Class 1 Swedish

Once you have translated a line of English text, replace the English text with the new translation.
Please do not change the time codes.

Class 1

0:00:01.569,0:00:02.840
» NEIL SMITH: I dag ska ni få en oväntad gåva.

0:00:02.840,0:00:07.259
Vi ska samtala med David Harvey om

0:00:07.259,0:00:08.809
de föreläsningar han har givit

0:00:08.809,0:00:11.300
i nästan 40 år nu, tror jag,

0:00:11.300,0:00:13.919
om Kapitalet.
Jag heter Neil Smith.

0:00:13.919,0:00:19.019
Jag är lärare i antropologi och geografi vid
City University of New York

0:00:19.019,0:00:21.640
och David har varit min kollega
sedan han började här

0:00:21.640,0:00:25.199
men innan dess, långt innan dess,
för mer än 30 år sen

0:00:25.199,0:00:30.009
var jag en av Davids studenter vid
Johns Hopkins universitet i Baltimore,

0:00:30.009,0:00:33.180
och det var där jag först blev

0:00:33.180,0:00:37.580
bekant med Kapitalet – inte som bok,
men där jag först läste igenom den och

0:00:37.580,0:00:41.620
gjorde det med David.
David, vad inspirerade dig

0:00:41.620,0:00:44.570
att läsa Kapitalet på,
antar jag,

0:00:44.570,0:00:46.830
tidigt 1970-tal?

0:00:46.830,0:00:48.790
» DAVID HARVEY: Det var ett av dom där

0:00:48.790,0:00:50.480
historiska ögonblicken då

0:00:50.480,0:00:53.360
det verkade rätt att göra det.

0:00:53.360,0:00:56.320
Jag anlände från England,

0:00:56.320,0:00:59.770
precis avstigen båten under sommaren '69.

0:00:59.770,0:01:01.670
Jag anlände till staden Baltimore

0:01:01.670,0:01:07.250
där det under 1968 hade blossat upp
oerhörda våldsamheter i staden

0:01:07.250,0:01:11.240
under efterspelet till mordet
på Martin Luther King,

0:01:11.240,0:01:14.660
medborgarrättsfrågorna i staden

0:01:14.660,0:01:17.750
var uppenbara, rasismen i staden
var påfallande

0:01:17.750,0:01:20.530
Vietnam-kriget pågick,

0:01:20.530,0:01:21.970
och alla protester mot kriget

0:01:21.970,0:01:24.030
höll på att hetta till

0:01:24.030,0:01:27.620
och det var en väldigt, väldigt förvirrad tid…

0:01:27.620,0:01:29.560
Och jag kommer ihåg att,

0:01:29.560,0:01:32.330
i december '69 tror jag det var,

0:01:32.330,0:01:36.530
blev Fred Hampton mördad i Chicago.

0:01:36.530,0:01:37.920
Han var en av ledarna
för de Svarta Pantrarna,

0:01:37.920,0:01:39.489
och kort därefter,

0:01:39.489,0:01:41.700
i maj 1970,

0:01:41.700,0:01:44.740
skedde massakern
vid Kent States universitet.

0:01:44.740,0:01:48.020
En gigantisk studentstrejk, miljoner
studenter över hela landet

0:01:48.020,0:01:52.100
började bara strejka. Och efter det så
skedde morden vid Jackson State universitet.

0:01:52.100,0:01:57.970
Så det här var en otroligt upprörd tid.

0:01:57.970,0:01:59.009
Och jag tror,

0:01:59.009,0:02:03.119
för mig i alla fall, fanns också känslan av att
vi inte riktigt visste hur vi skulle hantera det,

0:02:03.119,0:02:07.290
eller förklara det.

0:02:07.290,0:02:11.800
Och jag har blivit utbildad som en sorts
samhällelig vetenskapsman som tänker på saker,

0:02:11.800,0:02:13.499
men jag kunde inte hitta någon struktur
som verkligen skulle täcka allt som pågick.

0:02:13.499,0:02:17.539
Så jag sa till några studenter:
'Varför tar vi inte och helt enkelt läser Kapitalet?

0:02:17.539,0:02:18.770
Eftersom det är en bok vi inte läst,

0:02:18.770,0:02:20.669
kanske det finns någonting där

0:02:20.669,0:02:21.980
som fungerar.'

0:02:21.980,0:02:25.829
Så några av oss satte oss ner tillsammans
och höll en läsecirkel kring den.

0:02:25.829,0:02:30.779
Det var så allt började.
Och sen att ha gjort det en gång

0:02:30.779,0:02:32.599
och fullständigt missförstått boken,

0:02:32.599,0:02:35.059
fullständigt missförstått den.
Nu när jag ser tillbaka

0:02:35.059,0:02:38.499
skulle jag skämmas över att höra vad vi
sa om den här boken under det första året.

0:02:38.499,0:02:42.679
Det var som om blinda skulle ha lett blinda
genom denna enorma text.

0:02:42.679,0:02:45.509
Vi visste inte vad vi gjorde men sen tänkte vi:
'Nå, vi har gjort det en gång,

0:02:45.509,0:02:49.189
lika bra vi gör det igen eftersom vi uppenbarligen
inte riktigt har förstått.'

0:02:49.189,0:02:51.799
Men en sak lärde jag mig då,

0:02:51.799,0:02:56.359
den gången: man börjar bara förstå Kapitalet
när man väl nått slutet.

0:02:56.359,0:02:58.950
Det är väldigt svårt att börja med någon…

0:02:58.950,0:02:59.979
» NEIL SMITH: Ja.

0:02:59.979,0:03:02.049
» DAVID HARVEY: …klar föreställning.

0:03:02.049,0:03:04.449
Så andra året beslöt vi oss
för att försöka igen,

0:03:04.449,0:03:05.800
och vi försökte igen.

0:03:05.800,0:03:08.009
Och jag tänkte för mig själv: Nå,

0:03:08.009,0:03:10.700
det här är intressant, nu började jag se en
struktur träda fram

0:03:10.700,0:03:15.739
som kunde hjälpa mig förklara vad som pågick.
Så jag tänkte: Nåväl, jag borde fortsätta.

0:03:15.739,0:03:18.010
Och det fanns också andra

0:03:18.010,0:03:21.079
som liksom jag kände att de behövde
en struktur och så,

0:03:21.079,0:03:22.829
steg för steg

0:03:22.829,0:03:26.049
började jag tänka:
Nåväl, jag gör det här varje år.

0:03:26.049,0:03:29.609
Och en sak som förstås händer
när man gör så är att

0:03:29.609,0:03:33.289
man plötsligt upptäcker att man
blir kallad marxist.

0:03:33.289,0:03:37.059
Jag hade ingen aning om vad en marxist var för något,
och jag brydde mig inte

0:03:37.059,0:03:40.139
så mycket i början, men plötsligt,
bara för att man läser en bok

0:03:40.139,0:03:42.289
och tar den på allvar,

0:03:42.289,0:03:45.709
och man vill veta mer
om hur man kan förstå världen

0:03:45.709,0:03:49.349
genom dessa glasögon, upptäcker man plötsligt
att man blir inmålad i ett politiskt hörn. Sedan tänker man:

0:03:49.349,0:03:54.649
Jag antar att om det är det jag är,
så är det så. Så..

0:03:54.649,0:03:56.979
» NEIL SMITH: Jag tror det skulle vara nyttigt,

0:03:56.979,0:03:59.859
eftersom föreläsningarna snart följer,

0:03:59.859,0:04:02.680
om du kunde ge oss en liten överblick,

0:04:02.680,0:04:04.249
lite tankar kring

0:04:04.249,0:04:11.290
vad du tycker är huvudpunkterna
i kapitlen i volym 1 av Kapitalet.

0:04:11.290,0:04:15.229
» DAVID HARVEY: En av sakerna som
jag tycker är väldigt bra att göra,

0:04:15.229,0:04:16.359
och en av anledningarna

0:04:16.359,0:04:20.750
till att jag haft så mycket nöje av att
hålla den här kursen på det här sättet,

0:04:20.750,0:04:24.639
är att många människor har tagit kurser
där de läst lite Marx,

0:04:24.639,0:04:28.870
lite Weber, Durkheim, de här grejerna,
dom har läst utdrag från Marx eller något sådant

0:04:28.870,0:04:31.620
men dom har faktiskt aldrig läst det som en bok,

0:04:31.620,0:04:36.430
och det är en fantastisk litterär konstruktion.
Så, en av sakerna som jag verkligen

0:04:36.430,0:04:38.139
vill belysa är

0:04:38.139,0:04:40.349
vilken bra bok det är [litterärt sett]!

0:04:40.349,0:04:44.919
När man så tagit sig över svårigheterna med
språket och brottas med alla dessa olika

0:04:44.919,0:04:50.120
koncept och så vidare, så är den ett väldigt väldigt
dynamiskt verk, den flödar väldigt bra.

0:04:50.120,0:04:54.840
Och den flödar från den första början
som bara är om en enkel idé om en vara.

0:04:54.840,0:04:59.190
Man går in på ett snabbköp, hittar en vara,
köper varan, tar hem den, äter den,

0:04:59.190,0:05:03.629
bär den, eller vad som helst, och,

0:05:03.629,0:05:08.710
och bara genom att börja med den saken, som vi
känner till, tar den en steg för steg

0:05:08.710,0:05:10.649
raka vägen igenom,

0:05:10.649,0:05:14.499
och nystar upp hur en kapitalistisk ekonomi fungerar.

0:05:14.499,0:05:20.509
Och sedan bygger den kring den sortens
insikter, fantastiska insikter, om varför vi har

0:05:20.509,0:05:24.150
arbetslöshet, eller varför det finns en kamp om

0:05:24.150,0:05:26.290
tiden, varför det är så att

0:05:26.290,0:05:28.309
kapitalister alltid försöker

0:05:28.309,0:05:30.529
rycka till sig tid ifrån en,

0:05:30.529,0:05:33.270
varför lever vi ett liv där vår värld

0:05:33.270,0:05:35.050
liksom är

0:05:35.050,0:05:39.090
iscensatt kring en särskild
typ av tidsuppfattning

0:05:39.090,0:05:43.150
och vilka förtryck som
finns i och med allt det. Så, jag tycker den är

0:05:43.150,0:05:46.979
otroligt åskådliggörande i vad den gör.

0:05:46.979,0:05:53.979

0:06:05.360,0:06:09.099
Så, målet med den här kursen är att

0:06:09.099,0:06:14.189
få er att läsa den här boken,

0:06:14.189,0:06:18.189
och göra det så bra
ni kan på Marx egna villkor

0:06:18.189,0:06:20.869
vilket kan låta lite löjligt eftersom,

0:06:20.869,0:06:22.789
ni inte har läst boken

0:06:22.789,0:06:24.779
vet ni inte exakt vilka hans

0:06:24.779,0:06:26.749
villkor är.

0:06:26.749,0:06:31.630
Men ett av hans villkor är att ni läser,

0:06:31.630,0:06:35.479
och därför får ni ut mycket mer
av kursen

0:06:35.479,0:06:38.349
om ni läser de anvisade delarna

0:06:38.349,0:06:42.029
innan ni kommer till föreläsningen,
än om ni bara kommer och lyssnar.

0:06:42.029,0:06:46.080
Det finns en annan anledning
också, som är att

0:06:46.080,0:06:49.729
ni måste kämpa, alltid,

0:06:49.729,0:06:52.990
för att förstå något.

0:06:52.990,0:06:56.190
Och i kämpandet med er själva

0:06:56.190,0:06:58.379
kan ni komma till er egen

0:06:58.379,0:06:59.880
förståelse om vad Marx står för

0:06:59.880,0:07:04.520
och vad han betyder för er. Så det är ett
engagemang mellan er och den här boken

0:07:04.520,0:07:06.969
er och den här texten,

0:07:06.969,0:07:07.860
som jag vill

0:07:07.860,0:07:11.699
uppmuntra.

0:07:11.699,0:07:13.749
Dock, genom att göra det,

0:07:13.749,0:07:18.099
finns det en komplikation
som kommer ur faktumet att

0:07:18.099,0:07:22.659
det är väldigt svårt att närma sig detta utan
på förhand skapade uppfattningar. Alla har

0:07:22.659,0:07:25.050
hört talas om Karl Marx

0:07:25.050,0:07:30.209
och alla känner till
begreppen marxism och marxist,

0:07:30.209,0:07:33.379
och det finns alla dessa bibetydelser som

0:07:33.379,0:07:35.509
kommer med dessa ord.

0:07:35.509,0:07:41.370
Så, vad jag måste fråga er nu
i början är att försöka lägga många av dessa

0:07:41.370,0:07:43.689
förutfattade meningar åt sidan, många av dessa

0:07:43.689,0:07:47.289
saker ni tror er veta om Marx
åt sidan och bara försöka läsa texten,

0:07:47.289,0:07:52.179
för att försöka komma på vad han
verkligen försökte säga.

0:07:52.179,0:07:55.229
Och självklart är det

0:07:55.229,0:07:59.270
inte enkelt av en massa
olika skäl, som

0:07:59.270,0:08:03.679
jag ska prata om genom en introduktion.

0:08:03.679,0:08:06.870
En annan av dessa förutfattade
uppfattningar genom vilken vi brukar

0:08:06.870,0:08:09.680
närma oss en text av det här slaget är

0:08:09.680,0:08:13.610
genom vår egen intellektuella historia, och vår egen

0:08:13.610,0:08:17.449
intellektuella utformning,

0:08:17.449,0:08:21.009
och för examinerade studenter och
doktorander till exempel,

0:08:21.009,0:08:26.249
är denna intellektuella utformning väldigt ofta
bestämd av ens vetenskapgrens verktyg,

0:08:26.249,0:08:27.530
vetenskapsgrenens överväganden,

0:08:27.530,0:08:30.169
vetenskapsgrenens beröringspunkter.

0:08:30.169,0:08:32.580
Så tendensen är

0:08:32.580,0:08:37.050
att typ läsa den
från din vetenskapsgrens perspektiv.

0:08:37.050,0:08:42.720
Nå, en av de fina sakerna med Marx är
att han aldrig skulle fått [akademisk] tjänst i någon vetenskapsgren,

0:08:42.720,0:08:46.090
och om ni vill läsa honom rätt, då
måste ni glömma bort att få tjänst

0:08:46.090,0:08:48.130
i era vetenskapsgrenar;

0:08:48.130,0:08:51.600
inte i långa loppet så klart men
i alla fall med avsikt på den här kursen.

0:08:51.600,0:08:53.350
Ni måste tänka på

0:08:53.350,0:08:54.430
vad det är

0:08:54.430,0:08:58.400
som han säger, oberoende av

0:08:58.400,0:09:03.270
era vetenskapsgrenars verktyg som
ni använder när ni börjar tänka på saker.

0:09:03.270,0:09:07.800
Nå, den andra anledningen att säga det
är faktiskt att det visar sig vara en häpnadsväckande rik

0:09:07.800,0:09:10.660
bok i fråga om sina referenser.

0:09:10.660,0:09:14.550
Hänvisning till Shakespeare,
till grekerna, till Balzac,

0:09:14.550,0:09:17.740
hänvisning till alla
de politiska ekonomerna, filosoferna,

0:09:17.740,0:09:21.100
till antropologerna och hela resten.
Med andra ord,

0:09:21.100,0:09:22.920
Marx utnyttjar

0:09:22.920,0:09:25.950
en enorm samling källor,

0:09:25.950,0:09:29.980
och som han gör det så kan det vara väldigt
spännande för er att lista ut

0:09:29.980,0:09:32.140
vad vissa av dessa källorna är,

0:09:32.140,0:09:36.700
och vissa är faktiskt ganska svåra att spåra,
och jag har granskat det här under lång tid.

0:09:36.700,0:09:41.250
Men det är verkligen
väldigt spännande när du börjar se

0:09:41.250,0:09:42.589
några av

0:09:42.589,0:09:45.259
kopplingarna. Till exempel, när jag började
läsa det här, hade jag inte läst många

0:09:45.259,0:09:48.850
av Balzacs romaner, sen läser jag
Balzacs romaner och jag säger till mig själv:

0:09:48.850,0:09:51.690
'Oj, det var därifrån Marx fick det!'

0:09:51.690,0:09:55.550
och då ser man plötsligt på alla
de sätt som han utnyttjade en hel

0:09:55.550,0:09:57.400
erforen värld,

0:09:57.400,0:10:00.570
full av Goethe, full av
Shakespeare, liksom, allt det andra.

0:10:00.570,0:10:01.510
Så, det är en väldigt

0:10:01.510,0:10:04.710
rik text på det sättet,
och man kan uppskatta det,

0:10:04.710,0:10:06.359
tycker jag, mer

0:10:06.359,0:10:08.860
om man slutar säga till sig själv: 'Nå,

0:10:08.860,0:10:11.660
vem hänvisar han till i historien?', eller 'Vilken

0:10:11.660,0:10:14.380
ekonom pratar han om?' och så vidare.

0:10:14.380,0:10:17.260
Och den andra saken som framträder,
om man läser den på det sättet, är att

0:10:17.260,0:10:19.930
man faktiskt kommer tycka att det är en
väldigt intressant bok.

0:10:19.930,0:10:22.460
Det är en fascinerande bok,

0:10:22.460,0:10:25.980
och här kommer vi fram till en annan grupp
förutfattade meningar, eftersom

0:10:25.980,0:10:28.660
många av er redan stött på

0:10:28.660,0:10:31.020
något av Marx under ert läsande.

0:10:31.020,0:10:34.620
Kanske läste ni Kommunistiska
manifestet i gymnasiet.

0:10:34.620,0:10:37.710
Kanske läste ni en av dessa
underbara kurser som kallas

0:10:37.710,0:10:40.880
'Introduktion till social teori',
där ni läste Marx i två veckor,

0:10:40.880,0:10:46.460
ni vet, läste Weber i två veckor, några veckor
Durkheim och alla de andra typerna.

0:10:46.460,0:10:48.910
Och kanske läste ni
några utdrag ur Kapitalet.

0:10:48.910,0:10:54.000
Men att läsa utdrag ur Kapitalet är
helt annorlunda från att läsa det som en bok,

0:10:54.000,0:10:58.269
eftersom man börjar se dessa delar
som är utdrag som, på ett eller annat sätt,

0:10:58.269,0:11:02.270
spelar med i en mycket större
berättelse, och vad jag tycker

0:11:02.270,0:11:05.430
ni ska försöka få ut av det här,
är en uppfattning

0:11:05.430,0:11:11.170
om vad den större berättelsen är, och vad
den större tanken är, eftersom det är, om ni vill,

0:11:11.170,0:11:14.040
hur Marx, tycker jag, skulle
velat bli läst. Han skulle ha ogillat

0:11:14.040,0:11:15.230
om någon sa:

0:11:15.230,0:11:19.000
'Du måste göra utdrag ur det här kapitlet',
eller 'Du måste läsa hela det här kapitlet', och det

0:11:19.000,0:11:20.080
räcker för att förstå Marx.

0:11:20.080,0:11:23.680
Och han skulle säkerligen skarpt ha ogillat om han visste
att han fick tre veckor i en introduktionskurs

0:11:23.680,0:11:25.290
i social teori.

0:11:25.290,0:11:27.440
Och jag tycker ni ska ogilla det också,

0:11:27.440,0:11:30.280
eftersom man får en speciell
uppfattning om Marx på det sättet,

0:11:30.280,0:11:32.070
som skiljer sig radikalt

0:11:32.070,0:11:35.290
från uppfattningen man får
av att läsa

0:11:35.290,0:11:38.600
en bok som Marx Kapitalet.

0:11:38.600,0:11:43.120
Den andra saken som händer,
så klart, från det akademiskt disciplinära perspektivet

0:11:43.120,0:11:49.320
är att väldigt ofta börjar
folk omorganisera sin förståelse

0:11:49.320,0:11:52.930
runt sin disciplins synvinkel.
Alltså, man säger:

0:11:52.930,0:11:56.380
'Nå, jag är ingen duktig ekonom, jag
fattar inget av ekonomin här alls, så jag

0:11:56.380,0:11:59.190
kommer inte bry mig om att följa
det ekonomiska argumentet,

0:11:59.190,0:12:00.200
jag kommer bara att följa

0:12:00.200,0:12:01.819
det filosofiska argumentet'.

0:12:01.819,0:12:02.819
Och faktiskt,

0:12:02.819,0:12:04.830
det är väldigt intressant läsning

0:12:04.830,0:12:07.460
att läsa Marx ur det perspektivet.

0:12:07.460,0:12:11.290
Nu har jag haft den här kursen
varje år sedan 1971,

0:12:11.290,0:12:12.780
förutom ett.

0:12:12.780,0:12:17.240
Vissa år har jag haft den två gånger,
vissa tre gånger.

0:12:17.240,0:12:20.880
Och under de tidiga åren
brukade jag ge den till alla

0:12:20.880,0:12:22.310
olika typer av grupper.

