen, har någon

1:28:11.190,1:28:15.599
några tankar? Jag vill inte gå så långt in i debatten
om Marx huvudsakliga tes, det kan vi göra någon

1:28:15.599,1:28:20.429
annan gång. Jag vill hinna igenom kapitel två,

1:28:20.429,1:28:23.699
så låt oss gå in på kapitel två.

1:28:23.699,1:28:29.369
Kapitel två är förhoppningsvis inte alltför svårt.

1:28:29.369,1:28:33.210
Det Marx gör här är helt enkelt att gestalta

1:28:33.210,1:28:38.819
utbytets villkor.

1:28:38.819,1:28:39.790
Han börjar

1:28:39.790,1:28:44.119
med att påpeka att

1:28:44.119,1:28:47.670
varor naturligtivs inte tar sig till
marknaden på egen hand – de har ägare.

1:28:47.670,1:28:54.670
Så vi måste säga något inte om varor utan om
förhållandet mellan varor och deras ägare.

1:28:55.189,1:28:57.990
Det han gör är att föreställa sig

1:28:57.990,1:29:01.429
ett samhälle där,

1:29:01.429,1:29:05.590
på första sidan, s. 178 (sv. s. 74), säger han,
varuägarna "måste … ömsesidigt erkänna

1:29:05.590,1:29:07.989
varandra som privatägare.

1:29:07.989,1:29:09.800
Detta rättsförhållande

1:29:09.800,1:29:12.370
i form av ett avtal,

1:29:12.370,1:29:16.110
juridiskt utformat eller inte,
är ett viljeförhållande,

1:29:16.110,1:29:18.819
vari det ekonomiska mellanhavandet återspeglas.

1:29:18.819,1:29:23.260
Innehållet i detta rätts- eller viljeförhållande är givet
genom själva det ekonomiska sammanhanget.

1:29:23.260,1:29:26.989
Personerna existerar här för varandra
endast som representanter",

1:29:26.989,1:29:33.219
och som han säger kommer vi nu att se
"personernas ekonomiska karaktärsmasker" som

1:29:33.219,1:29:40.219
"personifikationer av ekonomiska förhållandena".

1:29:42.729,1:29:44.479
Låt oss ta det sista först.

1:29:44.479,1:29:49.839
Genom hela Kapitalet kommer han att
se på det här i termer av personifikationer

1:29:49.839,1:29:51.379
av sociala relationer.

1:29:51.379,1:29:55.750
Han talar inte om individer.

1:29:55.750,1:29:59.090
Han talar om köpare och säljare,

1:29:59.090,1:30:01.619
kapitalister och arbetare.

1:30:01.619,1:30:03.400
Han kommer att betrakta människor

1:30:03.400,1:30:05.689
i deras roller.

1:30:05.689,1:30:08.769
Så analysen handlar om

1:30:08.769,1:30:12.029
vad människor gör i de rollerna.

1:30:12.029,1:30:16.550
Individer kan anta många olika roller,

1:30:16.550,1:30:19.809
men det är en välbekant gest

1:30:19.809,1:30:22.919
att säga att man ska begrunda

1:30:22.919,1:30:26.070
roller snarare än personer.

1:30:26.070,1:30:31.050
Man skulle ju inte hävda

1:30:31.050,1:30:34.619
att en diskussion kring förhållandet mellan

1:30:34.619,1:30:37.429
fordonsförare och fotgängare på

1:30:37.429,1:30:39.239
Manhattans gator

1:30:39.239,1:30:41.320
är obefogad därför att

1:30:41.320,1:30:45.280
folk kan vara både förare och fotgängare.

1:30:45.280,1:30:47.380
Och då pratar man inte om individer.