0:12:22.310,0:12:23.670
Ett år var det

0:12:23.670,0:12:27.430
hela den filosofiska institutionen
vid Morgan State College, som det

0:12:27.430,0:12:29.949
kallades då, Morgan State
University. En annan gång

0:12:29.949,0:12:33.690
var det alla utexaminerade studenter
i Engelska vid John Hopkins.

0:12:33.690,0:12:34.579
Ett annat år

0:12:34.579,0:12:38.960
var det ekonomer, och så vidare.
Och faktiskt, vad som fascinerade mig var,

0:12:38.960,0:12:43.170
att varje gång jag läste det med en ny
grupp, så såg de olika saker i det.

0:12:43.170,0:12:46.540
Och faktiskt, jag lärde mig en hel del om
texten genom att gå igenom det med dessa

0:12:46.540,0:12:49.670
väldigt olika ämnesgrupper.

0:12:49.670,0:12:52.680
Ibland drev det mig till vansinne,
men jag lärde mig en hel del.

0:12:52.680,0:12:55.100
Ett år, till exempel,

0:12:55.100,0:13:00.930
hade jag kursen med en grupp från litteratur-
vetenskapliga programmet vid John Hopkins,

0:13:00.930,0:13:03.630
ungefär sju var dom.

0:13:03.630,0:13:07.290
Och vi började med kapitel ett,

0:13:07.290,0:13:11.040
och vi ägnade hela terminen åt kapitel ett.

0:13:11.040,0:13:14.710
Jag blev tokig. Jag sa 'Kom igen, vi måste börja
på kapitlet Arbetsdagen', liksom, och andra

0:13:14.710,0:13:17.029
väldigt viktiga ämnen
av den typen, och dom sa:

0:13:17.029,0:13:20.690
'Nej, nej, vi måste få rätt på det här, vi måste
få rätt på det här' liksom. 'Vad menar han

0:13:20.690,0:13:23.870
egentligen med värde? Vad är
egentligen den här penningvaran? Vad

0:13:23.870,0:13:26.070
handlar fetish om? Vad handlar det här om egentligen?'

0:13:26.070,0:13:27.270
Och det visade sig…

0:13:27.270,0:13:30.830
Jag sa: 'Varför håller ni på så här?'
Dom sa: 'Jo vi verkar väldigt mycket i

0:13:30.830,0:13:33.679
traditionen av…' någon som jag aldrig
hört talas om vid den tiden, och tänkte

0:13:33.679,0:13:37.430
han var uppenbarligen en idiot, eftersom
han gav upphov till den typen av saker,

0:13:37.430,0:13:39.980
en man vid namn Jacques Derrida,

0:13:39.980,0:13:44.240
som spenderade mycket tid vid
Hopkins under det sena 60-talet, tidiga

0:13:44.240,0:13:47.460
1970-talet. Och som faktiskt

0:13:47.460,0:13:50.890
påverkade mycket av det
litteraturvetenskapliga programmet.

0:13:50.890,0:13:53.100
Nu, en av de saker jag faktiskt efteråt

0:13:53.100,0:13:55.150
tänkte kring det här var…

0:13:55.150,0:14:00.080
Vad dom lärde mig var att vara
väldigt uppmärksam på Marxs språk:

0:14:00.080,0:14:05.040
vad han säger, och hur han säger det, och vad
han menar, och vad kanske han utelämnar,

0:14:05.040,0:14:08.160
det är också väldigt viktigt.

0:14:08.160,0:14:12.800
Och så, faktiskt, jag lärde mig…
och jag är väldigt tacksam för den gruppen nu,

0:14:12.800,0:14:16.530
oberoende av det faktum att jag låter
som en idiot genom att säga att jag inte…

0:14:16.530,0:14:19.270
att jag aldrig hade hört talas om Jacques Derrida.

0:14:19.270,0:14:23.380
Så det påverkade mig mycket

0:14:23.380,0:14:28.170
att ha en grupp med den sortens syn
ta mig igenom bara kapitel ett

0:14:28.170,0:14:30.100
finkamma det

0:14:30.100,0:14:33.360
gå igenom nästan varje ord, varje mening,
varje koppling mellan

0:14:33.360,0:14:34.910
meningarna, och så vidare

0:14:34.910,0:14:38.860
Javisst, jag vill att ni ska nå
Arbetsdagen. Javisst, jag vill att

0:14:38.860,0:14:41.629
ni ska komma igenom volymen, så
vi kommer inte att ägna all tid

0:14:41.629,0:14:43.090
åt kapitel ett, men

0:14:43.090,0:14:46.580
det är den här grejen tvär-
vetenskapliga synsätt kan skapa.

0:14:46.580,0:14:51.300
Eftersom Marx faktiskt skrev den här texten

0:14:51.300,0:14:55.890
från alla dessa
perpektiv jag nämnt

0:14:55.890,0:14:56.610
Och jag tror att

0:14:56.610,0:14:58.280
vi måste känna igen

0:14:58.280,0:15:03.330
hur dessa olika perspektiv
korsar varandra i texten.

0:15:03.330,0:15:06.130
Faktum är att det finns tre stora

0:15:06.130,0:15:08.430
inspirationsområden

0:15:08.430,0:15:10.550
för det här verket,

0:15:10.550,0:15:13.790
och dom är alla framdrivna av

0:15:13.790,0:15:18.940
ett djupt engagemang, i Marx fall, i

0:15:18.940,0:15:22.540
kritisk teori, i kritisk analys.

0:15:22.540,0:15:27.890
När han var relativt ung skrev han en liten
text till en av sina redaktionella kollegor

0:15:27.890,0:15:30.070
vid en tysk tidsskrift.

0:15:30.070,0:15:35.360
Titeln på texten var:
'Till den hänsynslösa kritiken mot allt existerande'.

0:15:35.360,0:15:40.440
En väldigt anspråkslös text, och jag
föreslår att ni faktiskt läser den

0:15:40.440,0:15:42.780
då den är fascinerande.

0:15:42.780,0:15:45.640
Vad han gör där är, han säger inte

0:15:45.640,0:15:46.680
att alla

0:15:46.680,0:15:50.800
är dumma, jag ska krossa alla,
jag ska kritisera alla ut ur

0:15:50.800,0:15:51.790
världen. Nej.

0:15:51.790,0:15:53.760
Vad han säger är,

0:15:53.760,0:15:57.050
det finns en massa seriösa människor
som verkligen har tänkt på världen

0:15:57.050,0:15:58.760
väldigt mycket.

0:15:58.760,0:16:04.830
Och dom har sett vissa saker om
världen, och det de har sett är resurser för oss.

0:16:04.830,0:16:09.540
Vad den kritiska metoden gör
är att ta vad dom har sett, och

0:16:09.540,0:16:15.080
arbeta med det och förvandla
det till något annat.

0:16:15.080,0:16:18.200
Och en av de saker han sa senare,
som jag tror fångar hans metod

0:16:18.200,0:16:19.750
väldigt träffande, är:

0:16:19.750,0:16:24.220
han säger att sättet man utför
den förvandlingen är att man tar

0:16:24.220,0:16:26.699
radikalt olika begreppsstycken

0:16:26.699,0:16:32.370
och gnider dom mot varandra
och skapar revolutionär eld.

0:16:32.370,0:16:36.790
Och det är i praktiken vad han gör.
Han tar väldigt, väldigt olika tankeströmningar,

0:16:36.790,0:16:38.340
trycker ihop dom,

0:16:38.340,0:16:39.800
gnider dom mot varandra,

0:16:39.800,0:16:43.960
och skapar en helt
ny struktur för kunskap.

0:16:43.960,0:16:47.790
Och han säger i en av sina inledande

0:16:49.670,0:16:52.350
förord, han säger: om man försöker
skapa ett nytt kunskapssystem, då

0:16:52.350,0:16:55.790
måste man omforma hela begreppsapparaten.

0:16:55.790,0:17:00.590
Man måste omforma hela utredningsmetoden.

0:17:00.590,0:17:04.939
Nåväl, tre begreppsstycken
som han gnuggar ihop i Kapitalet

0:17:04.939,0:17:07.110
är faktiskt dessa:

0:17:07.110,0:17:09.579
Först är det begreppet

0:17:09.579,0:17:12.180
om politisk ekonomi.

0:17:12.180,0:17:17.640
1700-tals, tidigt 1800-tals politiska ekonomi.

0:17:17.640,0:17:20.010
Denna är i huvudsak engelsk.

0:17:20.010,0:17:22.600
Inte bara engelsk, men det

0:17:22.600,0:17:28.070
är från Locke och Hobbes och Hume till, så
klart, Adam Smith och Ricardo och Malthus.

0:17:28.070,0:17:32.180
Och en del andra figurer,
som Steuart, och mindre figurer.

0:17:32.180,0:17:35.880
Och han utsatte alla dessa människor

0:17:35.880,0:17:39.730
för väldigt hård kritik, i

0:17:39.730,0:17:45.040
tre volymer vid namn 'Teorier om mervärdet'.

0:17:45.040,0:17:48.240
Han hade ju ingen kopieringsmaskinen och
han hade inte nätet och allt sådant

0:17:48.240,0:17:51.240
så han han fick mödosamt skriva av för hand

0:17:51.240,0:17:52.980
långa stycken från Adam Smith,

0:17:52.980,0:17:54.770
och sen skrev han en redogörelse om dem.

0:17:54.770,0:17:59.290
Långa stycken från Steuart,

0:17:59.290,0:18:03.390
igen, en lång redogörelse om dem.

0:18:03.390,0:18:07.990
Faktum är att vad han gjorde där
var vad vi nu kallar dekonstruktion.

0:18:07.990,0:18:10.210
Och en av sakerna jag lärt mig

0:18:10.210,0:18:12.950
efter att ha gått igenom 'Teorier om mervärdet' var

0:18:12.950,0:18:16.170
hur man dekonstruerar argument på det sättet.

0:18:16.170,0:18:18.340
I praktiken, vad han säger är:

0:18:18.340,0:18:19.979
'Adam Smith för det argumentet.

0:18:19.979,0:18:22.770
Vad missar han.

0:18:22.770,0:18:25.030
Vad är frånvarande? Vilken är den saknade

0:18:25.030,0:18:26.400
delen i det här,

0:18:26.400,0:18:28.299
som verkligen knyter ihop allt,

0:18:28.299,0:18:32.390
och när man lägger till den,
så förvandlas argumentet?'

0:18:32.390,0:18:34.470
Så politisk ekonomi

0:18:34.470,0:18:37.750
är verkligen en rätt

0:18:37.750,0:18:38.540
stor del av…

0:18:38.540,0:18:42.760
…en av beståndsdelarna i berättelsen.

0:18:42.760,0:18:46.429
Så, jag kan politisk ekonomi rätt väl.
Jag har läst en hel del av det och jag känner mig

0:18:46.429,0:18:50.140
rätt bekant med det. Kanske är det
på grund av att jag kommer från en engelsk

0:18:50.140,0:18:53.260
tradition och så,
som gör att jag känner mig rätt bekväm med det.

0:18:53.260,0:18:56.080
Så när vi går igenom det,

0:18:56.080,0:18:58.960
så kommer jag ge er en hel del

0:18:58.960,0:19:00.850
av materialet som kommer
ur det, i termer av

0:19:00.850,0:19:02.960
varifrån Marx får sin inspiration,

0:19:02.960,0:19:05.240
för han ger inte alltid källan i Kapitalet.

0:19:05.240,0:19:06.789
En idé dyker upp,

0:19:06.789,0:19:08.830
som tydligt kommer från ett ställe,

0:19:08.830,0:19:10.400
och som är väldigt viktig,

0:19:10.400,0:19:14.410
men Marx ger inte alltid källan.

0:19:14.410,0:19:15.820
Det finns, givetvis,

0:19:15.820,0:19:21.420
också några andra teoretiker, t o m från
USA, men huvudsakligen franska.

0:19:21.420,0:19:25.230
Så det fanns en fransk tradition av
politisk ekonomi, också, ganska annorlunda.

0:19:25.230,0:19:29.370
Marx refererar till det, men det
är en, så att säga, ett av de stora områdena

0:19:29.370,0:19:32.920
för hans diskussion.

0:19:32.920,0:19:36.460
Det andra området

0:19:36.460,0:19:39.770
är tysk klassisk kritisk filosofi,

0:19:39.770,0:19:41.870
som sträcker sig tillbaka till grekerna.

0:19:41.870,0:19:45.660
Marx skrev sin doktorsavhandling

0:19:45.660,0:19:50.040
om Epikuros, så han var väldigt
bekant med grekiskt tänkande,

0:19:50.040,0:19:52.750
och så klart med sättet
som grekiskt tänkande

0:19:52.750,0:19:56.230
trädde in i den tyska
filosofisk-kritiska traditionen,

0:19:56.230,0:20:01.340
Spinoza, Leibniz, och så klart Hegel,

0:20:01.340,0:20:04.390
och många andra,

0:20:04.390,0:20:08.470
den typen av tradition
är också extremt viktig,

0:20:08.470,0:20:13.390
så på många sätt använder han
den tyska kritiska filosofiska traditionen

0:20:13.390,0:20:17.310
tillsammans med politisk
ekonomi. Han sätter ihop dom.

0:20:17.310,0:20:19.200
Och han tar också väldigt mycket,

0:20:19.200,0:20:21.980
på många sätt, från Kant.

0:20:21.980,0:20:23.760
Så den traditionen

0:20:23.760,0:20:27.660
är också väldigt viktig. Jag är inte

0:20:27.660,0:20:31.320
särskilt bekant med den traditionen. Jag är inte
speciellt skolad i den traditionen, så dom

0:20:31.320,0:20:32.590
av er som

0:20:32.590,0:20:36.620
har högre skolning inom den traditionen än mig,
ser säkert saker som jag missar.

0:20:36.620,0:20:38.970
Detta är en av sakerna jag lärde mig när jag

0:20:38.970,0:20:41.900
arbetade med en grupp filosofer som var

0:20:41.900,0:20:45.600
stöpta i Hegel, och hela den grejen,
så jag fick en väldigt hegeliansk

0:20:45.600,0:20:49.720
bild av hur Marx går fram.
Jag är lite bekant med det, men jag är inte

0:20:49.720,0:20:50.870
så duktig på det

0:20:50.870,0:20:53.140
som jag skulle velat vara.

0:20:53.140,0:20:57.170
Och jag måste säga, i början
sympatiserade jag med den

0:20:57.170,0:21:00.700
brittiska ekonomen Joan Robinson när
hon sa att hon verkligen motsatte sig till hur

0:21:00.700,0:21:06.880
Hegel lade sin näsa mellan
henne och Ricardo i Marx verk.

0:21:06.880,0:21:09.130
Jag sympatiserade med…

0:21:09.130,0:21:11.870
…med det, så några av…

0:21:11.870,0:21:15.929
…problemen jag hade med att bli
bekant med Hegel, som jag nog har,

0:21:15.929,0:21:19.340
sympatiserar jag med.

0:21:19.340,0:21:23.760
I själva verket, brukar jag skämtsamt säga, och jag borde inte
säga det, och jag upprör alla hegelianer här,

0:21:23.760,0:21:27.530
faktiskt, en av de bästa sakerna
med att läsa Hegel innan man läser Marx,

0:21:27.530,0:21:32.730
är att det gör Marx rätt enkel att läsa.

0:21:32.730,0:21:37.270
Så ta en dos Hegel innan Marx
så kommer allt bli bra.

0:21:37.270,0:21:38.990
Den tredje traditionen

0:21:38.990,0:21:41.750
som han använder, och som attraherar många

0:21:41.750,0:21:46.070
är den utopiska socialistiska traditionen.

0:21:46.070,0:21:48.570
Den är främst fransk,

0:21:48.570,0:21:52.460
dock finns Robert Owen, och några av de
brittiska, och Thomas More förstås, i den

0:21:52.460,0:21:54.100
Den brittiska traditionen,

0:21:54.100,0:21:57.570
som dyker upp
då och då i texten,

0:21:57.570,0:21:59.900
med de stora socialistiska tänkarna – det var

0:21:59.900,0:22:10.180
en oerhörd strörtflod av utopiskt
tänkande under 1830 och 40-talet i Frankrike.

0:22:10.180,0:22:15.510
Folk som Etienne Cabet, som skapade en
grupp kallad Ikarierna, som startade en koloni

0:22:15.510,0:22:19.050
i USA efter 1848.

0:22:19.050,0:22:25.490
Proudhon. Saint-Simon. Fourier.

0:22:25.490,0:22:28.810
Marx var väldigt bekant –
han bodde en tid i Paris –

0:22:28.810,0:22:30.169
väldigt bekant med deras verk,

0:22:30.169,0:22:37.210
och om man läser Kommunistiska manifestet,
upptäcker man att han var något frustrerad på dem.

0:22:37.210,0:22:40.780
Han uppskattade inte sättet som

0:22:40.780,0:22:46.800
utopisterna faktiskt tillverkade ett
idealsamhälle där borta, utan någon idé

0:22:46.800,0:22:51.080
om hur de skulle ta sig härifrån dit.

0:22:51.080,0:22:54.810
För Marx, vad han vill
göra är att förändra

0:22:54.810,0:22:58.270
det socialistiska projektet
från ett utopiskt socialistiskt projekt

0:22:58.270,0:23:02.930
till ett vetenskapligt socialistiskt projekt.

0:23:02.930,0:23:06.220
Men för att göra det,
kan han inte bara använda

0:23:06.220,0:23:09.490
engelsk empirism, engelsk
politisk ekonomi, dom här sakerna.

0:23:09.490,0:23:14.760
Han måste omskapa, omställa

0:23:14.760,0:23:17.870
vad vetenskaplig metod överhuvudtaget handlar om.

0:23:17.870,0:23:21.970
Och hans vetenskapliga metod är därför

0:23:21.970,0:23:25.780
djupt baserad på

0:23:25.780,0:23:29.490
studiet av den,
huvudsakligen engelska,

0:23:29.490,0:23:32.190
strömningen av den klassiska politiska ekonomin,

0:23:32.190,0:23:36.000
i kombination med den i huvudsak tyska
strömningen av den kritiska filosofin,

0:23:36.000,0:23:39.500
med den utopiska driften,

0:23:39.500,0:23:42.559
och han frågar sig: vad är kommunism?
Vad är ett socialistiskt samhälle?

0:23:42.559,0:23:44.970
Hur kan vi kritisera kapitalismen?

0:23:44.970,0:23:49.660
som, kanske, det tredje
spåret som driver honom framåt.

0:23:49.660,0:23:52.710
Jag är ganska bekant med

0:23:52.710,0:23:56.549
den franska socialistiska traditionen,
speciellt från den här perioden, med den utopiska

0:23:56.549,0:23:58.440
traditionen från den här perioden,

0:23:58.440,0:24:02.560
och jag har till och med skrivit om den så, tja,
jag har läst en många av dom där, som Fourier,

0:24:02.560,0:24:08.559
Saint-Simon, och, och Proudhon,
i synnerhet, och jag tror, faktiskt,

0:24:08.559,0:24:14.280
att det som händer är att Marx ofta tar mer
från dem än vad han vill erkänna,

0:24:14.280,0:24:18.940
eftersom han ville
distansera sig själv

0:24:18.940,0:24:22.030
från den öppet utopiska traditionen

0:24:22.030,0:24:25.440
som fanns där under 1830- och 40-talen,
och som han ansåg, på många

0:24:25.440,0:24:31.330
sätt, som en del av ett kroniskt
misslyckande för revolutionen 1848 i Paris.

0:24:31.330,0:24:35.330
Eftersom han ville distansera sig själv
från allt det där, var det han gjorde att säga:

0:24:35.330,0:24:39.820
okej, jag ska överhuvudtaget inte erkänna dem,
men i själva verket använder han

0:24:39.820,0:24:44.049
dem mycket, särskilt
Saint-Simon,

0:24:44.049,0:24:50.390
men också, genom frånvaro, Fourier.
Faktiskt är många av hans idéer

0:24:50.390,0:24:52.490
en sorts negation av Fourier.

0:24:52.490,0:24:55.820
Så man kan inte helt förstå honom
utan att förstå den han negerar,

0:24:55.820,0:24:57.850
och han negerar Fourier, på samma sätt

0:24:57.850,0:24:59.570
som han negerar

0:24:59.570,0:25:03.470
många andra politiska ekonomer nästan
fullständigt, speciellt Malthus, som

0:25:03.470,0:25:05.220
han hade speciellt

0:25:05.220,0:25:09.740
svårt att acceptera.

0:25:09.740,0:25:15.940
Så dessa är några av de stora
trådarna som flätas samman i den här boken.

0:25:15.940,0:25:18.610
Jag har ju föreslagit
att vi borde läsa den

0:25:18.610,0:25:23.550
på Marx egna villkor men det skapar

0:25:23.550,0:25:28.220
en hel del svårigheter och Marx
själv var medveten om det.

0:25:28.220,0:25:31.510
Han kommenterade intressant nog

0:25:31.510,0:25:33.850
i ett av sina förord,

0:25:33.850,0:25:41.900
speciellt förordet till den franska utgåvan,

0:25:41.900,0:25:46.029
när det föreslogs att den
franska utgåvan skulle publiceras

0:25:46.029,0:25:51.140
som en följetong – fransoserna tycker ju
om att publicera saker som följetonger,

0:25:51.140,0:25:55.170
den typen av tidning som kommer ut
så att det först är de två första kapitlen,

0:25:55.170,0:26:00.370
och nästa vecka följande…en sorts serieform.

0:26:00.370,0:26:04.220
Och det Marx skriver (detta är 1872),

0:26:04.220,0:26:08.270
(Han) säger, "…Jag hälsar med tillfredställelse er avsikt att ge ut en
översättning av Kapitalet i periodiskt utkommande häften…

0:26:08.270,0:26:11.570
…I denna form bör verket bli lättare
tillgängligt för arbetarklassen…

0:26:11.570,0:26:17.540
…en synpunkt som för mig är
viktigare än alla andra.

0:26:17.540,0:26:20.460
Detta är er medaljs framsida,

0:26:20.460,0:26:22.940
men den har också en baksida:

0:26:22.940,0:26:26.120
Den undersökningsmetod, som jag använt mig av…

0:26:26.120,0:26:29.799
…och som inte tidigare har tillämpats
på ekonomiska problem…

0:26:29.799,0:26:31.960
gör läsningen av första kapitlet

0:26:31.960,0:26:37.310
tämligen besvärlig, och man kan
befara, att den franska allmänheten…"

0:26:37.310,0:26:38.770
(och det inkluderar er)

0:26:38.770,0:26:42.690
"…alltid otålig att uppnå resultat och
ivrig att upptäcka sammanhanget mellan

0:26:42.690,0:26:44.110
de allmänna principerna

0:26:44.110,0:26:47.040
och de dagsaktuella frågorna,

0:26:47.040,0:26:51.870
skall tappa lusten, om man inte
genast kan gå vidare i texten.

0:26:51.870,0:26:54.659
Detta är en olägenhet, som jag
inte kan motverka på annat sätt

0:26:54.659,0:26:57.840
än genom att på förhand göra de

0:26:57.840,0:27:00.850
sanningsökande läsarna
förberedda därpå.

0:27:00.850,0:27:04.490
Det finns ingen kungsväg till kunskapen,
och endast den som inte skyr mödan

0:27:04.490,0:27:06.759
att klättra uppför dess branta stigar,

0:27:06.759,0:27:08.150
har utsikt att nå

0:27:08.150,0:27:12.710
dess ljusa höjder."

0:27:12.710,0:27:15.399
Så eftersom ni alla här är

0:27:15.399,0:27:17.830
sanningssökare

0:27:17.830,0:27:20.019
måste jag varna er, japp, helt riktigt

0:27:20.019,0:27:25.870
är läsandet av de första kapitlen
särskilt mödosamt. Det är särskilt svårt.

0:27:25.870,0:27:28.740
Och det finns ett antal anledningar.

0:27:28.740,0:27:32.320
En är hans metod,
som vi strax ska prata om.

0:27:32.320,0:27:35.640
Den andra har att göra

0:27:35.640,0:27:40.010
med sättet han
ställer upp sitt projekt.

0:27:40.010,0:27:42.700
Hans projekt är att förstå

0:27:42.700,0:27:48.650
hur ett kapitalistiskt produktionssätt fungerar.

0:27:48.650,0:27:55.159
Och han tänker sig att detta
kommer att bli ett mycket stort projekt.

0:27:55.159,0:27:59.290
För att komma igång med projektet,

0:27:59.290,0:28:05.850
måste han utveckla en begreppsapparat
som hjälper honom förstå

0:28:05.850,0:28:11.860
alla de komplexiteter som
existerar under kapitalismen.

0:28:11.860,0:28:16.900
Som sagt, i ett av sin förord pratar han om

0:28:16.900,0:28:20.050
hur han tänkt göra det.

0:28:20.050,0:28:28.320
Han säger: "Framställningssättet",

0:28:28.320,0:28:31.610
och nu sysslar vi med
framställningssättet,

0:28:31.610,0:28:34.450
detta är från efterskriften
till den andra upplagan,

0:28:34.450,0:28:40.200
"Visserligen måste framställningssättet
skilja sig från forskningsmetoden.

0:28:40.200,0:28:43.230
"Forskningen", alltså
forskningsmetoden

0:28:43.230,0:28:47.210
"har att i detalj tillägna sig stoffet,
analysera dess olika utvecklingsformer

0:28:47.210,0:28:52.510
och uppspåra det inre sambandet.

0:28:52.510,0:28:57.580
Först sedan detta arbete är fullbordat, kan
den verkliga rörelsen tillfredsställande beskrivas.

0:28:57.580,0:28:59.950
Lyckas detta,

0:28:59.950,0:29:01.900
så att stoffets eget liv",

0:29:01.900,0:29:04.380
alltså det kapitalistiska produktionssättet,

0:29:04.380,0:29:08.090
"abstrakt återspeglas i framställningen,
kan det komma att se ut

0:29:08.090,0:29:13.910
som om man hade att göra med en
konstruktion a priori."

0:29:13.910,0:29:15.809
Vad Marx pratar om här

0:29:15.809,0:29:21.120
är att hans forskningsmetod skiljer sig
från hans framställningssätt.

0:29:21.120,0:29:26.440
Hans forskningsmetod börjar med
allt som existerar – allt som pågår.

0:29:26.440,0:29:29.169
Man börjar med verkligheten
såsom man upplever den,

0:29:29.169,0:29:31.500
som man ser den, som man känner den.

0:29:31.500,0:29:33.660
Man börjar med allt det där.

0:29:33.660,0:29:36.440
Man börjar med beskrivningar av verkligheten

0:29:36.440,0:29:40.669
av politiska ekonomer,
av författare, av alla.

0:29:40.669,0:29:42.919
Man börjar med allt det materialet

0:29:42.919,0:29:46.559
och sen söker man i det materialet

0:29:46.559,0:29:49.020
efter några enkla koncept.

0:29:49.020,0:29:51.380
Dett är vad han kallar
'nedgåendets metod.'

0:29:51.380,0:29:53.040
Metoden att gå ner till

0:29:53.040,0:29:54.980
den verklighet man ser,

0:29:54.980,0:29:57.020
på väg ner, sökande efter

0:29:57.020,0:30:00.440
några grundläggande, fundamentala koncept.

0:30:00.440,0:30:06.060
Och när man blottlagt och upptäckt
dessa grundläggande koncept,

0:30:06.060,0:30:09.970
då återvänder man till ytan

0:30:09.970,0:30:13.060
och betraktar vad som pågår
runt omkring på ytan och man märker

0:30:13.060,0:30:16.980
att bortom världen av yttre fenomen
som man började med

0:30:16.980,0:30:22.670
finns det ett annat sätt att
tolka vad som pågår.

0:30:22.670,0:30:26.070
I själva verket är Marx en
förelöpare till en metod som –

0:30:26.070,0:30:30.860
om man är bekant med psykoanalys,
tror jag, skulle förstå.

0:30:30.860,0:30:34.490
Det att man börjar med ytliga
beteenden och letar efter

0:30:34.490,0:30:37.380
en begreppsapparat
så som Freud gjorde.

0:30:37.380,0:30:40.710
Man kommer till en begreppsapparat
som tar en tillbaka och man kan

0:30:40.710,0:30:46.210
förklara, 'Ah! Personen agerar på det sättet
och det ser ut så här men i själva verket

0:30:46.210,0:30:48.100
representerar det det där.'

0:30:48.100,0:30:51.549
Marx gör något liknande.
I själva verket är Marx en förelöpare

0:30:51.549,0:30:54.510
till den här metoden inom samhällsvetenskap:

0:30:54.510,0:30:58.120
Börja med det yttre fenomenet;
hitta dom underliggande begreppen.

0:30:58.120,0:31:03.330
I Kapitalet börjar han med de underliggande
begreppen. Han börjar med

0:31:03.330,0:31:07.950
slutsatserna av sin forskning.

0:31:07.950,0:31:11.580
'Vilka är mina grundläggande begrepp?'

0:31:11.580,0:31:14.480
Och han lägger fram dessa grundläggande begrepp,

0:31:14.480,0:31:18.029
väldigt enkelt, väldigt direkt,

0:31:18.029,0:31:21.860
och visst, det ser ut som en konstruktion
a priori. När man läser det första gången

0:31:21.860,0:31:23.010
tänker man,

0:31:23.010,0:31:25.540
'Varifrån kommer allt det här?'

0:31:25.540,0:31:29.720
'Var får han det ifrån?
Varför gör han så?'

0:31:29.720,0:31:35.880
Och halva tiden har man ingen aning om vad
han menar med alla dessa begrepp.

0:31:35.880,0:31:37.780
Men så, steg för steg,

0:31:37.780,0:31:44.340
när man går vidare, ser man hur dessa begrepp
belyser saker som pågår runt omkring oss.

0:31:44.340,0:31:47.250
Så efter ett tag säger man, 'Aha!

0:31:47.250,0:31:49.759
'Så det är det här som 'värdeteorin' avser.

0:31:49.759,0:31:52.390
'Det är det här som argumentationen kring värde handlar om.'

0:31:52.390,0:31:56.799
'Aha! Detta är vad fetish
egentligen handlade om.'

0:31:56.799,0:31:57.720
'Detta är vad de här

0:31:57.720,0:32:00.440
begreppen hjälper mig med.'

0:32:00.440,0:32:04.110
Men i själva verket så förstår
man bara hur dessa begrepp fungerar

0:32:04.110,0:32:08.250
när man väl har läst klart boken.

0:32:08.250,0:32:10.460
Detta är en väldigt ovanlig strategi.

0:32:10.460,0:32:14.050
Vi är bekanta med strategier
där folk bankar i oss:

0:32:14.050,0:32:17.600
'Förstå begreppet direkt och sen går vi
vidare till nästa.' Det är som om man bygger

0:32:17.600,0:32:21.240
upp sten för sten för sten.

0:32:21.240,0:32:23.250
Marx är mer som att,

0:32:23.250,0:32:26.540
ni vet, skära upp en lök. Jag använder den
metaforen även om jag vet att den är olycklig

0:32:26.540,0:32:27.960
eftersom, som någon påpekade,

0:32:27.960,0:32:31.530
när man skär upp en lök så resulterar det
i att man börjar gråta.

0:32:31.530,0:32:35.320
Men vad han i själva verket gör
är att börja från utsidan av löken,

0:32:35.320,0:32:38.610
tar sig in till kärnan av löken, hittar
det som får löken att växa, och sen

0:32:38.610,0:32:41.210
återvänder till ytan.

0:32:41.210,0:32:45.020
Så man förstår först vid slutet
vad han pratade om

0:32:45.020,0:32:48.380
när han kommer tillbaka till ytan.

0:32:48.380,0:32:52.310
Och hans argumentation om det som
får det växa…när man börjar från det

0:32:52.310,0:32:54.880
från det inre och arbetar sig utåt
genom flera lager…

0:32:54.880,0:32:58.280
och jobbar så.
Man berikar ständigt begreppen.

0:32:58.280,0:32:59.910
Något som verkar vara

0:32:59.910,0:33:03.029
ett rent och väldigt abstrakt begrepp

0:33:03.029,0:33:06.780
blir gradvis rikare och rikare
och rikare allt eftersom.

0:33:06.780,0:33:08.890
Det är en expandering

0:33:08.890,0:33:11.430
av de här begreppen.

0:33:11.430,0:33:15.290
Det är inte ett sten på sten-sätt alls,
och de flesta av oss är vana vid det, så

0:33:15.290,0:33:19.520
en av sakerna ni måste vänja er vid
är att det är det här som pågår.

0:33:19.520,0:33:21.770
Vad detta betyder för er är att

0:33:21.770,0:33:25.540
ni måste bita er fast som galningar
de första tre kapitlen, minst,

0:33:25.540,0:33:29.940
eftersom ni antagligen inte får någon särskilt
god känsla för vad det handla om

0:33:29.940,0:33:31.039
förrän ni kommer

0:33:31.039,0:33:33.790
längre framåt i texten,
och ni märker hur

0:33:33.790,0:33:34.950
begreppen fungerar

0:33:34.950,0:33:37.570
och hur dom, så att säga,

0:33:37.570,0:33:39.129
det praktiska provet

0:33:39.129,0:33:42.550
provet ligger i användningen,
och när man äntligen

0:33:42.550,0:33:45.440
får ut några av konsekvenserna

0:33:45.440,0:33:49.150
som Marx lägger fram,

0:33:49.150,0:33:54.250
då kommer man någonstans.

0:33:54.250,0:33:57.270
Inkluderat i detta är hans
val av utgångspunkt.

0:33:57.270,0:33:59.629
Som ni kommer att se,
börjar han med ståndpunkten –

0:33:59.629,0:34:04.040
med begreppet vara.

0:34:04.040,0:34:07.680
Detta är ju en väldigt
märklig utgångspunkt.

0:34:07.680,0:34:10.970
Jag antar att de flesta av er, när ni tänker på Marx,
tänker på fraser som 'all historia är

0:34:10.970,0:34:13.089
historien om klasskamp'.

0:34:13.089,0:34:17.499
Så man tänker:'Nå, Kapitalet
borde börja med klasskamp'.

0:34:17.499,0:34:21.789
Men det är nog inte före sid. 300
som man får någon klasskamp i Kapitalet.

0:34:21.789,0:34:24.589
Väldigt frustrerande för
dem av er som gärna vill

0:34:24.589,0:34:27.889
gräva ner sig och tänka på klasskampen.

0:34:27.889,0:34:30.789
Varför börjar han inte med pengar?

0:34:30.789,0:34:33.349
I en av sina tidigare förberedande undersökningar

0:34:33.349,0:34:36.089
tänkte han faktiskt börja med pengar,

0:34:36.089,0:34:40.809
men han märkte att det blev mer och mer
omöjligt att börja med pengar.

0:34:40.809,0:34:44.269
Varför började han inte med arbete?

0:34:44.269,0:34:47.739
Som ni ser kunde han ha börjat på en
massa olika ställen, men han beslöt sig

0:34:47.739,0:34:49.109
för att börja med varan.

0:34:49.109,0:34:54.359
Och om ni går tillbaka och läser hans förberande
skrifter, ni förstår det var en lång period,

0:34:54.359,0:34:57.519
ungefär 20 eller 30 år, där han
kämpade med frågan.

0:34:57.519,0:34:58.859
Vilken är den bästa utgångspunkten

0:34:58.859,0:35:00.479
för att verkligen ta tag i det här?

0:35:00.479,0:35:03.439
Så vad är i kärnan i den här löken,
om man kan kalla den det,

0:35:03.439,0:35:05.190
när jag analyserar det,

0:35:05.190,0:35:06.449
det som verkligen låter mig förstå

0:35:06.449,0:35:09.579
hur hela grejen fungerar?

0:35:09.579,0:35:11.640
Och han beslöt att börja med varan.

0:35:11.640,0:35:13.859
Det är en godtycklig utgångspunkt.

0:35:13.859,0:35:17.249
Man fattar inte logiken. Han förklarar
den inte. Han bryr sig inte ens om

0:35:17.249,0:35:19.779
att försöka övertala en om det.
Han säger bara:

0:35:19.779,0:35:23.639
'Här börjar jag. Så här börjar jag
tänka kring det. Detta är begreppen

0:35:23.639,0:35:27.249
jag kommer använda.'

0:35:27.249,0:35:31.979
En väldigt svårtolkad början på verket. Han
försöker inte övertyga en överhuvudtaget.

0:35:31.979,0:35:35.619
Då kanske man tänker: 'Nå, om det inte
finns något försök till berättigande,

0:35:35.619,0:35:37.069
då kanske jag lägger texten åt sidan?'

0:35:37.069,0:35:39.420
Sen blir det lite komplicerat.

0:35:39.420,0:35:44.209
När man når kapitel tre, där de flesta
som påbörjar Kapitalet slutar läsa,

0:35:44.209,0:35:46.230
om de försöker läsa det på egen hand,

0:35:46.230,0:35:49.970
och når kapitel tre, så känner man
'Detta är omöjligt.

0:35:49.970,0:35:50.909
Detta är inte på väg någonstans.'

0:35:50.909,0:35:55.239
Så det är väldigt svårt,
av dom anledningarna.

0:35:55.239,0:36:00.309
En annan anledning är att

0:36:00.309,0:36:04.179
begreppsapparaten är menad

0:36:04.179,0:36:07.039
att inte bara infatta Kapitalets volym 1.

0:36:07.039,0:36:08.549
Den är menad att

0:36:08.549,0:36:13.519
ta honom hela vägen, i termer av
allt annat han ville begrunda.

0:36:13.519,0:36:18.009
Det kanske stressar er
att veta att Kapitalet har tre volymer.

0:36:18.009,0:36:21.189
Så om ni verkligen vill förstå
det kapitalistiska produktionssättet,

0:36:21.189,0:36:24.109
så måste ni läsa Kapitalets tre volymer.

0:36:24.109,0:36:28.229
Volym 1 är bara ett specifikt perspektiv på

0:36:28.229,0:36:30.199
det kapitalistiska produktionssättet,

0:36:30.199,0:36:36.019
men ännu värre är att Kapitalets tre volymer
bara är en åttondel av vad han hade planerat.

0:36:36.019,0:36:39.849
Här är vad han skrev i en
text kallad Grundrisse
[Grunddragen i kritiken av den politiska ekonomin],

0:36:39.849,0:36:44.389
som är en förberedande text, där
han beskriver sina olika planer för Kapitalet.

0:36:44.389,0:36:45.649
Han säger: 'Okej,

0:36:45.649,0:36:50.229
vad jag ska göra är att gå igenom

0:36:50.229,0:36:51.719
analysen på följande sätt:

0:36:51.719,0:36:55.999
Vi ska behandla: "1) De allmänt abstrakta
bestämningar, som därför i större

0:36:55.999,0:37:01.049
eller mindre utsträckning tillkommer
alla samhällsformer men i den diskuterade meningen.

0:37:01.049,0:37:04.599
2) De kategorier, som utgör det
borgerliga samhällets inre struktur

0:37:04.599,0:37:08.079
och varpå de fundamentala
klasserna beror. Kapital,

0:37:08.079,0:37:12.899
lönearbete, jordegendom. Deras inbördes relation.

0:37:12.899,0:37:14.669
Stad och landsbygd.

0:37:14.669,0:37:17.409
De tre stora samhällsklasserna.

0:37:17.409,0:37:19.299
Utbyte mellan dem.

0:37:19.299,0:37:20.519
Cirkulation.

0:37:20.519,0:37:22.599
Kreditväsen"

0:37:22.599,0:37:24.489
Bra ämne just nu.

0:37:24.489,0:37:27.759
"Privat.

0:37:27.759,0:37:31.650
3) Sammanfattningen av det borgerliga
samhället i form av staten.

0:37:31.650,0:37:34.249
Betraktad i relation till sig själv.

0:37:34.249,0:37:36.909
De "improduktiva" klasserna.

0:37:36.909,0:37:38.160
Skatter.

0:37:38.160,0:37:39.499
Statsskuld.

0:37:39.499,0:37:41.059
Offentlig kredit.

0:37:41.059,0:37:42.709
Befolkning.

0:37:42.709,0:37:44.180
Kolonierna.

0:37:44.180,0:37:47.699
Utvandring.

0:37:47.699,0:37:50.969
4) Produktionens internationella förhållanden.

0:37:50.969,0:37:52.869
Internationell arbetsfördelning.

0:37:52.869,0:37:54.589
Internationellt utbyte.

0:37:54.589,0:37:56.039
Export och import.

0:37:56.039,0:37:57.230
Växelkurs."

0:37:57.230,0:38:01.359
Ett annat bra ämne.

0:38:01.359,0:38:02.209
"5) – underbart ämne –

0:38:02.209,0:38:07.759
"Världsmarknaderna och kriserna."

0:38:07.759,0:38:08.440
Så detta är alltså

0:38:08.440,0:38:12.330
översikten till det han beskrev i Grundrisse
att han planerade att göra.

0:38:12.330,0:38:14.799
Detta är vad han tänkte sig

0:38:14.799,0:38:17.779
att han skulle göra,

0:38:17.779,0:38:20.489
när han skrev Kapitalet.

0:38:20.489,0:38:22.279
Han blev aldrig färdig.

0:38:22.279,0:38:24.259
Han tog aldrig upp

0:38:24.259,0:38:26.390
de flesta av dessa ämnen.

0:38:26.390,0:38:27.940
Så vad man har i Kapitalet

0:38:27.940,0:38:29.999
är begynnelsen

0:38:29.999,0:38:33.449
på detta massiva projekt,

0:38:33.449,0:38:35.639
ett massivt projekt som

0:38:35.639,0:38:37.360
han vinkade åt i många

0:38:37.360,0:38:41.950
ställen om, liksom, hur man ska
förstå staten, hur man ska förstå

0:38:41.950,0:38:46.849
det civila samhället, hur man ska
förstå utvandring, hur man ska förstå

0:38:46.849,0:38:52.759
växelkurser, och så vidare.