1:30:47.380,1:30:50.210
Nej, det är fortfarande värt
att tala om förhållandena mellan

1:30:50.210,1:30:55.439
fotgängare och bilister

1:30:55.439,1:30:59.509
därför att någonting viktigt händer här och
det man kommer att se är naturligtvis att

1:30:59.509,1:31:03.199
vid en given tidpunkt, när man själv kör,
svär man över fotgängarna och när man

1:31:03.199,1:31:06.790
går svär man över bilisterna,
så det är …

1:31:06.790,1:31:09.949
så Marx kommer att tala om roller,
han kommer att tala utifrån det här

1:31:09.949,1:31:11.429
hela tiden.

1:31:11.429,1:31:14.429
Han kommer inte att tala så mycket
om individer. Visserligen

1:31:14.429,1:31:19.079
gör han det emellanåt, men i stora drag
kommer han att fokusera på roller.

1:31:19.079,1:31:24.059
Och rollerna är, i det här fallet,
strikt definierade.

1:31:24.059,1:31:30.590
Han urskiljer individer
That he's recognizing individuals

1:31:30.590,1:31:34.429
som har ett privategendomsförhållande

1:31:34.429,1:31:37.419
till den vara som de förfogar över,

1:31:37.419,1:31:43.790
och de bedriver handel med den
under icke-tvångsmässiga former.

1:31:43.790,1:31:48.530
Med andra ord finns en ömsesidig

1:31:48.530,1:31:53.219
respekt för individers juridiska rättigheter.

1:31:53.219,1:31:57.820
Det här är faktiskt en beskrivning
av hur det juridiska och

1:31:57.820,1:32:02.559
politiska ramverket ser ut för
fungerande marknader.

1:32:02.559,1:32:06.109
I det sammanhanget
påpekar han:

1:32:06.109,1:32:09.800
Varan, som han säger på
s. 179 (sv. s. 74),

1:32:09.800,1:32:15.279
"Såsom född leveller och cyniker

1:32:15.279,1:32:22.279
är … alltid på språng för att byta inte bara själ
utan också lekamen med varje annan vara…"

1:32:23.099,1:32:27.260
Ägaren är villig att avstå den,

1:32:27.260,1:32:31.389
köparen villig att ta över den.

1:32:31.389,1:32:38.940
Han säger: "Alla varor saknar bruksvärde för sina ägare
men utgör bruksvärden för dem som inte är ägare.

1:32:38.940,1:32:44.159
De måste alltså gå från hand till hand."

1:32:44.159,1:32:49.579
Igen är hans argument här historiskt specifikt.

1:32:49.579,1:32:54.949
Så han driver ordentligt
med Proudhon, i fotnoten,

1:32:54.949,1:32:58.420
och med den anarkistiska visionen

1:32:58.420,1:33:03.399
därför att det Proudhon egentligen
gjorde, säger han, var att ta

1:33:03.399,1:33:08.020
rättsuppfattningen, den
borgerliga rättsuppfattningen,

1:33:08.020,1:33:11.760
och den borgerliga förståelsen av arbete

1:33:11.760,1:33:14.380
och arbetsinsats som grund för

1:33:14.380,1:33:19.749
uppbyggnaden av ett alternativt samhälle vilket,
vad Marx anbelangar, var absurt

1:33:19.749,1:33:23.400
eftersom allt man då gör är att vända sig till

1:33:23.400,1:33:27.600
det borgerliga medvetandets rena form och

1:33:27.600,1:33:30.989
säga: så här kan man fly från

1:33:30.989,1:33:39.559
det borgerliga samhället och
Marx säger att detta är nonsens.

1:33:39.559,1:33:43.049
Sedan får vi igen en sorts

1:33:43.049,1:33:50.049
sammanfattning av hur
pengar utkristalliserar sig.

1:33:50.110,1:33:57.110
Han säger, på s. 181 (sv. s. 76): "Penningen är
en nödvändig produkt av bytesprocessen (…)"

1:33:57.639,1:34:01.929
och "Det historiska utvidgandet och fördjupandet
av utbytet utvecklar den motsättning

1:34:01.929,1:34:05.679
mellan bruksvärde och värde, som finns latent
i varans natur." Vi har redan tidigare

1:34:05.679,1:34:08.610
stött på den här idén, den här motsättningen.

1:34:08.610,1:34:10.920
Han återkommer till och utvidgar den här.

1:34:10.920,1:34:14.979
"Varuutbytets eget behov framtvingar
ett förkroppsligande av denna motsats,

1:34:14.979,1:34:17.170
framdriver en självständig form

1:34:17.170,1:34:21.329
av varuvärdet och vilar inte

1:34:21.329,1:34:25.220
förrän målet är slutgiltigt uppnått
genom varans fördubbling

1:34:25.220,1:34:27.550
i vara och pengar."

1:34:27.550,1:34:28.270
Med andra ord

1:34:28.270,1:34:30.949
handlar det här igen om hur bytesprocessen

1:34:30.949,1:34:35.940
förökar sig, genererar,
och ger upphov till åtskillnaden.

1:34:35.940,1:34:41.699
Den här åtskillnaden förutsätter dock,

1:34:41.699,1:34:45.760
som han säger på s. 182 (sv. s. 76)
att vi har att göra med individer och

1:34:45.760,1:34:47.269
privatägare

1:34:47.269,1:34:52.769
och att "Ting är i och för sig något åtskilt från människorna,
och dessa kan därför skilja sig från dem."

1:34:52.769,1:34:54.889
Vilket i det här fallet betyder

1:34:54.889,1:35:00.719
att tingen inte är en del av mitt varande,
det står mig fritt att avstå dem.

1:35:00.719,1:35:05.480
Man kan fritt avstå det man har.
Om man är djupt

1:35:05.480,1:35:10.199
fäst vid något kommer man inte att kunna
avstå det men antagandet är att

1:35:10.199,1:35:14.919
alla varor kan avstås på det här sättet.

1:35:14.919,1:35:19.099
Han säger på samma sida:
"bytets ideliga återupprepning

1:35:19.099,1:35:24.749
gör det till en regelbunden samhällelig process."

1:35:24.749,1:35:28.659
Denna allmänna och samhälleliga ekvivalent

1:35:28.659,1:35:32.199
börjar bana väg genom
olika sociala strukturer.

1:35:32.199,1:35:34.579
Och på s. 183 (sv. s. 78)
talar han om hur

1:35:34.579,1:35:39.909
"I samma mån som varubytet
spränger sina lokala gränser

1:35:39.909,1:35:44.309
och varuvärdet därmed utvidgas till
att representera mänskligt arbete

1:35:44.309,1:35:45.039
i allmänhet,

1:35:45.039,1:35:49.030
går penningformen över till
de varor som på grund av

1:35:49.030,1:35:53.019
sina naturliga egenskaper lämpar sig
att fungera som allmän ekvivalent,

1:35:53.019,1:36:00.000
nämligen de ädla metallerna."

1:36:00.000,1:36:05.000
Guld och silver.

1:36:05.000,1:36:09.409
Detta leder honom dock in på
viktiga reflektioner på s. 181 och 183

1:36:09.409,1:36:13.729
(sv. s. 78–79)

1:36:13.729,1:36:16.139
Ursäkta mig, på slutet av s. 184

1:36:16.139,1:36:17.329
och 185 (sv. s. 78–79):

1:36:17.329,1:36:21.719
"Vi har sett, att penningformen endast är
en reflexverkan av en varas förhållande

1:36:21.719,1:36:26.369
till andra varor. Att penningen är en vara,

1:36:26.369,1:36:29.090
är därför en upptäckt endast

1:36:29.090,1:36:29.900
för den som utgår från dess

1:36:29.900,1:36:36.900
färdiga gestalt för att
analysera den efteråt."