0:38:52.759,0:38:56.979
Så också här måste vi förstå både att

0:38:56.979,0:39:00.109
begreppsapparaten

0:39:00.109,0:39:02.119
i början är sådan

0:39:02.119,0:39:06.709
att han verkligen försöker designa den
på ett sådant sätt att den kan hålla upp allt,

0:39:06.709,0:39:08.890
men faktum är att vad den sen gör

0:39:08.890,0:39:12.699
är att vara ramverket
inom vilket Volym 1 rör sig,

0:39:12.699,0:39:14.020
och Volym 1

0:39:14.020,0:39:17.569
är bara en enda pusselbit av hela

0:39:17.569,0:39:19.719
pusslet han lägger.

0:39:19.719,0:39:24.229
Volym 1 tittar egentligen på
det kapitalistiska produktionssättet

0:39:24.229,0:39:27.839
ur produktionens synvinkel,

0:39:27.839,0:39:29.659
inte marknadens,

0:39:29.659,0:39:34.279
inte internationell handel, utan
ur produktionens synvinkel.

0:39:34.279,0:39:37.149
Så det ni måste förstå är att det
ni kommer att få ut av den här kursen

0:39:37.149,0:39:41.190
är en analys, av Marx,

0:39:41.190,0:39:46.949
av det kapitalistiska produktionssättet
ur produktionens perspektiv.

0:39:46.949,0:39:50.459
Volym 2 gör den via utbytets perspektiv.

0:39:50.459,0:39:55.099
Volym 3 handlar om krisbildning,

0:39:55.099,0:39:59.959
och om distributionslagar,

0:39:59.959,0:40:02.829
ränta, hyra, skatter,

0:40:02.829,0:40:08.419
och andra dylika saker.

0:40:08.419,0:40:10.929
Men sen kommer metoden,

0:40:10.929,0:40:12.839
den andra delen av metoden,

0:40:12.839,0:40:18.259
som är väldigt viktig i termer av presentations-
metoden och undersökningsmetoden.

0:40:18.259,0:40:23.809
Och det är Marx sätt att använda dialektiken.

0:40:23.809,0:40:27.999
Vad han säger, återigen i sin inledning,

0:40:27.999,0:40:32.190
är att i dialektiken hittar vi

0:40:32.190,0:40:34.999
ett helt annorlunda

0:40:34.999,0:40:38.189
analysbegrepp.

0:40:38.189,0:40:45.189
Och man hittar nästan inget kausalt språk
hos Marx. Marx säger inte, 'Detta orsakar detta.'

0:40:45.219,0:40:47.119
Han säger nästan hela tiden att

0:40:47.119,0:40:51.679
'Detta är dialektiskt relaterat till detta.'

0:40:51.679,0:40:55.119
Och en dialektiskt relation

0:40:55.119,0:40:56.529
är en inre relation,

0:40:56.529,0:41:01.069
inte en extern kausal relation.
Det är en inre relation

0:41:01.069,0:41:05.259
Och han pratar om denna dialektiska metod

0:41:05.259,0:41:09.509
igen i efterskriften
till andra upplagan.

0:41:09.509,0:41:11.619
Han säger: 'Okej,

0:41:11.619,0:41:21.209
jag tog några idéer från Hegel.

0:41:21.209,0:41:24.900
"Min," säger han, "dialektiska
metod är i grunden inte endast

0:41:24.900,0:41:29.479
avvikande från den hegelska
utan dennas direkta motsats."

0:41:29.479,0:41:31.029
Det finns sätt på vilket, tycker jag,

0:41:31.029,0:41:34.579
vi kommer upptäcka att
det inte är helt sant.

0:41:34.579,0:41:38.109
Att Marx faktiskt revolutionerade

0:41:38.109,0:41:42.269
den dialektiska metoden;
han vände den inte bara upp och ner,

0:41:42.269,0:41:45.189
som det sägs ibland.

0:41:45.189,0:41:49.069
Han fortsätter med att säga: "Den
mystifierande sidan i den hegelska

0:41:49.069,0:41:53.160
dialektiken kritiserade jag
för nära 30 år sedan."

0:41:53.160,0:41:58.689
Vad Marx hänvisar till här är

0:41:58.689,0:42:01.719
hans traktat Till kritiken av
av den hegelska rättsfilosofin

0:42:01.719,0:42:05.159
eller vad den nu heter,

0:42:05.159,0:42:06.989
och jag tror att den kritiken

0:42:06.989,0:42:09.999
spelade en grundläggande

0:42:09.999,0:42:12.819
roll där Marx klargör

0:42:12.819,0:42:17.169
sitt förhållande till
den Hegelianska dialektiken.

0:42:17.169,0:42:19.959
Så han fortsätter prata om

0:42:19.959,0:42:22.809
den mystifierande sidan.

0:42:22.809,0:42:27.739
Och sättet hur den här mystifierade
formen av dialektiken

0:42:27.739,0:42:29.789
som levererades av Hegel,

0:42:29.789,0:42:34.729
blev mode i Tyskland,

0:42:34.729,0:42:39.759
och varför han var tvungen att
förnya den

0:42:39.759,0:42:43.619
på ett sådant sätt så den
kunde ta i beaktande

0:42:43.619,0:42:50.619
varje historisk utvecklad form på ett
sätt att den kunde vara flytande, i rörelse.

0:42:51.039,0:42:53.779
Han var tvungen att omordna den
så den kunde få grepp om

0:42:53.779,0:42:59.910
ett samhälles flyktiga sidor.

0:42:59.910,0:43:04.859
Och han fortsätter att prata
om det som att
And he then goes on to
talk about this as being,

0:43:04.859,0:43:09.099
[Denna diaklektiska metod som]
"inte låter sig imponera av något, emedan

0:43:09.099,0:43:14.749
den till sitt väsen är kritisk och revolutionär."

0:43:14.749,0:43:18.999
Vad han pratar om här är att

0:43:18.999,0:43:22.639
han kommer använda en version
av den dialektiska metoden

0:43:22.639,0:43:27.679
för att etablera relationer mellan

0:43:27.679,0:43:29.979
grunddelar inom sitt system,

0:43:29.979,0:43:32.479
men han kommer göra det på ett sådant sätt

0:43:32.479,0:43:37.299
att han kommer att fånga flyktighet
och rörelse.

0:43:37.299,0:43:41.959
Marx är framförallt väldigt, väldigt,

0:43:41.959,0:43:44.419
imponerad av flyktigheten

0:43:44.419,0:43:48.739
och dynamiken hos kapitalismen.

0:43:48.739,0:43:51.939
Och det är här det blir väldigt märkligt.
Marx beskrivs ofta

0:43:51.939,0:43:53.959
som om han vore en

0:43:53.959,0:43:57.979
statisk, strukturell analytiker.

0:43:57.979,0:44:03.309
Det märkliga är, att när ni läser Kapitalet,
så inser ni att han ser rörelse.

0:44:03.309,0:44:06.369
Han ser rörelse hela tiden.

0:44:06.369,0:44:09.609
Han talar konstant om

0:44:09.609,0:44:14.939
denna rörelse och denna
rörelse är en dialektisk rörelse.

0:44:14.939,0:44:16.710
Så ett sätt för hur man måste

0:44:16.710,0:44:22.729
läsa Marx i hans egna termer
betyder att tampas med frågan

0:44:22.729,0:44:26.119
vad han menar med dialektik.

0:44:26.119,0:44:28.589
För problemet är att han aldrig skrev

0:44:28.589,0:44:31.939
något traktat om dialektik.

0:44:31.939,0:44:33.259
Han sade aldrig:

0:44:33.259,0:44:35.499
'Okej, här har vi min dialektiska metod'.

0:44:35.499,0:44:36.630
Det finns antydningar till metoden.

0:44:36.630,0:44:38.800
Om man verkligen vill förstå
hans dialektiska metod

0:44:38.800,0:44:42.259
ska man läsa Kapitalet.

0:44:42.259,0:44:45.739
Det är det bästa stället för att förstå den.

0:44:45.739,0:44:49.469
Och när man läst Kapitalet
riktigt noggrant kommer man

0:44:49.469,0:44:53.140
att ha en känsla för hur den
dialektiska metoden fungerar.

0:44:53.140,0:44:56.769
Men som jag sade kommer detta
att vara lite förvirrande eftersom

0:44:56.769,0:45:01.249
ni antagligen inte är vana vid det dialektiska
sättet att resonera ännu, och det som är lite

0:45:01.249,0:45:04.009
märkligt med akademiskt kunnande
är att ju mer bevandrad man är

0:45:04.009,0:45:06.549
inom en disciplin, desto mindre vana att

0:45:06.549,0:45:08.280
ta till sig den dialektiska metoden.

0:45:08.280,0:45:10.329
Faktum är att små barn är väldigt dialektiska.

0:45:10.329,0:45:12.449
De upplever allt i rörelse.

0:45:12.449,0:45:15.709
De ser motsägelser i allt
och de är själva rätt motsägelsefulla i allt.

0:45:15.709,0:45:18.609
Varje motsägelse går
in i allt annat och

0:45:18.609,0:45:19.649
ens barn säger en massa

0:45:19.649,0:45:22.469
fantastiskt motsägelsefulla saker till en.

0:45:22.469,0:45:25.819
Och så vill man liksom säga "Nu får du sluta
tänka på det där. Du måste tänka rationellt."

0:45:25.819,0:45:28.619
Så vi lär faktiskt människor

0:45:28.619,0:45:33.460
av med att vara goda dialektiker
nästan från början.

0:45:33.460,0:45:38.519
Men faktum är att den dialektiska
metoden intuitivt har enorm kraft.

0:45:38.519,0:45:42.489
Och i en viss bemärkelse är
det Marx gör att återta

0:45:42.489,0:45:48.069
den otroligt intuitiva dialektiska metoden
för att sätta den i arbete,

0:45:48.069,0:45:51.400
både som analytiskt schema,
som vi ska se,

0:45:51.400,0:45:53.900
och för att skapa förståelse för

0:45:53.900,0:45:56.440
hur allt är pågående processer.

0:45:56.440,0:45:58.759
Allt är i rörelse.

0:45:58.759,0:46:01.889
Allt definieras i sådana termer.

0:46:01.889,0:46:03.879
Han talar inte om arbete.

0:46:03.879,0:46:07.900
Han talar om arbetsprocessen.

0:46:07.900,0:46:09.289
Kapitalet är inte ett ting

0:46:09.289,0:46:13.549
utan en process; det är i rörelse.

0:46:13.549,0:46:18.209
Värde existerar inte om det inte befinner sig i rörelse.

0:46:18.209,0:46:22.589
När saker och ting stannar upp försvinner värdet

0:46:22.589,0:46:27.269
och hela systemet rasar samman.

0:46:27.269,0:46:28.769
Och dem av er som

0:46:28.769,0:46:32.410
kommer väl i ihåg vad som hände
efter attacken 9/11.

0:46:32.410,0:46:38.619
Det mesta stannade upp. Rörelsen upphörde.

0:46:38.619,0:46:41.869
Flygplan slutade trafikera. Man
kunde inte korsa broar,

0:46:41.869,0:46:43.770
allt upphörde, och sedan, inom loppet av tre dagar

0:46:43.770,0:46:47.099
insåg alla mitt i allt
att kapitalismen skulle kollapsa

0:46:47.099,0:46:50.420
om saker och ting inte sattes i rörelse igen.
Så plötsligt har vi Giuliani

0:46:50.420,0:46:51.099
som säger:

0:46:51.099,0:46:54.299
"Men herregud, fram med
kreditkorten och ut och shoppa.

0:46:54.299,0:46:58.019
Åk tillbaks till Broadway. Tillbaks
till att göra sådant; bara gå tillbaks."

0:46:58.019,0:47:01.599
Bush framträdde till och med på TV,
i en annons för flygindustrin, där han sade:

0:47:01.599,0:47:04.509
"Tillbaks med er och börja flyga.

0:47:04.509,0:47:07.719
Rör på er." Så ni ser.

0:47:07.719,0:47:12.919
Med andra ord, kapitalismen är, som
Jack Kerouac skulle säga, oupphörligt "på väg".

0:47:12.919,0:47:17.069
Och om den inte oupphörligt
är på väg, så är den ingenting.

0:47:17.069,0:47:21.650
Marx är otroligt känslig för detta.
Och det är väldigt

0:47:21.650,0:47:25.559
märkligt att så ofta
se honom tolkas som en statisk

0:47:25.559,0:47:30.119
figur som har tänkt ut allt.
Nej, det är i rörelse och det förändras,

0:47:30.119,0:47:33.929
oupphörligt i rörelse.

0:47:33.929,0:47:35.609
Så också här, tror jag,

0:47:35.609,0:47:39.699
är det som Marx försöker göra
att hitta en begreppsapparat

0:47:39.699,0:47:44.640
som hjälper oss att förstå den här rörligheten.

0:47:44.640,0:47:47.329
Och därför är en del av hans begrepp

0:47:47.329,0:47:49.539
formulerade så att de

0:47:49.539,0:47:55.450
handlar om relationer;
de handlar om transformerande aktivitet.

0:47:55.450,0:48:00.459
Det här är så här just i den här stunden;
och i nästa stund är det så där.

0:48:00.459,0:48:03.369
Vilket kan bli ganska förvirrande,

0:48:03.369,0:48:06.599
men det han försöker göra är att
rota bakom förvirringen,

0:48:06.599,0:48:08.130
skapa en begreppsapparat,

0:48:08.130,0:48:10.089
en djupare struktur, om man så vill

0:48:10.089,0:48:12.180
som hjälper oss att förstå

0:48:12.180,0:48:15.959
all den rörelse som
oupphörligen pågår runt omkring oss.

0:48:15.959,0:48:20.029
Och särskilt hur rörligheten faktiskt

0:48:20.029,0:48:27.029
exemplifieras inom ett
kapitalistiskt produktionssätt.

0:48:27.569,0:48:29.579
Så jag tror att ett sätt på vilket
man måste försöka

0:48:29.579,0:48:33.119
förstå Marx är genom att förstå

0:48:33.119,0:48:37.209
förstå hans dialektiska metod-

0:48:37.209,0:48:44.069
Visserligen finns det en massa människor,
inklusive marxister, som inte alls gillar hans dialektik.

0:48:44.069,0:48:45.430
Det finns till exempel
en hel strömning

0:48:45.430,0:48:48.189
som kallas "analytisk marxism",

0:48:48.189,0:48:50.819
som säger ungefär:
"All den där dialektiken, ni vet…"
which kind of says:
'You know, all of that dialectics…'

0:48:50.819,0:48:52.699
De föredrar faktiskt
att kalla sig själva

0:48:52.699,0:48:55.479
för 'no bullshit Marxists'
[ung. "inget-strunt-marxister]

0:48:55.479,0:49:02.599
för de säger i stort sett:
"All den där dialektiken är bara strunt."

0:49:02.599,0:49:04.030
Sedan finns det faktiskt andra

0:49:04.030,0:49:09.390
som på sätt eller annat vill ta fasta
på någonting väldigt dialektiskt

0:49:09.390,0:49:12.809
och göra det till en kausal struktur.

0:49:12.809,0:49:20.749
Och sedan finns det också en hel positivistisk version
av det Marx säger; med andra ord, skala bort dialektiken.

0:49:20.749,0:49:23.959
Det här kan ju vara alldeles riktigt.
Jag försöker inte argumentera

0:49:23.959,0:49:27.579
för att de analytiska marxisterna har fel.

0:49:27.579,0:49:31.049
Jag tänker inte argumentera
för att människor som gör det

0:49:31.049,0:49:34.109
till en positivistisk matematisk modell har fel.

0:49:34.109,0:49:36.779
De kanske har rätt.

0:49:36.779,0:49:41.029
Men om man försöker förstå
Marx i hans egna termer,

0:49:41.029,0:49:45.759
så måste man ta sig an dialektiken.

0:49:45.759,0:49:49.139
Det är alldeles ok om man efteråt vill säga
"Marx har fel,

0:49:49.139,0:49:52.239
dialektiken är ett misstag, jag gillar den inte,
den fungerar inte", eller något sådant.

0:49:52.239,0:49:53.309
Det är helt i sin ordning.

0:49:53.309,0:49:57.619
Men innan ni säger något sådant måste ni
förstå vad den är och hur den fungerar.

0:49:57.619,0:50:01.410
Så en del av det vi ska göra

0:50:01.410,0:50:05.229
är att ägna oss åt

0:50:05.229,0:50:08.659
att känna igen det dialektiska i Marx,

0:50:08.659,0:50:14.269
och förstå hur det fungerar.

0:50:14.269,0:50:16.189
En sista punkt innan pausen

0:50:16.189,0:50:19.259

0:50:19.259,0:50:25.709
Jag bad er försöka läsa Marx
i Marx egna termer, men jag är ju er guide.

0:50:25.709,0:50:27.259
Så ni kommer att läsa honom

0:50:27.259,0:50:32.119
med min hjälp, och mina termer
blir därför väldigt viktiga.

0:50:32.119,0:50:37.669
Så mina intressen är förstås centrala –

0:50:37.669,0:50:41.339
urbanisering, ojämn geografisk utveckling, imperialism

0:50:41.339,0:50:44.059
och så vidare.

0:50:44.059,0:50:48.549
Mina intressen har ju

0:50:48.549,0:50:53.529
blivit väldigt centrala för

0:50:53.529,0:50:55.659
hur jag läser den här texten.

0:50:55.659,0:50:56.549
Med andra ord har jag

0:50:56.549,0:51:01.529
under ca 30 års tid gått i dialog
med den här texten.

0:51:01.529,0:51:04.949
En av orsakerna till att jag gillar
att undervisa i den här kursen varje år,

0:51:04.949,0:51:09.309
är att jag varje år frågar mig själv:
"Hur kommer jag att läsa texten annorlunda i år?

0:51:09.309,0:51:15.549
Vad är det i den som kommer att slå mig,
som jag inte märkt tidigare?"

0:51:15.549,0:51:19.439
Och nya frågor slår mig eftersom
det händer nya saker,

0:51:19.439,0:51:22.910
det vill säga, historian och geografin förändras.

0:51:22.910,0:51:27.109
Så när nya händelser sker kan jag
gå tillbaka till Marx och fråga:

0:51:27.109,0:51:30.400
"Nå, har han något att säga om det här?"
Och ibland hittar man något riktigt skarpt

0:51:30.400,0:51:32.369
som han säger om det,

0:51:32.369,0:51:35.239
andra gånger inget alls.

0:51:35.239,0:51:38.289
Så jag har haft en långvarig dialog med texten

0:51:38.289,0:51:41.849
och använt det här tänkandet,

0:51:41.849,0:51:47.949
många av de här begreppsapparaterna,
kontinuerligt i mitt arbete.

0:51:47.949,0:51:54.159
Under processen har förstås mitt sätt
att förstå texten förändrats.

0:51:54.159,0:51:58.079
Jag misstänker att om vi kunde
få en inspelning av den här kursen

0:51:58.079,0:51:59.759
från tjugofem år tillbaka

0:51:59.759,0:52:01.130
så skulle jag nog säga

0:52:01.130,0:52:05.379
rätt annorlunda saker
jämfört med det jag säger nu.

0:52:05.379,0:52:07.419
Av en mängd anledningar

0:52:07.419,0:52:11.259
har både det historiska och det
intellektuella klimatet förändrats.

0:52:11.259,0:52:15.109
En mängd frågor har uppkommit
som inte existerade tidigare.

0:52:15.109,0:52:17.289
Därför blir också läsningen annorlunda.

0:52:17.289,0:52:19.199
En intressant punkt:

0:52:19.199,0:52:23.649
i ett av sina förord talar Mard
om den processen

0:52:23.649,0:52:25.890
om hur den borgerliga teorin

0:52:25.890,0:52:29.559
greppade världen på ett visst sätt,
och sen gick historien vidare och gjorde

0:52:29.559,0:52:31.950
den teoretiska formuleringen överflödig,

0:52:31.950,0:52:34.569
och att idéer därför måste förändra sig

0:52:34.569,0:52:39.769
när omständigheterna förändras.

0:52:39.769,0:52:43.179
Eller att idéer måste formas om.

0:52:43.179,0:52:44.690
Så ni kommer att få

0:52:44.690,0:52:47.269
en del av min läsning också.

0:52:47.269,0:52:49.370
Och det är oundvikligt.
Men –

0:52:49.370,0:52:50.849
när det kommer till kritan

0:52:50.849,0:52:54.669
vill jag att ni ska hitta er egen läsning av texten

0:52:54.669,0:52:59.959
det vill säga, gå i dialog med texten
utifrån er egen erfarenhet,

0:52:59.959,0:53:03.189
såväl intellektuellt, socialt som politiskt

0:53:03.189,0:53:05.599
och ha roligt medan ni talar med den,

0:53:05.599,0:53:08.130
och låter den tala till er,

0:53:08.130,0:53:11.340
och inse hur Marx
försöker förstå världen.

0:53:11.340,0:53:12.499

0:53:12.499,0:53:17.020
Därför att texten först och främst
är en fantastisk övning

0:53:17.020,0:53:19.149
i att försöka förstå

0:53:19.149,0:53:21.299
det som verkar nästan

0:53:21.299,0:53:24.039
omöjligt att förstå.

0:53:24.039,0:53:25.900
Så på så sätt

0:53:25.900,0:53:30.919
måste ni själva gå i dialog med texten.
Och visst, jag kommer ibland att stå i vägen,

0:53:30.919,0:53:33.139
även om inte alltför mycket, hoppas jag,
för sist och slutligen

0:53:33.139,0:53:37.869
är det er uppgift att faktiskt översätta

0:53:37.869,0:53:40.089
det som utspelar sig i texten

0:53:40.089,0:53:42.299
så att ni förstår dess innebörd
genom era egna liv.

0:53:42.299,0:53:43.490
Det är det som den här boken

0:53:43.490,0:53:46.490
är så fantastiskt bra på.
Jag tror att den kommer att tala till er, på något sätt.

0:53:46.490,0:53:49.329
Antagligen inte på samma sätt
som den talar till mig.

0:53:49.329,0:53:52.219
Och det är helt i sin ordning

0:53:52.219,0:53:54.420
och helt som det ska.
Därför vill jag att ni tar er an texten

0:53:54.420,0:53:58.549
i en sådan anda.

0:53:58.549,0:54:03.799
Okej, det var allt jag vill säga
för att introducera er till texten.

0:54:03.799,0:54:06.949
Jag tänkte att det kunde vara väldigt
nyttigt att läsa igenom den här första

0:54:06.949,0:54:10.579
avdelningen tillsammans med er och
försöka ge er en idé om

0:54:10.579,0:54:17.809
vad jag menar med metod och allt det där.

0:54:17.809,0:54:20.709
Så han börjar helt enkelt med att säga:

0:54:20.709,0:54:23.989
"I de samhällen, där det kapitalistiska
produktionssättet härskar, uppträder

0:54:23.989,0:54:27.299
rikedomen som en
oerhörd varuanhopning;

0:54:27.299,0:54:28.739
(…)den enskilda varan(…)

0:54:28.739,0:54:30.079
(…)elementarform.

0:54:30.079,0:54:31.699
Vår undersökning börjar därför

0:54:31.699,0:54:34.339
med en analys av varan."

0:54:34.339,0:54:36.099
Det här är alltså en a priori

0:54:36.099,0:54:38.889
utgångspunkt som vi redan påpekat.

0:54:38.889,0:54:40.789
Men lägg märke till

0:54:40.789,0:54:43.889
något i språket här: "uppträder".

0:54:43.889,0:54:48.549
Var alltid uppmärksamma när Marx använder uttryck
såsom "uppträder", "framträder", "synes vara"

0:54:48.549,0:54:51.349
"Uppträder som" är inte detsamma som "är",

0:54:51.349,0:54:53.889
att något "synes vara" eller "uppträder som"
betyder att det finns något annat där

0:54:53.889,0:54:58.410
och det är viktigt att vara uppmärksam
och lista ut vad detta "andra" är.

0:54:58.410,0:55:02.899
Lägg också märke till att

0:55:02.899,0:55:05.259
han enbart talar om

0:55:05.259,0:55:08.839
det "kapitalistiska produktionssättet".

0:55:08.839,0:55:12.439
Han talar inte om antika
produktionssätt eller socialistiska

0:55:12.439,0:55:14.339
produktionssätt eller

0:55:14.339,0:55:18.559
ens hybrida produktionssätt.
Det han vänder sig till är

0:55:18.559,0:55:20.329
ett kapitalistiskt produktionssätt

0:55:20.329,0:55:23.589
i en ganska renodlad form.

0:55:23.589,0:55:26.670
Det här tror jag är väldigt viktigt

0:55:26.670,0:55:32.279
att komma ihåg när man läser
den här texten.

0:55:32.279,0:55:34.519
Så det här är en utgångspunkt.

0:55:34.519,0:55:36.579
Och när man tänker efter

0:55:36.579,0:55:44.579
är det faktiskt en väldigt god utgångspunkt.

0:55:44.709,0:55:46.209
Varför? …Hur många av oss

0:55:46.209,0:55:53.059
i det här klassrummet har aldrig
kommit i kontakt med varor?

0:55:53.059,0:55:56.949
Alla har erfarenhet av varor.

0:55:56.949,0:55:59.509
Har ni sett någon idag?

0:55:59.509,0:56:01.579
Eller såg ni någon igår?

0:56:01.579,0:56:08.819
Kanske shoppar ni jämt och ständigt?
Eller flanerar runt och tittar?

0:56:08.819,0:56:13.529
Det han har gjort är alltså
egentligen att välja

0:56:13.529,0:56:16.509
en gemensam nämnare,

0:56:16.509,0:56:18.569
någonting vi alla har gemensamt,

0:56:18.569,0:56:20.619
och som vi känner till.

0:56:20.619,0:56:24.219
Vi går in i butiken, köper det

0:56:24.219,0:56:27.639
och det är helt nödvändigt
för vår tillvaro.

0:56:27.639,0:56:31.239
Det är omöjligt att leva utan att
konsumera varor.

0:56:31.239,0:56:35.169
Vi måste köpa varor
för att kunna leva.

0:56:35.169,0:56:38.429
Det är en så enkel relation,
så vi börjar med den, och en annan

0:56:38.429,0:56:41.309
viktigt aspekt av det är –

0:56:41.309,0:56:44.439
och jag kommer antagligen att
få mothugg för det här –

0:56:44.439,0:56:48.119
det spelar ingen roll huruvida man är
man eller kvinna, japan eller rasifierad

0:56:48.119,0:56:51.689
eller religiös eller vad annat som helst.
Med andra ord:

0:56:51.689,0:56:52.699
det är helt enkelt

0:56:52.699,0:56:57.619
en enkel ekonomisk transaktion
vi har att göra med.

0:56:57.619,0:57:00.949
Och då säger han: Så vilken sorts
ekonomisk transaktion är det alltså?

0:57:00.949,0:57:02.729
Och han svarar att varan är

0:57:02.729,0:57:08.199
någonting som

0:57:08.199,0:57:11.849
uppfyller mänskliga behov.

0:57:11.849,0:57:13.200
Och så säger han:
Jag är inte

0:57:13.200,0:57:17.599
intresserad – och han säger det lite
kryptiskt, i följande paragraf:

0:57:17.599,0:57:20.119
ett yttre föremål

0:57:20.119,0:57:24.920
som vi på något sätt gör till vårt.

0:57:24.920,0:57:28.729
Och det "tillfredställer mänskliga behov
av något slag. Karaktären av dessa behov,

0:57:28.729,0:57:34.679
om de t.ex. har sitt upphov i magen
eller fantasin, ändrar ingenting."

0:57:34.679,0:57:38.159
Men andra ord är han inte intresserad av att
psykologisera det utan han lägger det åt sidan.

0:57:38.159,0:57:42.439
Han konstaterar att han inte är intresserad

0:57:42.439,0:57:47.269
av varför människor köper varor.
De köper för att

0:57:47.269,0:57:50.429
de vill, de behöver, de önskar det.

0:57:50.429,0:57:53.789
Jag kan handla för nöjes skull eller för
att jag behöver eller av någon annan anledning.

0:57:53.789,0:57:56.900
Jag vill inte prata om sådant.
Allt jag intresserar mig för är

0:57:56.900,0:58:01.599
det enkla faktum att någon köper en vara.

0:58:01.599,0:58:04.279
Så fortsätter han och säger: Se här.

0:58:04.279,0:58:09.159
Hur många varor finns det i världen?

0:58:09.159,0:58:12.269
Tja, det finns miljontals av dem,
alla med sina olika egenskaper,

0:58:12.269,0:58:16.739
och vi bedömer dem alla i termer
av olika kvantitativa mått.

0:58:16.739,0:58:20.549
Vilket han igen lägger åt sidan
och säger: "Upptäckten av dessa olika sätt

0:58:20.549,0:58:27.199
och därmed tingens mångsidiga användbarhet är
en produkt av det historiska skeendet.

0:58:27.199,0:58:30.689
Så även, när man uppfann samhälleliga mått
för de nyttiga tingens kvantitet

0:58:30.689,0:58:33.639

0:58:33.639,0:58:36.749
Varumåttens olikhet har sitt ursprung dels i den

0:58:36.749,0:58:43.239
olika naturen hos de föremål, som skall mätas,
dels i konventionella omständigheter.

0:58:43.239,0:58:46.419
Ett tings användbarhet gör det till ett bruksvärde."

0:58:46.419,0:58:51.549
Det första centrala begreppet:
bruksvärde.

0:58:51.549,0:58:55.149
Någonting användbart för oss. Jag vill inte
tala om hur specifikt det är användbart.

0:58:55.149,0:58:59.249
Jag vill inte diskutera
bruksvärdena historia

0:58:59.249,0:59:02.669
eller något annat i den stilen, eller hur de är mått
på de här sakerna. Allt jag intresserar mig för

0:59:02.669,0:59:04.429
är begreppet bruksvärde.

0:59:04.429,0:59:10.919
Lägg märke till hur man skruvar upp
abstraktionsnivån väldigt snabbt.

0:59:10.919,0:59:15.389
I ett av sina förord talar han om

0:59:15.389,0:59:19.469
hur problemet som möter en samhällsvetare,
såsom han själv,

0:59:19.469,0:59:24.789
är att man inte kan gå till labbet
och isolera skeenden eller göra experiment.

0:59:24.789,0:59:28.049
Så det man måste göra för att
kunna utföra experiment

0:59:28.049,0:59:31.499
är att använda det kan kallar
"abstraktionskraften".

0:59:31.499,0:59:33.789
Och genast upptäcker man:

0:59:33.789,0:59:36.789
varan är alldeles central.

0:59:36.789,0:59:41.459
Jag abstraherar från mänskliga
behov, brister och önskningar.

0:59:41.459,0:59:45.219
Jag övergår från att betänka

0:59:45.219,0:59:46.879
tingens specifika egenskaper.

0:59:46.879,0:59:48.949
Jag ska bara fokusera på att

0:59:48.949,0:59:51.199
i någon bemärkelser har den här varan

0:59:51.199,0:59:58.199
något som kallas bruksvärde.

0:59:59.180,1:00:03.150
Och det här leder honom genast till att –

1:00:03.150,1:00:05.279
i början av

1:00:05.279,1:00:07.929
sid. 32 ( av den sv. övers.)

1:00:07.929,1:00:11.620
säger han: "I den samhällsform,
som vi har att undersöka" – 

1:00:11.620,1:00:15.669
med andra ord, inom ett
kapitalistiskt produktionssätt –

1:00:15.669,1:00:21.699
"utgör de samtidigt de materiella
bärarna av — bytesvärdet."

1:00:21.699,1:00:24.929
Lägg igen märke till språket, "bärarna",

1:00:24.929,1:00:27.549
en vara är en bärare av något.

1:00:27.549,1:00:30.529
Det betyder inte att den den "är" något.

1:00:30.529,1:00:36.259
Den är en bärare av något

1:00:36.259,1:00:38.819
som vi ännu måste försöka definiera.

1:00:38.819,1:00:41.169
Och hur kan vi tänka på det?

1:00:41.169,1:00:43.150
Jo, när vi betraktar varubyten,

1:00:43.150,1:00:48.939
geografiskt, tidsmässigt,

1:00:48.939,1:00:52.679
finner vi en sorts enorm bytesprocess,

1:00:52.679,1:00:56.589
av marknadsutbyte.

1:00:56.589,1:00:59.519
Vi kan se olika proportioner

1:00:59.519,1:01:03.489
för skjortor mot skor
beroende på plats och tidpunkt.

1:01:03.489,1:01:10.529
Vi hittar olika kvantitativa förhållanden
mellan skäppor vete och

1:01:10.529,1:01:14.079
skopar och ton stål och så vidare.

1:01:14.079,1:01:19.849
Så vid första åsynen är det vi ser
på bytesmarknaden

1:01:19.849,1:01:26.709
inkonsekventa bytesvärden,
de hoppar hit och dit och vart som helst.

1:01:26.709,1:01:30.400
Och han säger: "bytesvärdet

1:01:30.400,1:01:35.569
förefaller … som något tillfälligt och
helt och hållet relativt,

1:01:35.569,1:01:40.079
ett inre, immanent bytesvärde,

1:01:40.079,1:01:42.539
(valeur intrinsèque) hos varan,

1:01:42.539,1:01:50.890
alltså som en contradictio in adjecto."

1:01:55.159,1:01:56.689
Vi märker något om

1:01:56.689,1:01:58.990
den här bytesvärlden.
Nämligen att allt

1:01:58.990,1:02:04.869
i princip kan bytas ut mot
allt annat som finns.

1:02:04.869,1:02:11.089
Vad det här direkt innebär är att,
som han säger på sid. 32–33,

1:02:11.089,1:02:14.459
man alltid är i en position av att kunna
byta vidare det man just bytt till sig

1:02:14.459,1:02:18.069
mot ytterligare något annat.

1:02:18.069,1:02:19.209
Med andra ord: man kan helt enkelt

1:02:19.209,1:02:21.409
fortsätta bytandet.

1:02:21.409,1:02:24.839
Ett ting kan fortsätta röra sig vidare.

1:02:24.839,1:02:29.279
Det kan kan vid olika tidpunkter
ha bytts ut mot alla andra varor.

1:02:29.279,1:02:32.649
Och är det så, fortsätter han på

1:02:32.649,1:02:35.049
sid. 32–33:

1:02:35.049,1:02:40.049
"Därav följer för det första:
Gällande bytesvärden för en och samma vara

1:02:40.049,1:02:43.630
uttrycker en likhet.

1:02:43.630,1:02:47.669
För det andra: Bytesvärdet kan över huvud taget
endast vara uttryckssättet, "upppenbarelseformen",

1:02:47.669,1:02:53.799
för ett däri urskiljbart inre värde."

1:02:53.799,1:02:56.349
Med andra ord: även om jag har en vara i min hand

1:02:56.349,1:02:58.559
kan jag inte dissekera den

1:02:58.559,1:03:03.469
för att hitta det element inom den
som gör den utbytbar.

1:03:03.469,1:03:07.789
Utbytbarheten är något annat.

1:03:07.789,1:03:11.059
Nej, den är utbytbar mot något annat
och jag hittar inte denna utbytbarhet

1:03:11.059,1:03:13.189
om jag bara tittar på själva varan.

1:03:13.189,1:03:15.150
Jag måste betrakta varan

1:03:15.150,1:03:21.099
i rörelse.
Det är här vi börjar skönja rörelsen.

1:03:21.099,1:03:24.029
Jag måste betrakta detta.

1:03:24.029,1:03:24.859
När den rör sig

1:03:24.859,1:03:27.909
ger den uppenbarligen uttryck för något

1:03:27.909,1:03:29.180
som har med dess utbytbarhet att göra,

1:03:29.180,1:03:33.139
en jämförbarhet i utbytet.

1:03:33.139,1:03:36.479
Det betyder att alla ting är
jämförbara när de byts.

1:03:36.479,1:03:40.640
Och varför är de jämförbara?
Vari består denna

1:03:40.640,1:03:42.459
jämförbarhet?

1:03:42.459,1:03:44.669
Hur uppkommer den?

1:03:44.669,1:03:47.319
Hur definieras den?

1:03:47.319,1:03:51.849
Varan är bärare av
detta någonting.

1:03:51.849,1:03:54.409
Men det finns inte inne i varan.

1:03:54.409,1:03:57.390
Utan det bärs av varan.

1:03:57.390,1:03:58.870
Det är en relation

1:03:58.870,1:04:00.379
i varan,

1:04:00.379,1:04:03.399
inte ett materiellt ting.

1:04:03.399,1:04:06.569
Sedan går han genom vete och järn,

1:04:06.569,1:04:11.919
och går in i ett av sina geometriska exempel

1:04:11.919,1:04:14.360
men poängterar
i början av sid. 33:

1:04:14.360,1:04:18.769
"Vart och ett av dem måste,

1:04:18.769,1:04:24.789
såvitt de är bytesvärden,
kunna reduceras till detta tredje."

1:04:24.789,1:04:28.809
Och "Detta gemensamma kan inte vara
en geometrisk, fysikalisk, kemisk eller annan

1:04:28.809,1:04:33.569
naturegenskap hos varorna",
forsätter han längre ner på sidan.

1:04:33.569,1:04:36.869
Här träffar vi på något
rätt centralt.

1:04:36.869,1:04:38.410
Marx tolkas ofta

1:04:38.410,1:04:43.239
som någon sorts sjaskig materialist.
Ni känner säkert till det, "allt måste vara materiellt".

1:04:43.239,1:04:50.909
Men vad vi här genast ser är att
han inte alls talar om tingets materialitet.

1:04:50.909,1:04:54.289
Man kan inspektera varans materialitet
hur mycket man vill, och ändå

1:04:54.289,1:04:55.729
hittar man inte hemligheten bakom

1:04:55.729,1:04:58.190
dess jämförbarhet och utbytbarhet.

1:04:58.190,1:05:04.549
Det går inte att hitta den.

1:05:04.549,1:05:08.869
Och ännu längre ner på sidan:

1:05:08.869,1:05:12.689
"Som bruksvärden

1:05:12.689,1:05:15.380
är varorna framförallt av olika kvalitet,

1:05:15.380,1:05:19.130
som bytesvärden kan de endast vara
av olika kvantitet",

1:05:19.130,1:05:22.779
det vill säga, hur mycket av den här som
kan bytas ut mot den där;

1:05:22.779,1:05:27.939
"och innehåller alltså inte
en enda atom bruksvärde."

1:05:27.939,1:05:33.709
Den jämförbarhet som
han talar om består inte i

1:05:33.709,1:05:39.189
hur användbart något är.

1:05:39.189,1:05:42.999
Han fortsätter med att säga: "Bortser man nu
från varukropparnas bruksvärde, så återstår dem

1:05:42.999,1:05:46.869
endast en egenskap…" – och här måste vi
ta ytterligare ett a priori-steg.

1:05:46.869,1:05:48.379
Vilken är denna egenskap?

1:05:48.379,1:05:52.079
De är alla produkter av mänskligt arbete.

1:05:52.079,1:05:55.919
Detta är vad de har gemensamt

1:05:55.919,1:06:04.369
och det bytes- och bruksvärden
är bärare av är egenskapen

1:06:04.369,1:06:09.229
att vara produkter av mänskligt arbete.

1:06:09.229,1:06:11.599
Men han fortsätter genast att säga:

1:06:11.599,1:06:14.159
Vilket sorts arbete gäller det?

1:06:14.159,1:06:16.899
Det kan ju inte

1:06:16.899,1:06:20.599
grunda sig på det att jag,
om jag är lat och det tar mig, säg,

1:06:20.599,1:06:25.239
femton dagar att göra en skjorta,
så då borde du betala med samma mängd –

1:06:25.239,1:06:27.789
alltså med femton dagars arbete

1:06:27.789,1:06:32.079
när jag ju kan hitta någon annan som gjort
skjortan på, säg, tre dagar. Då kan jag byta den

1:06:32.079,1:06:34.900
mot tre dagars arbete.

1:06:34.900,1:06:37.339
Så i slutet av stycket säger han:

1:06:37.339,1:06:40.339
"(De) går inte längre att skilja från varandra

1:06:40.339,1:06:43.999
utan alla är reducerade till ett
och samma mänskliga arbete,

1:06:43.999,1:06:46.739
till abstrakt mänskligt arbete."

1:06:46.739,1:06:50.559
Här rör det sig snabbt, väldigt kryptiskt.

1:06:50.559,1:06:51.349
Bruksvärde,

1:06:51.349,1:06:52.659
bytesvärde,

1:06:52.659,1:06:54.889
abstrakt mänskligt arbete.

1:06:54.889,1:06:56.769
Och så kommer detta:

1:06:56.769,1:06:59.660
"Låt oss betrakta arbetsprodukternas
residuum. Ingenting annat

1:06:59.660,1:07:01.000
återstår av dem än samma

1:07:01.000,1:07:03.999
spöklika verklighet" –

1:07:03.999,1:07:06.609
Marx älskar allt detta med spöken och

1:07:06.609,1:07:10.009
varulvar och allt sådant.
Så ni kommer att få en massa sådant.

1:07:10.009,1:07:13.969
Han är en stor beundrare av Shelley och
Frankenstein och så vidare,

1:07:13.969,1:07:16.779
så det blir en massa sådant språkbruk.
Det är fantastiskt.