1:36:37.479,1:36:41.849
Det här leder honom vidare till att tala
lite om hur pengar kan anta symboliska

1:36:41.849,1:36:45.609
former. Men sedan säger han:

1:36:45.609,1:36:51.269
på sätt och vis är "…varje vara en symbol…"

1:36:51.269,1:36:55.509
En symbol för vad? Jo, en symbol för värde

1:36:55.509,1:37:02.509
eftersom den "…endast är det materiella höljet
kring det däri nedlagda mänskliga arbetet."

1:37:02.649,1:37:08.780
Ofta hör man folk tala om svårigheterna
med att närma sig de symboliska

1:37:08.780,1:37:13.019
aspekterna i ekonomier, hur fungerar
symboliska ekonomier?

1:37:13.019,1:37:18.839
Det Marx gör öppnar möjligheten att
inkorporera en sådan analys och det skulle

1:37:18.839,1:37:23.710
kräva alla möjliga justeringar men man kan
inkorporera frågan i hans analys

1:37:23.710,1:37:26.329
eftersom han är mycket väl medveten om att,

1:37:26.329,1:37:28.099
ända sedan sin begynnelse

1:37:28.099,1:37:31.550
är alla varor symboliska,

1:37:31.550,1:37:33.940
symboler för det arbete de innehåller.

1:37:33.940,1:37:39.090
Så på sätt och vis har vi hela vägen
att göra med symboliska ekonomier.

1:37:39.090,1:37:42.570
De här symboliska ekonomiernas karaktär

1:37:42.570,1:37:44.989
kan dock skifta och omformas.

1:37:44.989,1:37:49.429
Man kunde se på det här
utifrån dagens samhälle.

1:37:49.429,1:37:50.819
Men det vi måste göra

1:37:50.819,1:37:53.239
är att akta oss för att

1:37:53.239,1:37:56.840
koppla loss de här
symboliska egenskaperna

1:37:56.840,1:38:01.869
från sitt rotfäste i värdeteorin.

1:38:01.869,1:38:05.260
Och vi måste alltid återföra
de symboliska egenskaperna

1:38:05.260,1:38:13.059
på detta rotfäste. Som han säger,

1:38:13.059,1:38:15.150
på slutet av s. 186 (sv. s. 80)

1:38:15.150,1:38:19.939
"Svårigheten ligger inte i att begripa,
att penningen är en vara,

1:38:19.939,1:38:24.550
utan i att förstå, hur, varför och på vad sätt

1:38:24.550,1:38:29.769
en vara blir pengar."

1:38:29.769,1:38:32.800
Det här är den gåta han lekt med
hela tiden de här sista

1:38:32.800,1:38:39.800
avsnitten.

1:38:40.559,1:38:44.780
Det här leder vidare, på s. 187 (sv. s. 81)
till tal om penningens magi,

1:38:44.780,1:38:48.110
mot slutet.

1:38:48.110,1:38:52.179
Sedan följer en väldigt viktig mening:

1:38:52.179,1:38:57.409
"Människorna liknar atomer
i förhållande till sin egen

1:38:57.409,1:38:59.639
samhälleliga produktionsprocess.

1:38:59.639,1:39:03.859
Detta beteende och de därav följande
sakliga produktionsförhållandena, som är

1:39:03.859,1:39:08.760
oberoende av människornas kontroll och av
deras medvetna, individuella handlingar,

1:39:08.760,1:39:12.879
visar sig först och främst därigenom,
att arbetsprodukterna

1:39:12.879,1:39:17.789
i allmänhet antar varuform.

1:39:17.789,1:39:19.349
Penningfetischens gåta

1:39:19.349,1:39:20.879
är därför endast

1:39:20.879,1:39:24.539
varufetischens gåta, som blivit synlig

1:39:24.539,1:39:29.229
och bländar ögonen."