1:07:16.779,1:07:22.639
"en utkristallisering av odifferentierat
mänskligt arbete, dvs. förbrukning av

1:07:22.639,1:07:26.459
mänsklig arbetskraft utan hänsyn
till formen för dess förbrukande.

1:07:26.459,1:07:29.989
(…)Såsom kristaller av denna för dem alla
gemensamma, samhälleliga substans

1:07:29.989,1:07:39.369
utgör de värden — varuvärden."

1:07:39.369,1:07:45.420
Så här har det tagit honom nästan fyra sidor

1:07:45.420,1:07:46.959
för att lägga fram tre grundläggande begrepp.

1:07:46.959,1:07:53.619
Bruksvärde, bytesvärde, värde.

1:07:53.619,1:07:55.619
Värde är det som förs vidare

1:07:55.619,1:07:58.909
i bytesprocessen.

1:07:58.909,1:08:05.629
Det är det dolda element i en vara som gör

1:08:05.629,1:08:13.819
alla varor principiellt utbytbara
mot varandra.

1:08:13.819,1:08:19.309
Och då fortsätter han med att säga:
Nu när vi har abstraherat oss från bruksvärdet

1:08:19.309,1:08:22.999
ska vi gå tillbaka och titta på
bytesvärdet igen.

1:08:22.999,1:08:26.929
Och vi ser att bytesvärdet, som han säger
i mitten på sidan 34

1:08:26.929,1:08:29.289
"såsom värdets nödvändiga uttryckssätt

1:08:29.289,1:08:34.219
eller manifestationsform."

1:08:34.219,1:08:37.650
Uttryckssätt, manifestation – synbarhet.
Men den här gången ser vi omvänt på den.

1:08:37.650,1:08:42.049
Det vill säga, det finns någonting mystiskt om
utbytbarheten i alla dessa varor.

1:08:42.049,1:08:47.759
Det finns någonting mystiskt
i hur alla varor

1:08:47.759,1:08:52.639
kan vara jämförbara med varandra.

1:08:52.639,1:08:56.389
Och det mystiska ligger i att de är värden,

1:08:56.389,1:08:58.560
men värden representeras nu av bytesvärde,

1:08:58.560,1:09:01.330
så bytesvärdet, det vill säga

1:09:01.330,1:09:03.069
hur mycket man faktiskt får

1:09:03.069,1:09:04.549
för sin produkt på marknaden

1:09:04.549,1:09:06.250
är en representation av värde,

1:09:06.250,1:09:10.749
en representation av arbete.

1:09:10.749,1:09:13.909
Men när man går till affären,

1:09:13.909,1:09:17.859
ser man då arbetet i varan?

1:09:17.859,1:09:21.719
Men den har ett bytesvärde, eller hur?

1:09:21.719,1:09:22.859
Marx poäng är igen att

1:09:22.859,1:09:26.969
de är produkter av arbete men
man ser inte arbetet,

1:09:26.969,1:09:29.499
arbetet syns inte i varan.

1:09:29.499,1:09:34.949
Man kan få en känsla för vad det är
därför att det framgår av priset.

1:09:34.949,1:09:36.659
Så vad det betyder är

1:09:36.659,1:09:42.269
att bytesvärde är en representation
av något annat.

1:09:42.269,1:09:47.670
Och igen möter vi detta: att säga att något
uttrycker något annat betyder inte att det "är".

1:09:47.670,1:09:48.830
För som vem som helst genast

1:09:48.830,1:09:52.170
kan påpeka är skillnaden mellan
uttrycket och det något faktiskt är

1:09:52.170,1:09:55.710
ofta ett stort hopp.
Marx kommer att ägna rätt mycket

1:09:55.710,1:09:59.400
åt att diskutera karaktären i detta hopp

1:09:59.400,1:10:06.400
mellan värde och dess uttryck.

1:10:08.659,1:10:12.329
Lite senare på sid. 34 säger Marx:

1:10:12.329,1:10:15.659
"Ett bruksvärde eller en nyttighet

1:10:15.659,1:10:19.959
har alltså ett värde, endast därför att
abstrakt mänskligt arbete däri

1:10:19.959,1:10:26.959
har blivit förkroppsligat, materialiserat".

1:10:26.959,1:10:30.910
Förkroppsligande – ett väldigt viktigt begrepp.

1:10:30.910,1:10:37.619
En process, de facto en arbetsprocess,
förkroppsligas i ett ting.

1:10:37.619,1:10:42.630
Det här är en idé som kommer
att vara mycket viktig hos Marx.

1:10:42.630,1:10:44.659
Man har ett ting

1:10:44.659,1:10:46.659
och så finns en arbetsprocess.

1:10:46.659,1:10:48.360
Så vad är förhållandet mellan

1:10:48.360,1:10:51.370
processen och tinget?
Den här frågan kommer att

1:10:51.370,1:10:56.809
dyka upp gång på gång på gång i texten.

1:10:56.809,1:10:59.250
Processer och ting,

1:10:59.250,1:11:05.409
tinget är ett uttryck för processen.

1:11:05.409,1:11:07.849
Ett enkelt exempel på det här?

1:11:07.849,1:11:10.369
Om jag gör upp en examen nu genast,

1:11:10.369,1:11:13.909
så att jag bad er skriva en liten text
om vad de här begreppen betyder.

1:11:13.909,1:11:15.169
Och så skulle ni få vitsord.

1:11:15.169,1:11:19.030
Det är saken, tinget, som skulle få vitsordet.

1:11:19.030,1:11:23.790
Så vad skulle det ha att göra med
med den process som pågår här?

1:11:23.790,1:11:28.150
Ni skulle antagligen bli väldigt arga

1:11:28.150,1:11:33.849
om jag gav er underkänt eller nätt och jämt
godkänt, eftersom ni inte hunnit lära er än.

1:11:33.849,1:11:37.149
När ni faktiskt ännu kämpar med processen,

1:11:37.149,1:11:41.909
alltså den intellektuella processen av att
greppa vad sjutton som pågår i texten.

1:11:41.909,1:11:43.959
Vilket är en väldigt viktig sak.

1:11:43.959,1:11:48.719
Men om jag försöker tenta det som en sak…

1:11:48.719,1:11:52.119
undervisning är faktiskt full av
sådana här problem.

1:11:52.119,1:11:54.249
Undervisning handlar om en process,

1:11:54.249,1:11:58.599
om att människor lär sig saker,
om process, tänkande och allt sådant.

1:11:58.599,1:12:02.149
Och vi testar hela tiden hur bra
människor är på den här processen

1:12:02.149,1:12:04.029
utifrån de saker de presterar.

1:12:04.029,1:12:09.360
Avhandlingar, uppsatser,

1:12:09.360,1:12:12.669
essäer, flervalsfrågor och så vidare.

1:12:12.669,1:12:16.320
Så det Marx gör här är att säga: uttrycket,

1:12:16.320,1:12:18.469
det vill säga bytesvärdet,

1:12:18.469,1:12:21.960
är något man faktiskt kan se men som

1:12:21.960,1:12:25.419
uttrycker eller representerar något som är värde.

1:12:25.419,1:12:32.389
Och som vi ska se befinner sig värdet alltid i rörelse.

1:12:32.389,1:12:37.900
Vilket betyder att en process
förkroppsligas i ett ting.

1:12:37.900,1:12:40.980
En arbetsprocess; en krukmakare som gör en kruka

1:12:40.980,1:12:44.150
förkroppsligas slutligen i ett ting.
Och det är tinget som säljs

1:12:44.150,1:12:47.000
på marknaden – inte processen.

1:12:47.000,1:12:51.119
Men tinget skulle inte existera utan processen.

1:12:51.119,1:12:54.479
Så processen måste förkroppsligas.

1:12:54.479,1:12:58.059
Det finns människor som väldigt gärna
skulle skriva en avhandling utan

1:12:58.059,1:13:01.260
att faktiskt producera tinget, texten.

1:13:01.260,1:13:03.449
Kanske säger man då: Ah, processen är toppen!

1:13:03.449,1:13:07.179
…Aha, ok, omedelbar doktorstitel…

1:13:07.179,1:13:09.560
…men man måste ju trots allt materialisera den…

1:13:09.560,1:13:12.550
Och som alla som gjort detta
i någon mån vet

1:13:12.550,1:13:15.889
kan man ha fantastiska idéer och tro
att det är genialiskt, och sedan när man försöker

1:13:15.889,1:13:20.780
få det till pappers så märker man:
men herregud vilket dravel!

1:13:20.780,1:13:22.150
Så man måste…

1:13:22.150,1:13:25.130
Det är det förhållandet Marx talar om.

1:13:25.130,1:13:26.159
Det finns…
That's right in…

1:13:26.159,1:13:27.989
Det är implicit här, genast i det här

1:13:27.989,1:13:30.280
begreppet om förkroppsligande.

1:13:30.280,1:13:34.699
Mänskligt arbete förkroppsligas, materialiseras

1:13:34.699,1:13:37.989
i det vi kallar varor.

1:13:37.989,1:13:41.849
Men sedan, inne i tinget, mäts kvantiteten

1:13:41.849,1:13:47.849
av att det arbete som läggs ned i tinget. Men…

1:13:47.849,1:13:51.969
Och det har själv mått, som han sade…

1:13:51.969,1:13:57.219
timmar, dagar osv.

1:13:57.219,1:13:59.199
Igen hittar vi en referens här,

1:13:59.199,1:14:02.349
en kodad referens för hur

1:14:02.349,1:14:07.830
det kapitalistiska produktionssättet
skapar ett visst begrepp om tid.

1:14:07.830,1:14:14.570
Tid – hur strukturerar ett kapitalistiskt
produktionssätt tiden?

1:14:14.570,1:14:18.060
Marx kommer att lägga fram ett argument
som säger: man måste förstå

1:14:18.060,1:14:24.280
att mycket av detta handlar om
det faktum att tid är pengar.

1:14:24.280,1:14:27.420
Tiden är kopplad till värde
på ett väldigt specifikt sätt,

1:14:27.420,1:14:30.710
och därför börjar till och med våra tidsbegrepp

1:14:30.710,1:14:33.950
få en sorts tjusning, helt enkelt

1:14:33.950,1:14:40.950
på grund av hur det kapitalistiska
produktionssättet fungerar.

1:14:43.630,1:14:50.089
Så han kommer, senare i stycket, till detta:
He then comes, down this paragraph, to say this:

1:14:50.089,1:14:56.039
"Det jag faktiskt vill granska är
'samhällets sammanlagda arbetskraft

1:14:56.039,1:15:03.039
som yttrar sig i varumarknadens värden'."

1:15:03.729,1:15:10.729
Så var finns då detta samhälle,
och var råder denna varumarknad?

1:15:11.469,1:15:12.850
Här är det inte någon enskild plats

1:15:12.850,1:15:19.519
vi har att göra med, utan vi ser
till den globala situationen.

1:15:19.519,1:15:22.429
Varumarknaden,

1:15:22.429,1:15:25.889
var finns varumarknaden just nu?

1:15:25.889,1:15:29.690
Den finns i Kina, i Mexiko, i Japan,

1:15:29.690,1:15:32.190
i Ryssland…

1:15:32.190,1:15:34.959
Den är global.

1:15:34.959,1:15:36.780
Och han ser, på sätt och vis,

1:15:36.780,1:15:39.429
samhället som

1:15:39.429,1:15:42.820
hela den kapitalistiska världen.

1:15:42.820,1:15:47.679
Så han granskar begreppet om arbete,

1:15:47.679,1:15:50.639
och måttet på värde kommer att

1:15:50.639,1:15:56.110
bedömas utifrån hela denna värld,
och inte som en specifik verksamhet

1:15:56.110,1:16:02.580
av ett visst arbete på en viss plats och en viss tid.
Det omfattar hela världen.

1:16:02.580,1:16:05.979
En global situation, redan här,

1:16:05.979,1:16:08.499
och det finns faktiskt en lysande

1:16:08.499,1:16:11.719
beskrivning av globalisering,
om man kan kalla det så,

1:16:11.719,1:16:13.869
i det Kommunistiska manifestet.

1:16:13.869,1:16:17.599
När Marx talar om den borgerliga instinkten
att skapa världsmarknaden,

1:16:17.599,1:16:20.389
och följderna av en sådan,

1:16:20.389,1:16:24.589
där tidigare industrier förstörs och
nya skapas, finns en otrolig

1:16:24.589,1:16:26.189
fluiditet.

1:16:26.189,1:16:31.469
Marx skrev i ett sammanhang av
en värld som öppnade sig mycket snabbt –

1:16:31.469,1:16:35.149
genom ångbåtar och järnvägar och allt sådant –

1:16:35.149,1:16:39.449
för att bli en global ekonomi.

1:16:39.449,1:16:43.159
Och han förstod mycket väl konsekvenserna
av det här, vilket innebar att

1:16:43.159,1:16:46.059
värde inte var något som bestämdes
på vår egen bakgård utan

1:16:46.059,1:16:52.039
något som bestämdes på en
gemensam varumarknad.

1:16:52.039,1:16:55.439
Resultatet av det här är vi blir,
som han säger,

1:16:55.439,1:16:58.340
"Var och en av dessa

1:16:58.340,1:17:03.780
individuella arbetskrafter

1:17:03.780,1:17:07.289
är samma mänskliga arbetskraft som varje annan,

1:17:07.289,1:17:09.390
såvitt den äger karaktären av en

1:17:09.390,1:17:13.109
samhällelig genomsnittsarbetskraft(…)"

1:17:13.109,1:17:16.600
Och så den centrala definitionen:

1:17:16.600,1:17:19.050

1:17:19.050,1:17:22.690
är den arbetstid, som behövs för att framställa

1:17:22.690,1:17:27.209
ett bruksvärde under föreliggande,
samhälleligt normala produktionsbetingelser

1:17:27.209,1:17:32.569
och med samhällelig genomsnittsgrad av skicklighet
och intensitet i arbetet."

1:17:32.569,1:17:36.139
Detta är hans första klarlagda
definition av värde.

1:17:36.139,1:17:43.139
Värde är samhälleligt nödvändig arbetstid.

1:17:44.270,1:17:48.640
Jag tror att en av orsakerna till att Marx tänkte att
han kunde komma undan med en så kryptisk framställning

1:17:48.640,1:17:52.249
av bruksvärde, bytesvärde och värde

1:17:52.249,1:17:55.889
var att alla som läst Ricardo

1:17:55.889,1:18:00.409
skulle säga: "Det här är Ricardo rätt och slätt."

1:18:00.409,1:18:08.499
Och det är Ricardo rätt och slätt,
men med ett exceptionellt inflikande.

1:18:08.499,1:18:15.019
Ricardo använde begreppet arbetstid
som värde.

1:18:15.019,1:18:21.840
Marx använder begreppet
samhälleligt nödvändig arbetstid.

1:18:21.840,1:18:25.420
Och då måste man genast fråga sig:

1:18:25.420,1:18:28.420
Vad betyder "samhälleligt nödvändigt"?

1:18:28.420,1:18:31.699
Hur avgörs detta?

1:18:31.699,1:18:34.550
Han svarar inte på den frågan här.

1:18:34.550,1:18:38.429
Och man börjar få en aning om
svaret först när man

1:18:38.429,1:18:40.969
läst en bra bit av Kapitalet.

1:18:40.969,1:18:43.389
Med andra ord är det som Marx gjort här

1:18:43.389,1:18:48.719
enbart att lägga fram en
ricardiansk begreppsapparat.

1:18:48.719,1:18:55.829
Han upprepar den och säger att
Ricardo på sätt och vis missade något.

1:18:55.829,1:19:03.039
Det är inte tillräckligt att kalla värde för arbetstid.

1:19:03.039,1:19:05.360
Vi måste inflika det där frågetecknet:

1:19:05.360,1:19:07.759
Vad är samhälleligt nödvändig arbetstid?

1:19:07.759,1:19:11.699
Hur avgörs den? Vem avgör den?

1:19:11.699,1:19:14.579
Och det är den stora frågan.

1:19:14.579,1:19:19.210
Och jag skulle påstå att den fortsätter att vara
den stora frågan inom global kapitalism –

1:19:19.210,1:19:24.279
vem bestämmer och hur bestäms värde?

1:19:24.279,1:19:27.729
Visst tänker vi alla gärna att vi har våra egna
värden och så, alla vill

1:19:27.729,1:19:31.519
prata om värden.

1:19:31.519,1:19:35.659
Men Marx säger något i stil med:
"Se där, ett värde som avgörs

1:19:35.659,1:19:38.469
av en process som vi inte förstår."

1:19:38.469,1:19:41.090
Och det är inte ett val vi gör,

1:19:41.090,1:19:44.689
utan något som händer oss.

1:19:44.689,1:19:46.210
Och hur det händer

1:19:46.210,1:19:49.499
måste granskas. Vill man förstå
vem man är

1:19:49.499,1:19:52.739
och var man befinner sig
i denna häxkittel med

1:19:52.739,1:19:55.409
skummande värden och alltihop.
Det man måste göra

1:19:55.409,1:19:58.270
är att greppa hur värde skapas,

1:19:58.270,1:20:02.360
hur det produceras och med vilka följder,

1:20:02.360,1:20:06.409
samhälleligt, i termer av miljö, och så vidare.

1:20:06.409,1:20:07.539
Och om man tror

1:20:07.539,1:20:10.780
att man kan lösa miljöproblem såsom
global uppvärmning och så vidare

1:20:10.780,1:20:13.440
utan att alls konfrontera

1:20:13.440,1:20:16.760
hela frågan om vem som
bestämmer värdestrukturen

1:20:16.760,1:20:19.819
och hur den bestäms av dessa processer,

1:20:19.819,1:20:22.980
så lurar man sig själv.

1:20:22.980,1:20:24.790
Så det Marx verkligen säger är

1:20:24.790,1:20:28.699
Man måste förstå vad som
är samhälleligt nödvändigt.

1:20:28.699,1:20:30.550
Och vi måste ägna rejält med tid åt

1:20:30.550,1:20:35.079
att titta på vad som är socialt nödvändigt.

1:20:35.079,1:20:39.539
Han anmärker dock genast

1:20:39.539,1:20:42.489
att värde inte är något fixerat.

1:20:42.489,1:20:46.280
Som jag redan nämnde pratar Marx
hela tiden om sakers rörlighet.

1:20:46.280,1:20:48.239
Han säger:

1:20:48.239,1:20:53.989
Värde förändras förstås med produktiviteten.

1:20:53.989,1:20:57.420
"Efter ångvävstolens införande i
England t.ex. blev kanske

1:20:57.420,1:21:00.780
hälften så mycket arbete tillräckligt
för att förvandla ett givet

1:21:00.780,1:21:04.489
kvantum garn till väv.

1:21:04.489,1:21:07.979
Den engelske handvävaren behövde
i själva verket för denna förvandling

1:21:07.979,1:21:10.760
samma arbetstid som förr.

1:21:10.760,1:21:14.530
Men produkten av hans individuella
arbetstimme utgjorde nu

1:21:14.530,1:21:16.280
inte mer än en halv
samhällelig arbetstimme

1:21:16.280,1:21:17.660
och gav därför endast hälften

1:21:17.660,1:21:22.109
av det tidigare värdet."

1:21:22.109,1:21:27.690
Så värde är i det första fallet

1:21:27.690,1:21:32.620
extremt känsligt för teknologiska framsteg,

1:21:32.620,1:21:34.489
framsteg i produktiviteten.

1:21:34.489,1:21:38.399
Och mycket av diskussionen
i Kapitalet kommer att handla

1:21:38.399,1:21:41.289
om dessa framsteg i produktivitet,

1:21:41.289,1:21:47.519
om omvandlingarna i värderelationer.

1:21:47.519,1:21:49.290
Så det här leder till slutsatsen

1:21:49.290,1:21:51.520
i början på s. 35:

1:21:51.520,1:21:55.869
"Det är alltså endast den samhälleligt
nödvändiga arbetskvantiteten

1:21:55.869,1:21:59.279
eller den för framställning av ett bruksvärde
samhälleligt nödvändiga arbetstiden

1:21:59.279,1:22:03.179
som bestämmer dess värdestorlek."

1:22:03.179,1:22:06.479
Där har ni definitionen.

1:22:06.479,1:22:12.169
"Den enskilda varan är här i det hela taget
att betrakta som genomsnittsexemplar av sin art."

1:22:12.169,1:22:13.809
Och så upprepar han det.

1:22:13.809,1:22:17.149
Det är förresten något ni kommer
att se att han gör ofta.

1:22:17.149,1:22:19.249
Att han upprepar sig.

1:22:19.249,1:22:22.409
Som att han tänker… att om man inte förstått

1:22:22.409,1:22:23.979
exemplet med handvävstolen,
ångvävstolen

1:22:23.979,1:22:27.260
så ska han hamra in det

1:22:27.260,1:22:30.599
genom att peka på hur

1:22:30.599,1:22:35.349
en varas värde inte förblir konstant
såsom han säger senare på sidan:

1:22:35.349,1:22:39.309
"…om den för produktionen nödvändiga
arbetstiden vore konstant.

1:22:39.309,1:22:42.699
Men den sistnämnda växlar med varje växling
i arbetets produktivkraft." Och så fortsätter han

1:22:42.699,1:22:46.480
att prata om det här. Men märk här:

1:22:46.480,1:22:51.530
"Arbetets produktivkraft bestämmes av
mångahanda omständigheter,

1:22:51.530,1:22:57.560
bl.a. av arbetarens genomsnittliga skicklighet,

1:22:57.560,1:23:01.859
vetenskapens utveckling och tekniska användbarhet…"

1:23:01.859,1:23:09.989
Marx är väldigt intresserad av teknologins
och vetenskapens betydelse för kapitalismen.

1:23:09.989,1:23:13.249
"…produktionsprocessens
samhälleliga kombination,

1:23:13.249,1:23:16.829
produktionsmedlens omfattning och effektivitet

1:23:16.829,1:23:23.539
samt av naturförhållandena."

1:23:23.539,1:23:30.320
En väldig uppsättning beståndsdelar
som kan inkräkta på värdet.

1:23:30.320,1:23:35.139
Omvälvningar i naturförhållandena
innebär en revolution av värdena.

1:23:35.139,1:23:36.620
Teknologi och vetenskap,

1:23:36.620,1:23:39.159
den samhälleliga produktionssammansättningen,

1:23:39.159,1:23:41.780
teknologier och så vidare.

1:23:41.780,1:23:43.829
Så det vi faktiskt har
So, in fact, we've got

1:23:43.829,1:23:48.429
är värde som är föremål för en
otrolig många diverse krafter,

1:23:48.429,1:23:52.119
och han försöker inte här kategorisera
dem alla; han vill bara göra oss

1:23:52.119,1:23:59.049
uppmärksamma på att det som
vi kallar värde inte är konstant.

1:23:59.049,1:24:07.619
Det är föremål för ständiga
revolutionära omvälvningar.

1:24:08.600,1:24:12.500
Men någonting märkligt händer.

1:24:12.500,1:24:16.659
I slutet av avsnittet
i mitten på s. 36

1:24:16.659,1:24:19.849
säger han plötsligt:

1:24:19.849,1:24:22.610
"Ett ting kan vara bruksvärde
utan att vara värde."

1:24:22.610,1:24:25.979
Visst, det kan vi alla hålla med om

1:24:25.979,1:24:29.520
Vi andas in luft och hittills har vi inte lyckats
stoppa den på flaska, även om

1:24:29.520,1:24:36.449
jag antar att det är på gång…

1:24:36.449,1:24:42.219
Ett ting kan vara användbart och
en produkt av mänskligt arbete utan att vara en vara.

1:24:42.219,1:24:46.039
Jag odlar tomater på min bakgård
som jag äter…

1:24:46.039,1:24:48.749
En massa människor, också under kapitalism,

1:24:48.749,1:24:52.749
producerar ju en massa saker åt sig själva.

1:24:52.749,1:24:57.829
Genom do-it-yourself och allt sånt.

1:24:57.829,1:25:00.280
"För att producera varor

1:25:00.280,1:25:02.619

1:25:02.619,1:25:03.809
är det inte nog att producera bruksvärde;

1:25:03.809,1:25:08.530
man måste producera bruksvärde för andra".

1:25:08.530,1:25:13.050
Och vidare, inte enbart bruksvärden
åt herren, såsom en träl skulle göra

1:25:13.050,1:25:18.359
utan bruksvärden som ska
nå andra via marknaden.

1:25:18.359,1:25:20.460
Så det är bruksvärden

1:25:20.460,1:25:27.460
man producerar och som
ska skickas till marknaden.

1:25:27.499,1:25:32.960
"Sist och slutligen", säger han, "kan inget
ting ha värde utan att vara bruksföremål.

1:25:32.960,1:25:36.400
Är det utan nytta, så är också arbetet däruti
förbrukat utan nytta, räknas inte

1:25:36.400,1:25:42.679
som arbete och bildar därför inget värde."

1:25:42.679,1:25:47.739
Här verkar han ju avfärda och
abstrahera sig från det tidigare bruksvärdet.

1:25:47.739,1:25:48.980
Så att han säger: 'Jag är inte intresserad
Saying: 'I'm not concerned

1:25:48.980,1:25:53.050
av bruksvärden, jag är inte
intresserad i dem', osv.

1:25:53.050,1:25:56.079
'Jag abstraherar så att jag når bytesvärdet,
och det för mig till

1:25:56.079,1:25:59.329
värde. Men nu har jag värde,
så nu säger jag:

1:25:59.329,1:26:03.289
det spelar ingen roll vilken sorts arbete som lades ner
i någonting visst, om ingen vill ha det

1:26:03.289,1:26:08.090
om det inte tillfredställer ett mänskligt behov
så är det inte värde.'

1:26:08.090,1:26:10.949
Så värde beror också på
att det är ett bruksvärde

1:26:10.949,1:26:13.309
för någon någonstans.

1:26:13.309,1:26:18.829
Man måste kunna sälja det.
Så det han har gjort

1:26:18.829,1:26:25.829
är att plötsligt återföra
bruksvärdet till idén om värde.

1:26:27.590,1:26:30.449
Här finns en väldigt intressant
Now, there's a very interesting

1:26:30.449,1:26:31.980
struktur som
kind of a structure that

1:26:31.980,1:26:34.530
spelar på. Den ser ungefär ut så här:
goes on here. Goes like this:

1:26:34.530,1:26:39.909
Och det här är något det jag vill att ni gör:
i slutet på nästan varje avsnitt

1:26:39.909,1:26:45.019
ska ni tänka på hur
begreppsapparaten är uppbyggd,

1:26:45.019,1:26:47.999
och hur det hela hänger ihop.

1:26:47.999,1:26:52.380
Det vi har här är något som
låter ungefär så här:

1:26:52.380,1:27:00.679
Vi har varan.

1:27:00.679,1:27:01.960
Och det vi sa var ju att

1:27:01.960,1:27:05.209
varan har en dubbel karaktär.

1:27:05.209,1:27:13.309
Den har ett bruksvärde.

1:27:13.610,1:27:20.610
Och så har den också ett bytesvärde.

1:27:24.989,1:27:27.879
Bytesvärdet är en
representation av någonting.

1:27:27.879,1:27:30.519
Så vad representerar det?

1:27:30.519,1:27:36.739
Det är en representation av värde.

1:27:36.739,1:27:41.619
Men värde betyder inget

1:27:41.619,1:27:47.239
om det inte kopplas till bruksvärde.

1:27:47.239,1:27:50.989
Vad är värde?

1:27:50.989,1:27:57.989
Samhälleligt nödvändig arbetstid.

1:28:08.329,1:28:16.820
Säg att du äger ett hus. Är du mer intresserad
av dess bruksvärde eller dess bytesvärde?

1:28:16.820,1:28:23.820
Visst, du vill ha bägge,
du vill äta kakan och ha den kvar.

1:28:27.469,1:28:28.699
Eller hur?

1:28:28.699,1:28:34.999
Det är en sorts motsättning här. Vill man
omsätta ett tings bytesvärde

1:28:34.999,1:28:37.399
kan man inte ha bruksvärdet.

1:28:37.399,1:28:40.820
Har man bruksvärdet blir det svårt att
få ut bytesvärdet, såvida man inte

1:28:40.820,1:28:43.529
gör upp ett omvänt bolån eller, tja,
allt sådant som folk gjort

1:28:43.529,1:28:47.939
på senare tid.

1:28:47.939,1:28:50.830
Men lägg märke till strukturen:

1:28:50.830,1:28:53.719
Varan, ett enkelt begrepp

1:28:53.719,1:28:55.599
med två sidor.

1:28:55.599,1:28:57.750
När man tittar på en vara

1:28:57.750,1:29:03.579
kan man faktiskt dela den på två och säga:
här har vi bytesvärdet och där är bruksvärdet?

1:29:03.579,1:29:05.599
Nej, för det finns en helhet.

1:29:05.599,1:29:09.260
Men inom den helheten
finns en dualitet.

1:29:09.260,1:29:11.079
Och den dubbelheten

1:29:11.079,1:29:15.999
medger att definieras i termer av det vi kallar
värde; samhälleligt nödvändig arbetstid.

1:29:15.999,1:29:21.260
Vilket är det en varas bruksvärde
är en bärare av.

1:29:21.260,1:29:27.039
Det är det den bär med sig.

1:29:27.039,1:29:31.059
Men för att vara värde
måste den vara användbar.

1:29:31.059,1:29:33.160
Och det är förstås det här sambandet
And of course, on this link

1:29:33.160,1:29:38.199
kring vilket det uppstår alla möjliga
frågor om utbud och efterfrågan.

1:29:38.199,1:29:43.609
Om utbudet är för stort kommer värdet att gå ner,
om utbudet är för litet går värdet upp.

1:29:43.609,1:29:47.619
Så här ingår ett element
av utbud och efterfrågan.

1:29:47.619,1:29:51.320
Marx är inte särskilt
intresserad av det där.

1:29:51.320,1:29:55.719
Som han kommer att säga vid flera tillfällen

1:29:55.719,1:29:59.170
'det jag är intresserad av är vad som händer

1:29:59.170,1:30:04.599
när det råder jämvikt mellan utbud och efterfrågan.

1:30:04.599,1:30:07.949
När jämvikt råder måste jag finna
en annan analys
When they are in equilibrium
I have to have a different kind of analysis

1:30:07.949,1:30:10.290
och varornas värde är fastslaget
and the value of the commodities is fixed

1:30:10.290,1:30:13.869
av den här samhälleligt nödvändiga
arbetstiden, vad än denna

1:30:13.869,1:30:20.610
samhälleliga nödvändighet består i'.
Så det vi har här

1:30:20.610,1:30:23.939
är någonting sådant här,
som gör det möjligt för oss att tala om

1:30:23.939,1:30:27.849
en varas värde.

1:30:27.849,1:30:31.689
Vi kan tala om varuvärden.

1:30:31.689,1:30:33.420
Vi har kommit till en punkt där vi förstår att

1:30:33.420,1:30:36.420
varuvärden består av

1:30:36.420,1:30:41.159
samhälleligt nödvändig arbetstid.

1:30:41.159,1:30:48.230
En del av det som pågår här,
skulle jag säga,

1:30:48.230,1:30:53.579
är Marx dialektiska metod i arbete.

1:30:53.579,1:30:59.539
Skulle man säga att bytesvärden orsakar värde?

1:30:59.539,1:31:01.520
Skulle man säga att bytesvärden

1:31:01.520,1:31:05.469
orsakar bruksvärden, eller att bruksvärde har en orsak,
eller att någonting orsakas av något annat?

1:31:05.469,1:31:09.530
Det här är en analys som inte
handlar om kausalitet.

1:31:09.530,1:31:15.679
Det handlar om relationer,
dialektiska relationer.

1:31:15.679,1:31:21.119
Kan man tala om bytesvärde
utan att tala om bruksvärde?

1:31:21.119,1:31:24.469
Nej, det kan man inte.

1:31:24.469,1:31:29.050
Kan man tala om värde utan att tala
om bruksvärde? Nej, det kan man inte.

1:31:29.050,1:31:32.550
Med andra ord, man kan inte tala om något
av de här begreppen utan att tala

1:31:32.550,1:31:35.820
om alla de andra.

1:31:35.820,1:31:39.690
Det här är vad jag menar med att
börja arbeta sig genom

1:31:39.690,1:31:43.119
löken som begreppsapparat.

1:31:43.119,1:31:51.489
Det finns en serie relationer, organiska,
sammanhängande, mellan de här begreppen.

1:31:51.489,1:31:54.849
Men som vi också sett kommer vi

1:31:54.849,1:31:59.369
att prata om rörelse,

1:31:59.369,1:32:02.639
om sakers uppbyggande, om arbetsprocesser

1:32:02.639,1:32:08.009
som blir objektiverade i bruksvärden

1:32:08.009,1:32:13.269
som i sin tur representeras av bytesvärde.

1:32:13.269,1:32:17.179
Så vi har här en väldigt intressant

1:32:17.179,1:32:21.270
begreppslig ram som inte alls
handlar om kausalitet.

1:32:21.270,1:32:23.630
Den handlar om interna relationer.

1:32:23.630,1:32:25.590
Och genom att förstå det

1:32:25.590,1:32:30.119
börjar vi också se vissa spänningar
som jag redan nämnt.

1:32:30.119,1:32:31.939
Som att visst, det skulle vara jättefint

1:32:31.939,1:32:36.699
att både ha bruksvärdet och
bytesvärdet samtidigt.

1:32:36.699,1:32:40.159
Men ofta konfronteras vi
med ett svårt val mellan dem.

1:32:40.159,1:32:43.380
Ska jag välja bruksvärdet, eller

1:32:43.380,1:32:45.380
ska jag omsätta bytesvärdet?

1:32:45.380,1:32:50.249
Eller avstår jag från bytesvärdet
och får behålla bruksvärdet?

1:32:50.249,1:32:54.609
Och det är sådana dagliga beslut vi måste
fatta när vi vänder oss till marknaden, eller hur?

1:32:54.609,1:32:55.629
Ska jag avstå från

1:32:55.629,1:32:58.960
bytesvärdet…
Få pengar för det här eller ska jag inte…?

1:32:58.960,1:33:01.730
Ska jag hålla i mina pengar eller…?

1:33:01.730,1:33:08.239
Så Marx har ställt upp något
som redan så att säga förklarar någonting.

1:33:08.239,1:33:14.530
Och medan han förklarar det säger
han ändå inte: det här orsakar det där.

1:33:14.530,1:33:17.250
Så det är inte en kausal analys.

1:33:17.250,1:33:18.459
Det här är vad jag vill att ni
börjar titta på,

1:33:18.459,1:33:24.039
ett dialektiskt argumentationssätt.

1:33:24.039,1:33:26.980
Som redan avslöjar något om

1:33:26.980,1:33:31.320
den sorts val man har
när man går till affären.

1:33:31.320,1:33:34.429
Och om de saker
man hittar i affären.

1:33:34.429,1:33:37.639
Det man hittar i affären är en representation
av mänskligt arbete. Det är inte

1:33:37.639,1:33:41.119
mänskligt arbete man ser.
Det man ser är representationen.

1:33:41.119,1:33:45.590
Man kommer att mötas av
representationen sådan den objektiverats

1:33:45.590,1:33:47.990
och av hur värdet representerats

1:33:47.990,1:33:52.260
och sedan måste man fatta
ett beslut om bruks- och bytesvärde.

1:33:52.260,1:33:58.460
Det här är ett sätt att ringa in
det människor gör dagligen.

1:33:58.460,1:34:01.970
Och man ser att den här
tolkningsramen – även om Marx

1:34:01.970,1:34:05.679
inte använder den såsom
jag använder den –

1:34:05.679,1:34:10.199
när man tänker på det så ser man
genast vad den kan hjälpa en att förstå.

1:34:10.199,1:34:14.219
Så man lär sig den inte som en
formell abstraktion.

1:34:14.219,1:34:15.869
Man måste försöka

1:34:15.869,1:34:19.809
sätta kött på benen av det här
genom att tänka vidare kring det.

1:34:19.809,1:34:23.260
Såsom, vad skulle det här betyda?

1:34:23.260,1:34:28.840
Hur kan det hjälpa mig att förstå
det som pågår runtomkring mig?

1:34:28.840,1:34:33.929
Det här är den sorts grundläggande fråga

1:34:33.929,1:34:37.900
som en analys av den här formen aktualiserar.

1:34:37.900,1:34:40.110
Så min avsikt med att läsa

1:34:40.110,1:34:43.939
den här första avdelningen
är att ge er ett hum om,

1:34:43.939,1:34:47.540
eller så att säga, skapa en modell
för hur ni borde försöka läsa det.

1:34:47.540,1:34:49.470
Det kommer inte alltid att funka för er. Men

1:34:49.470,1:34:53.579
det ni borde göra efter varje avslutad avdelning
är att ta ett steg tillbaka och säga: ok,

1:34:53.579,1:34:57.039
så vilken sorts relationer
är det han talar om här?

1:34:57.039,1:34:59.400
Vad kan de relationerna berätta för mig

1:34:59.400,1:35:05.349
både om allt det här, men också
om allt som händer?

1:35:05.349,1:35:09.169
I min egen vardag, i andra människors vardag,
det som händer på marknaden och

1:35:09.169,1:35:12.070
så vidare. Vad berättar det?

1:35:12.070,1:35:14.880
Säger det mig något alls?

1:35:14.880,1:35:18.300
Till en början kommer det att te sig svårt
att se vad det kan ha att säga; men när ni fortsätter

1:35:18.300,1:35:21.499
kommer Marx att börja berätta historier
som föds ur de här relationerna

1:35:21.499,1:35:23.999
och han kommer att spinna utåt

1:35:23.999,1:35:29.360
mot en väldigt mycket större
förståelse av deras dynamik.

1:35:29.360,1:35:34.119
Så det är så här han arbetar.

1:35:34.119,1:35:35.630
Och jag tror att

1:35:35.630,1:35:38.499
det jag föreslår är att ni

1:35:38.499,1:35:41.069
går igenom den här avdelningen på nytt

1:35:41.069,1:35:46.070
och noggrant betraktar hur de här
begreppen vecklar ut sig och hur de fungerar

1:35:46.070,1:35:50.030
i de här termerna.

1:35:50.030,1:35:52.550
Så där i allmänhet

1:35:52.550,1:35:55.969
har det varit jag som talat hela tiden idag,

1:35:55.969,1:35:58.839
som introduktion.

1:35:58.839,1:36:02.359
Vilket jag av bitter erfarenhet
har märkt att är nödvändigt.

1:36:02.359,1:36:03.260
Men jag försöker gärna

1:36:03.260,1:36:07.489
ge er plats att engagera er, så

1:36:07.489,1:36:09.790
i framtiden,

1:36:09.790,1:36:13.460
när ni kommer att ha läst
texten noggrant på förhand,

1:36:13.460,1:36:17.239
kommer ni alldeles säkert att ha
en massa frågor kring den.

1:36:17.239,1:36:18.300
Så när jag

1:36:18.300,1:36:23.009
talar om någonting och ni inte förstår det
eftersom det inte stämmer med hur ni

1:36:23.009,1:36:26.619
har tolkat texten, kan ni bara avbryta mig.

1:36:26.619,1:36:36.169
Det är ok, men avbryt mig med frågor om texten.

1:36:36.169,1:36:40.829
Som han säger i sitt förord till den franska utgåvan

1:36:40.829,1:36:45.729
vill folk ofta tala om politik,

1:36:45.729,1:36:49.349
och jag talar väldigt gärna politik.

1:36:49.349,1:36:52.959
Men ibland glömmer man texten
för att man bara talar politik,

1:36:52.959,1:36:56.280
och den här kursens politik är ju faktiskt
är att ni ska läsa texten

1:36:56.280,1:36:58.249
och förstå den.

1:36:58.249,1:37:01.570
Om ni vill diskutera politik kan vi gå
till puben på 35th street efter lektionen

1:37:01.570,1:37:04.119
och diskutera politik så mycket ni vill,

1:37:04.119,1:37:06.709
över flera öl, och det är en del av

1:37:06.709,1:37:08.799
nöjet med den här kursen.

1:37:08.799,1:37:12.819
Så att…
Men här försöker vi

1:37:12.819,1:37:14.520
hålla oss till texten.

1:37:14.520,1:37:18.909
Men det finns sådana fall som
jag redan nämnde, där

1:37:18.909,1:37:23.110
folk kan ha någon viss erfarenhet
som faktiskt begripliggörs

1:37:23.110,1:37:26.209
av analysramen. Och det
är otroligt värdefullt.

1:37:26.209,1:37:29.449
När folk säger: just det,
det påminner mig om…

1:37:29.449,1:37:33.079
säg, när jag jobbade för telekomföretaget AT&T,
så hände det ena med det tredje

1:37:33.079,1:37:36.929
och det fjärde, och det är precis vad
Marx pratar om. Med andra ord:

1:37:36.929,1:37:39.670
det finns hela tiden sätt på vilka

1:37:39.670,1:37:43.520
det här pekar på erfarenheter. Det här
har jag inget emot, tvärtom är det alltid

1:37:43.520,1:37:45.609
väldigt lärorikt, men hursomhelst

1:37:45.609,1:37:47.769
är det vi försöker göra
att se till att vi kommer

1:37:47.769,1:37:51.400
genom texten, och att göra det

1:37:51.400,1:37:54.890
lite mer ledigt så att det inte blir
bara jag som predikar hela tiden

1:37:54.890,1:37:57.849
och berättar allt för er. Lite mer flexibelt
så att ni kommer igång

1:37:57.849,1:37:59.329
med att diskutera kring en del frågor. Men

1:37:59.329,1:38:02.909
nu har vi ca tio minuter kvar
ifall någon vill ställa

1:38:02.909,1:38:08.150
frågor om dagens föreläsning?