1:39:29.229,1:39:31.759
Det Marx gör här

1:39:31.759,1:39:37.380
är att godta Adam Smiths vision

1:39:37.380,1:39:42.789
av en perfekt fungerande marknadsekonomi

1:39:42.789,1:39:48.900
där den osynliga handen
vägleder besluten.

1:39:48.900,1:39:51.309
Ingen leder det hela,

1:39:51.309,1:39:55.159
ingen kan behärska processen

1:39:55.159,1:39:57.879
utan alla måste handla i enlighet med

1:39:57.879,1:40:04.590
det som Marx senare kallar
konkurrensens tvångslag.

1:40:04.590,1:40:08.190
Adam Smiths tes var

1:40:08.190,1:40:12.249
att företagarnas och oberoende individers

1:40:12.249,1:40:16.099
individuella motiv när de
agerar på marknaden

1:40:16.099,1:40:21.280
inte spelar någon roll – de kan vara
giriga eller osjälviska eller vad som helst.

1:40:21.280,1:40:24.739
De kan vara sjyssta eller förfärliga,

1:40:24.739,1:40:28.429
men i slutändan, enligt Adam Smith,

1:40:28.429,1:40:33.739
skulle oberoende individer
som handlar fritt på marknaden

1:40:33.739,1:40:38.690
i enlighet med sina egna intressen, behov
och önskningar på vilket sätt som helst

1:40:38.690,1:40:43.949
ändå producera ett samhälleligt resultat som,

1:40:43.949,1:40:50.949
när dessa vägleddes av marknadens osynliga hand,
länder till allas gagn.

1:40:51.749,1:40:55.940
Marx godtar den visionen.

1:40:55.940,1:40:59.769
Och jag tror det är väldigt
viktigt att förstå varför.

1:40:59.769,1:41:05.029
Marx Kapitalet är en kritik
av klassisk politisk ekonomi.

1:41:05.029,1:41:08.449
Den klassiska politiska ekonomin ansåg

1:41:08.449,1:41:11.790
att om man bara lät
marknaden sköta sig själv

1:41:11.790,1:41:14.840
skulle allt gå utmärkt.

1:41:14.840,1:41:21.840
Om man bara kunde göra sig av med staten
och utrota all monopolistisk kontroll,

1:41:22.499,1:41:28.199
kunde man göra det skulle man uppnå
en samhällsstruktur som skulle vara

1:41:28.199,1:41:32.739
otroligt dynamisk och samhälleligt rättvis.

1:41:32.739,1:41:36.239
Så såg Adam Smiths utopi ut.

1:41:36.239,1:41:38.339
Så såg Ricardos utopi ut.

1:41:38.339,1:41:44.389
Det var utopin för den liberala teorin.

1:41:44.389,1:41:49.309
Och det är fortsättningsvis utopin
för den nyliberala teorin.

1:41:49.309,1:41:54.309
Låt marknaden sköta sitt
så blir allt bra.

1:41:54.309,1:41:57.409
Här har Marx ett val.

1:41:57.409,1:42:02.199
Antingen kunde han säga
att marknader inte fungerar.

1:42:02.199,1:42:06.429
Vi vet alla att det finns monopol, att det
finns makt… och allt sådant,

1:42:06.429,1:42:08.430
som trasslar till det och förstör,

1:42:08.430,1:42:16.379
så jag kommer inte att acceptera
det här utopiska projektet som ens möjligt.

1:42:16.379,1:42:18.980
Eller så kan han, som han gör här,

1:42:18.980,1:42:23.179
acceptera den här utopiska drömmens villkor

1:42:23.179,1:42:25.119
och ställa frågan:

1:42:25.119,1:42:30.300
kommer den verkligen att gagna alla?

1:42:30.300,1:42:35.590
Den stora tes som
Kapitalet resulterar i är: Nej!