1:38:08.150,1:38:13.909
»STUDENT: Jag undrade bara, eftersom i
en filosofisk tradition, när vi talar om värde,

1:38:13.909,1:38:14.889
tänker man sig ofta någonting

1:38:14.889,1:38:15.689
absolut eller som har en

1:38:15.689,1:38:19.739
oberoende existens med grund i verkligheten,

1:38:19.739,1:38:23.149
och jag undrar om man
kan förstå Marx'

1:38:23.149,1:38:27.359
definition av värde som
samhälleligt nödvändig arbetstid

1:38:27.359,1:38:31.960
såsom något som självt är socialt
betingat, och finns det något sätt

1:38:31.960,1:38:34.489
helt utanför, kunde det finnas
tänkbara sociala former

1:38:34.489,1:38:37.409

1:38:37.409,1:38:46.280
där värde faktiskt

1:38:46.280,1:38:49.800
självt är sin representation

1:38:49.800,1:38:53.689
när de två förlikas?

1:38:53.689,1:38:57.159
Eller är värde alltid och
oundvikligen en sorts chimär?

1:38:57.159,1:39:00.969
»HARVEY: Nej, det jag tror man
måste förstå är:

1:39:00.969,1:39:04.949
Marx begrepp om värde är

1:39:04.949,1:39:11.619
något som är internaliserat i processerna
i ett kapitalistiskt produktionssätt.

1:39:11.619,1:39:15.380
Och det han vill säga en är: du kanske har
alternativa värden och bra så.

1:39:15.380,1:39:19.759
Du kan drömma om dem och
önska dem; allt sådant.

1:39:19.759,1:39:26.219
Men de betyder inte mycket
om du inte kan omvandla

1:39:26.219,1:39:30.760
det faktiska värdesystemet vilket
dagligen styr våra liv, nämligen det här.

1:39:30.760,1:39:34.760
Så Marx är inte nödvändigtvis avog
till att tänka på alternativa värden. Och

1:39:34.760,1:39:37.610
jag tror faktiskt att en av de stora frågorna

1:39:37.610,1:39:43.380
som vi står inför just nu är precis den
om vilka alternativa värden vi

1:39:43.380,1:39:46.349
skulle vilja se

1:39:46.349,1:39:49.060
på den globala marknaden.

1:39:49.060,1:39:52.709
Rättvisa värden…

1:39:52.709,1:39:57.559
och det är något som blir särskilt
aktuellt angående miljöfrågan, t.ex.

1:39:57.559,1:40:01.820
Folk vill tala om miljövärden som

1:40:01.820,1:40:04.680
borde ha plats i detta. Och svaret är igen,
som jag redan antydde,

1:40:04.680,1:40:06.949
att Marx skulle säga: visst, väl så.

1:40:06.949,1:40:10.600
Eller kanske skulle han inte säga 'ok, visst';
han hade ett särskilt mål dit han ville nå.

1:40:10.600,1:40:13.310
Men teoretiskt sett tror jag han skulle säga:

1:40:13.310,1:40:18.090
visst, väl så. Men för att få sitt
värdebegrepp att få fotfäste

1:40:18.090,1:40:21.979
måste man konfrontera det som de facto

1:40:21.979,1:40:23.820
dominerar oss vad gäller

1:40:23.820,1:40:27.159
det som händer i affären, hur vi lever våra
dagliga liv och så vidare.

1:40:27.159,1:40:29.840
Och vi talar här om en värdeteori

1:40:29.840,1:40:32.059
som är del i ett

1:40:32.059,1:40:34.340
kapitalistiskt produktionssätt.

1:40:34.340,1:40:40.260
Nu har det ju i många fall
begåtts ett kategoriskt misstag,

1:40:40.260,1:40:43.979
just för att värde har sitt läge i förhållande
till arbete och arbetsprocesser,

1:40:43.979,1:40:49.589
så att man i socialistiska länder ofta tänkt på

1:40:49.589,1:40:54.229
Marx arbetsvärdeteori snarast som
en mer eller mindre normativ apparat

1:40:54.229,1:40:56.439
för att tänka kring hur

1:40:56.439,1:40:57.499
socialismen borde fungera.

1:40:57.499,1:41:00.150
Men det är inte vad Marx säger,
utan han säger:

1:41:00.150,1:41:02.179
värde är inneboende

1:41:02.179,1:41:03.949
i ett kapitalistiskt produktionssätt.

1:41:03.949,1:41:06.889
Och vi måste komma till rätta

1:41:06.889,1:41:08.879
med detta värde.

1:41:08.879,1:41:11.159
Nu finns det ju alternativa värdeteorier.

1:41:11.159,1:41:12.810
Och visst kan man ju

1:41:12.810,1:41:17.050
filosofera kring dem, tänka på dem
och oroa sig för dem – socialt,

1:41:17.050,1:41:18.939
politiskt och så vidare…

1:41:18.939,1:41:22.499
Men hans poäng är, såsom jag lade fram den:

1:41:22.499,1:41:25.420
man måste alltid gå tillbaka och
konfrontera den här,

1:41:25.420,1:41:28.570
därför att det är grundläggande för hur
ett kapitalistiskt produktionssätt fungerar.

1:41:28.570,1:41:29.119
Och om man vill

1:41:29.119,1:41:31.969
införa en annan uppsättning
värden så måste man först

1:41:31.969,1:41:35.300
omstörta det kapitalistiska produktionssättet.

1:41:35.300,1:41:38.280
Och det är hans revolutionära avsikt.

1:41:38.280,1:41:43.530
Förlåt, vi hade en fråga här.

1:41:43.530,1:41:47.869
»STUDENT: Jo, jag undrade bara om du
kunde berätta lite om hur man borde tänka

1:41:47.869,1:41:49.339
kring objektifiering. För jag vet ju att den
förutfattade mening jag ser det genom är

1:41:49.339,1:41:52.219
mycket mer statisk vad gäller

1:41:52.219,1:41:54.480
det att arbete är objektifierat,
att det förflyttar sig från arbetaren

1:41:54.480,1:41:57.030
och att här finns den här separationen.

1:41:57.030,1:42:01.509
Hur kan jag tänka kring det här i mer

1:42:01.509,1:42:04.409
processinriktade termer?

1:42:04.409,1:42:08.270
»HARVEY: Tja, igen är saken inte…

1:42:08.270,1:42:11.159
inte till exempel…

1:42:11.159,1:42:13.189
För att ge ett exempel:

1:42:13.189,1:42:14.639

1:42:14.639,1:42:17.749
Tänk att arbete producerar ett hus.

1:42:17.749,1:42:20.090
Okej, nu flyttar arbetarna som
producerade det bort därifrån,

1:42:20.090,1:42:23.510
och sedan kanske andra arbetare flyttar in.

1:42:23.510,1:42:27.769
Och då finns frågan: är det här huset
sedan för alltid fixerat vad gäller

1:42:27.769,1:42:32.080
dess värde? Om man tänker på
hur Marx har lagt upp det är svaret nej.

1:42:32.080,1:42:36.329
Låt oss anta att det sker
en teknologisk revolution

1:42:36.329,1:42:40.199
som plötsligt gör det mycket
enklare att producera hus.

1:42:40.199,1:42:44.480
Då kan man lämna, säg, kåkstäder
för en annan sorts bostadsförhållanden

1:42:44.480,1:42:47.300
så det finns en dynamik

1:42:47.300,1:42:50.900
i det här, och därför

1:42:50.900,1:42:53.540
återkommer vi till det faktum att

1:42:53.540,1:42:57.699
något sådant som ett hus har ett bruksvärde
och bruksvärdet kvarstår länge och ändå

1:42:57.699,1:43:00.889
kan man handla i dess bytesvärde,
så det har ett resterande bytesvärde.

1:43:00.889,1:43:02.019
Så…,

1:43:02.019,1:43:03.930
så igen ser vi en dynamik här

1:43:03.930,1:43:05.370
så tinget

1:43:05.370,1:43:07.849
och tingets egenskaper är inte fixerade.

1:43:07.849,1:43:10.550
De facto, som jag sade, finns det väldigt mycket

1:43:10.550,1:43:14.989
dynamism i det här. Men som sagt, i det stora hela
kommer inte Marx att befatta sig med den saken

1:43:14.989,1:43:16.929
i Kapitalet. Han kommer att säga något i stil med:

1:43:16.929,1:43:21.589
Okej, för närvarande utgår jag från att det är fixerat.

1:43:21.589,1:43:24.000
Men ändå så är det han säger här:

1:43:24.000,1:43:29.109
håll ögonen öppna! Det är alltid i rörelse,
aldrig fixerat utan hela tiden statt i ändring, ett dynamiskt

1:43:29.109,1:43:32.429
begrepp och inte ett statiskt.
Och objektifieringen

1:43:32.429,1:43:37.189
finns där men igen, innebörden
i objektifieringen ändras med tiden

1:43:37.189,1:43:39.699
och beroende på platsen. Så alla

1:43:39.699,1:43:45.199
de där elementen finns i det.

1:43:45.199,1:43:46.779
» STUDENT: Den här vissa visionen
över den kapitalistiska

1:43:46.779,1:43:50.590
världen som Marx utforskar

1:43:50.590,1:43:52.469
skiljer sig, jag menar att den

1:43:52.469,1:43:53.679
skiljer sig helt uppenbart från dagens situation…

1:43:53.679,1:43:59.539
Särskilt med vilka lagar som finns och,
till exempel varumärken och…

1:43:59.539,1:44:01.769
enbart vissa företag får
tillverka en viss vara, och sedan

1:44:01.769,1:44:06.690
är det stora korporationer som så att säga

1:44:06.690,1:44:07.700
dominerar hela panoramat.

1:44:07.700,1:44:12.019
Vi har inte att göra med en fri marknad mot protektionistiska lagar.

1:44:12.019,1:44:15.800
Påverkar det

1:44:15.800,1:44:18.959
huruvida värden handlar enbart
om samhälleligt nödvändig arbetstid?

1:44:18.959,1:44:21.800
»HARVEY: Det är en av de frågor ni måste
ställa er själva. Vad är

1:44:21.800,1:44:23.989
samhälleligt nödvändig arbetstid?

1:44:23.989,1:44:25.800
Hur bestäms den?

1:44:25.800,1:44:30.120
I vilken utsträckning råder monopol
som determinerar marknaden?

1:44:30.120,1:44:36.380
I vilken utsträckning rättar den sig
efter imperialistisk politik?

1:44:36.380,1:44:38.739
I vilken utsträckning

1:44:38.739,1:44:41.189
avgörs den av kolonialt slaveri?

1:44:41.189,1:44:42.130
Med andra ord:

1:44:42.130,1:44:43.869
de är öppna frågor.

1:44:43.869,1:44:47.479
Och Marx är mycket öppen för

1:44:47.479,1:44:49.459
att diskutera sådana frågor

1:44:49.459,1:44:53.699
principiellt. Men igen är det som
vi kommer att utforska

1:44:53.699,1:44:57.359
Marx begrepp om ett renodlat
kapitalistiskt produktionssätt.

1:44:57.359,1:45:01.449
Vilket på många sätt, som vi kommer att se,
vägleds av den klassiska

1:45:01.449,1:45:03.249
politiska ekonomins synsätt.

1:45:03.249,1:45:06.510
Med andra ord utgår den klassiska politiska ekonomi

1:45:06.510,1:45:09.969
att det kommer att finnas perfekt fungerande
marknader och att den statlig makten

1:45:09.969,1:45:14.070
kommer att upphöra och
att det inte kommer att finnas monopol.

1:45:14.070,1:45:17.739
Så Marx tenderar att säga:
okej, låt oss anta att

1:45:17.739,1:45:21.469
de klassiska politiska ekonomerna har
rätt och att det är så världen fungerar.

1:45:21.469,1:45:23.969
Vi kommer att stöta på exempel där

1:45:23.969,1:45:27.659
detta antagande kommer att
medföra svårigheter för honom.

1:45:27.659,1:45:29.699
Men det finns faktiskt inget

1:45:29.699,1:45:33.320
i det här begreppet som säger att man inte
kan beakta alla de sakerna eftersom kategorin,

1:45:33.320,1:45:36.099
'samhällelig nödvändighet' – åtminstone för mig –

1:45:36.099,1:45:38.170
är något ständigt öppet,

1:45:38.170,1:45:39.650
ständigt statt i förändring.

1:45:39.650,1:45:41.659
Vad är samhälleligt nödvändigt nu?

1:45:41.659,1:45:45.650
I kontrast till det som var
samhälleligt nödvändigt år 1850.

1:45:45.650,1:45:50.099
Väldigt annorlunda. Så som ni ser

1:45:50.099,1:45:52.510
vill jag att ni tänker på det här som att

1:45:52.510,1:45:55.580
läsa texten flexibelt, men var uppmärksamma
på att Marx använder det på ett

1:45:55.580,1:45:59.219
väldigt specifikt sätt, i en väldigt specifik situation

1:45:59.219,1:46:03.340
och för väldigt specifika ändamål.

1:46:03.340,1:46:06.739
»STUDENT: Innefattar 'samhälleligt nödvändig'
mängden arbete som krävs

1:46:06.739,1:46:10.729
för att arbetaren ska kunna reproducera sig själv?

1:46:10.729,1:46:12.559
»HARVEY: Samhälleligt nödvändig

1:46:12.559,1:46:15.849
kan inkludera den sortens frågor.

1:46:15.849,1:46:19.290
Som många socialistiska feminister poängterade

1:46:19.290,1:46:22.690
under sextio- och sjuttiotalets debatter

1:46:22.690,1:46:26.489
måste hela frågan om socialt nödvändig

1:46:26.489,1:46:28.650
beakta vissa

1:46:28.650,1:46:31.860
grundläggande kostnader för reproduktion
som bärs inom hushållet och

1:46:31.860,1:46:35.369
som kanske kvinnor bär i
oproportionerligt stor grad.

1:46:35.369,1:46:38.429
Även om det faktiskt var, om man
ser till hela den industriella

1:46:38.429,1:46:40.480
revolutionen, så var kvinnors arbete

1:46:40.480,1:46:44.070
i fabrikerna helt grundläggande,
liksom det är idag. Och största

1:46:44.070,1:46:47.840
delen av det globala proletariatet idag
består av kvinnor.

1:46:47.840,1:46:51.190
Så aspekten av social reproduktion, och hur

1:46:51.190,1:46:53.289
den ska integreras i den samhälleliga
nödvändigheten, har varit en

1:46:53.289,1:46:58.230
en omtvistad fråga bland marxister.

1:46:58.230,1:47:01.690
Och ni måste förresten också
komma ihåg att Marx

1:47:01.690,1:47:07.969
var lite skeptisk till termen "marxist".
En gång sade han att han inte är marxist.

1:47:07.969,1:47:11.489
Han menade då att mycket sades
i hans namn, och som inte var

1:47:11.489,1:47:13.639
var vad han försökte säga.

1:47:13.639,1:47:18.309
Så för att upprepa är det här
en av orsakerna till att jag vill att ni

1:47:18.309,1:47:21.940
tänker på det här i Marx egna termer.
För det är

1:47:21.940,1:47:24.139
väldigt viktigt att se

1:47:24.139,1:47:28.309
hur han utvidgar idén om
samhällelig nödvändighet

1:47:28.309,1:47:29.679
som vi kommer att se.

1:47:29.679,1:47:32.889
Hur ni kan vilja utvidga den är,
igen, en öppen fråga

1:47:32.889,1:47:34.479
att diskutera och debattera.

1:47:34.479,1:47:37.039
Hur vi borde utvidga den
How we should expand it,

1:47:37.039,1:47:41.719
i fråga om ett socialistiskt projekt, eller
ett socioekologiskt projekt, eller ett socio-

1:47:41.719,1:47:43.070
feministiskt projekt eller något annat sådant.

1:47:43.070,1:47:44.899
Hur vi borde utvidga den

1:47:44.899,1:47:47.730
hänger på oss.

1:47:47.730,1:47:51.609
Och jag tror inte att Marx skulle vilja läsas

1:47:51.609,1:47:55.389
som någon som lägger fram
ett evangelium där läsaren

1:47:55.389,1:47:56.590
ska hitta sig själv.

1:47:56.590,1:48:00.110
Det handlar inte om att begränsa
tanken utan om att

1:48:00.110,1:48:03.469
frigöra sig för att tänka på
en massa olika möjligheter,

1:48:03.469,1:48:05.369
en mängd alternativ,

1:48:05.369,1:48:08.780
olika vägar att ta.

1:48:08.780,1:48:09.929
En fråga till.

1:48:09.929,1:48:13.959
»STUDENT: Skulle du kunna
förtydliga

1:48:13.959,1:48:15.649
skillnaden mellan bruksvärde
och bytesvärde?

1:48:15.649,1:48:19.880
»HARVEY: Bruksvärde handlar om
en tröja eller skor,

1:48:19.880,1:48:21.889
allt man använder. Bytesvärdet är:

1:48:21.889,1:48:25.880
tröjor och skor på marknaden,
och prisen de får

1:48:25.880,1:48:30.099
för att säga det enkelt. Och det är…

1:48:30.099,1:48:33.419
Jag använder ogärna ordet "pris" i det här skedet
eftersom vi inte har pratat så mycket om

1:48:33.419,1:48:35.969
pengar ännu. Men när vi fortsätter
kommer det att
money. But when you get
further down the line

1:48:35.969,1:48:40.610
bli klart att det handlar om pris som förverkligas
på marknaden, och bytesvärdet är priset

1:48:40.610,1:48:43.769
på en vara.

1:48:43.769,1:48:46.609
Okej, vi får nog stanna här.
Tack för idag.

1:48:46.609,1:48:52.909
Vi träffas visst inte nästa vecka, eller hur?
Därför att… ja vad är det?

1:48:52.909,1:48:55.679
» STUDENT: Första maj.
» DAVID HARVEY: Ah, Första maj, vilken bra idé.

1:48:55.679,1:48:57.739
Tills nästa gång vill jag att ni läser

1:48:57.739,1:49:03.840
resten av kapitel ett och så kapitel två.

1:49:03.840,1:49:08.169
Så vi kommer att fortsätta fram till slutet
på kapitel två. Det är rätt kort.

1:49:08.169,1:49:12.650
Resten av det här kapitlet är rätt
spännande på en massa sätt. Jag nämnde

1:49:12.650,1:49:17.599
Marx' litterära stil.
Hans stil ändrar från

1:49:17.599,1:49:23.369
skarpt analytiskt, som det ni redan sett
och som sedan fortsätter,

1:49:23.369,1:49:27.419
till vad jag skulle kalla hans
"bokförarton",

1:49:27.419,1:49:29.869
som är dötråkig.

1:49:29.869,1:49:31.629
Där "det här är värt två shilling

1:49:31.629,1:49:34.650
och det där är värt tre shilling,

1:49:34.650,1:49:38.269
och det är är värt två och en halv pence.
Och lägger vi det här till det där får vi…"

1:49:38.269,1:49:39.269
Dötråkigt.

1:49:39.269,1:49:42.980
Så tredje avsnittet är rätt långt

1:49:42.980,1:49:46.550
och rätt tråkigt.

1:49:46.550,1:49:49.510
Och han kunde ha gjort det
mycket snabbare, enligt min åsikt.

1:49:49.510,1:49:52.860
Men där finns några viktiga insikter.
Så ni kommer att

1:49:52.860,1:49:53.810
märka att ni får kämpa med det.

1:49:53.810,1:49:57.070
Sista avdelningen i kapitel ett är
varufetishismen där det handlar

1:49:57.070,1:50:00.300
om varulvar och Robinson Crusoe,

1:50:00.300,1:50:04.489
med en otrolig litterär stil. Så i det här kapitlet
kommer ni att märka

1:50:04.489,1:50:08.159
att det erbjuder ett stort urval av
Marx olika stilar.

1:50:08.159,1:50:09.479
Allt i ett.

1:50:09.479,1:50:13.699
Om ni skulle skriva en avhandling på det sättet
skulle folk säga: Men gud! Försök jämna ut det,

1:50:13.699,1:50:15.320
du kan inte skriva så.

1:50:15.320,1:50:18.380
Vilken stil väljer du?
Men han väljer olika stilar.

1:50:18.380,1:50:19.559
Och njuter av det.

1:50:19.559,1:50:21.810
Och det är rätt roligt för man börjar säga:

1:50:21.810,1:50:25.049
Hur i hela friden hänger det här ihop med det där?

1:50:25.049,1:50:28.939
Och vad betyder det egentligen?
Sådant är första kapitlet.

1:50:28.939,1:50:30.369
Kapitel två är rätt kort,

1:50:30.369,1:50:33.389
och också det ganska analytiskt.

1:50:33.389,1:50:36.969
Grundläggande begrepp läggs fram här. Så
det är ett till steg in i begreppsapparaten.

1:50:36.969,1:50:42.199
Okej? Så nästa gång blir det

1:50:42.199,1:50:45.859
första och andra kapitlet.