1:42:35.590,1:42:39.320
Den kommer bara att gagna borgerligheten,

1:42:39.320,1:42:42.799
den kommer bara att gagna högborgerligheten

1:42:42.799,1:42:45.859
medan den förstör för arbetarna

1:42:45.859,1:42:48.570
till vänster, i mitten och till höger.

1:42:48.570,1:42:50.579
Ju närmare man kommer

1:42:50.579,1:42:56.239
till att förverkliga liberalismens
och neoliberalismens utopiska dröm,

1:42:56.239,1:42:59.229
desto större grad av samhällelig ojämlikhet,

1:42:59.229,1:43:04.650
desto större måtta orättvisa i samhället,

1:43:04.650,1:43:07.659
och desto större förstörelse

1:43:07.659,1:43:12.479
av både miljö och
arbete kommer att följa.

1:43:12.479,1:43:18.419
Så Marx godtar de klassiska politiska
ekonomernas premisser för debatten

1:43:18.419,1:43:26.829
för att visa att de, utifrån sina egna utgångspunkter,
har fel angående resultatet.

1:43:26.829,1:43:30.920
Han kommer att bevisa det steg för steg för steg.

1:43:30.920,1:43:34.530
Men genom att göra det begränsar han sig

1:43:34.530,1:43:37.570
till argumentet att de klassiska

1:43:37.570,1:43:41.059
villkoren, som läggs fram genom
Adam Smiths osynliga hand,

1:43:41.059,1:43:47.010
faktiskt finns och faktiskt
har uppnåtts.

1:43:47.010,1:43:50.809
Även om vi vet att de inte har uppnåtts,
att de aldrig hade uppnåtts.

1:43:50.809,1:43:56.109
Men vi har gått genom vissa historiska
perioder då folk har försökt uppnå dem,

1:43:56.109,1:44:00.900
såsom under de senaste 30 åren.

1:44:00.900,1:44:02.590
Det Marx gör

1:44:02.590,1:44:07.370
är egentligen att försöka dekonstruera

1:44:07.370,1:44:13.929
den klassiska politiska ekonomins
vision av den liberala borgerligheten

1:44:13.929,1:44:20.929
för att visa att den är ute i eget intresse.

1:44:21.039,1:44:24.309
Men det försätter honom i svårigheter
och det försätter oss i svårigheter.
But, it puts him in a problem
and it puts us in a problem.

1:44:24.309,1:44:28.539
När vi läser hans analys måste vi ge akt på:
pratar han om ett faktiskt

1:44:28.539,1:44:33.519
kapitalistiskt samhälle, eller det teoretiska samhälle

1:44:33.519,1:44:35.449
som Adam Smith drömde om,

1:44:35.449,1:44:39.099
och som de klassiska politiska ekonomerna drömde om.

1:44:39.099,1:44:43.310
Ibland backar de här
två sakerna upp varandra,

1:44:43.310,1:44:44.909
ibland stökar de till det för den andra.

1:44:44.909,1:44:49.380
Och vi måste vara på vår vakt mot det.
Ibland säger han saker som inte är realistiska

1:44:49.380,1:44:54.380
just på grund av det här antagandet.

1:44:54.380,1:44:55.629
Så hit har vi kommit.

1:44:55.629,1:44:58.659
Tiden är slut.

1:44:58.659,1:45:02.409
Tills nästa vecka vill jag
att ni läser kapitlet om pengar,

1:45:02.409,1:45:04.709
hela kapitlet som behandlar pengar.

1:45:04.709,1:45:10.219
Tänk på strukturen.

1:45:10.219,1:45:13.309
Det är ett väldigt svårt kapitel,

1:45:13.309,1:45:18.709
det är kapitlet där
nästan alla ger upp.

1:45:18.709,1:45:20.539
Kommer ni igenom det

1:45:20.539,1:45:22.459
så kommer ni att…

1:45:22.459,1:45:24.760
så kommer ni att klara resten.

1:45:24.760,1:45:28.519
Så vi går igenom det nästa gång. Tack!